Polismördaren Äter dömd till lagens strÀngaste straff

Polismördaren Gunnar Norgren fick sin dom vid VÀsterviks hÀradsrÀtt. Han dömdes till mordförsök pÄ polisen Christer Ekström i samband med en flykt frÄn fÀngelset Äret innan.

Gunnar Norgen pÄ vÀg in, under polisbevakning, till rÀttegÄngen i VÀstervik

Gunnar Norgen pÄ vÀg in, under polisbevakning, till rÀttegÄngen i VÀstervik

Foto: Anders Steiner

VĂ€stervik2009-09-06 11:52
Det var den 4 juli 1968 som den ökĂ€nde polismördaren Gunnar Norgren rymde frĂ„n fĂ€ngelset i VĂ€stervik. Det blev en dramatisk jakt i 36 timmar och 36 minuter som vĂ€ckte uppmĂ€rksamhet över hela Sverige. Teve, radio och rikspressen invaderade VĂ€stervik under nĂ„gra dygn. Gunnar Norgren och hans kompanjon Clark Olofsson förvandlades nĂ„gra Ă„r tidigare frĂ„n smĂ„gangsters till rikskĂ€ndisar. I samband med ett inbrottsförsök i Nyköping sköt Norgren ihjĂ€l polisen Ragnar Sandahl, som överraskade de bĂ„da tjuvarna. De bĂ„da unga mĂ€nnen blev hett nyhetsstoff. De jagades under flera veckor sommaren 1966 över hela landet och hann dessutom med att göra en bankkupp. De greps till slut i Göteborg, först Norgren och nĂ„gon dag senare fĂ„ngades ocksĂ„ Clark Olofsson in. Norgren dömdes till tolv Ă„rs internering. Det var det strĂ€ngaste straffet en svensk domstol kunde döma vid den tiden, enligt VT. Han började avtjĂ€na sitt straff pĂ„ Hall och flyttades senare till VĂ€stervik. Och redan nĂ€r han klev in pĂ„ fĂ€ngelset i VĂ€stervik upptĂ€ckte han en plats dĂ€r man lĂ€tt kunde ta sig över muren. Men just dĂ„ hade han inga planer pĂ„ flykt. De vĂ€xte fram under resans gĂ„ng. PĂ„ förmiddagen den 4 juli hoppade han över muren och försvann ut mot Karstorp dĂ€r den unge och ledige polismannen Christer Ekström konfronterades med Norgren. NĂ€r Ekström försökte stoppa rymlingen, ungefĂ€r dĂ€r brandstationen ligger i dag, drog han fram en saxskĂ€nkel som han högg tvĂ„ gĂ„nger i Ekström - i magen och i ansiktet. Hugget i magen var direkt livshotande. Under det första dygnet fruktade lĂ€karna för Ekströms liv. Ekström hade inte upptĂ€ckt att Norgren var bevĂ€pnad och kĂ€nde först inget av hugget, berĂ€ttade han i rĂ€tten ett Ă„r senare. Sedan Norgren utdelat ytterligare hugg, varav ett rispade överlĂ€ppen pĂ„ Ekström, försökte den unge polismannen fĂ„ tag i en planka att försvara sig med. Men dĂ„ lĂ€mnade Norgren platsen och Hans Johansson frĂ„n fĂ€ngelset kom till Ekströms undsĂ€ttning. Knivattacken blev början pĂ„ en intensiv jakt pĂ„ Norgren. Han greps efter tips frĂ„n allmĂ€nheten pĂ„ jĂ€rnvĂ€gsspĂ„ret mellan VĂ€stervik och Almvik. Gripandet blev odramatiskt. Norgrens enda ord var: - Okej, enligt VT Norgren bedyrade att han inte hade haft för avsikt att döda. Han ville bara slĂ„ sig fri för att kunna fortsĂ€tta sin flykt. Han teg sig igenom större delen av rĂ€ttegĂ„ngen i protest mot att han inte fĂ„tt den uppskjuten. En dryg vecka senare kom hĂ€radsrĂ€ttens dom: Norgren dömdes till fortsatt internering. Han hade ytterligare tolv Ă„r framför sig bakom lĂ„s och bom. De tvĂ„ och halvt Ă„r han avtjĂ€nat för mordet pĂ„ polismannen i Nyköping fick han nu inte tillgodorĂ€kna sig. Polisen Christer Ekström tillerkĂ€ndes ocksĂ„ en skadestĂ„nd pĂ„ 4 480 kronor.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om