Storbritanniens premiärminister under andra världskriget, Churchill, lär ha sagt att demokratin är den näst bästa styrelseformen för det ideala styrelseskicket passande för alla kan vi ändå inte uppnå. Uttalandet är säkert riktigt för vad som är idealstyret beror på vilken ideologi och politisk uppfattning vi bekänner oss till. Demokratiskt styrda stater har hittills löst mellanstatliga konflikter förhandlingsvägen och inte genom krig. Europeiska unionen är ett bland många exempel.

Den liberala demokratin som vi har i Sverige och de flesta europeiska länder kräver respekt för grundläggande fri- och rättig­heter som helt fria val, yttrandefrihet, från den politiska makten helt oberoende domstolar och medier.

Vi har anledning att känna oro över den demokratiska utvecklingen i vissa delar av Europa. Utvecklingen i Polen och Ungern går i auktoritär riktning. Oroväckande är den polska regeringens beslut att inskränka domstolarnas och mediernas självständighet och avskeda kritiskt granskande journalister. Samma utveckling har vi sett i Turkiet som många nu ser som en diktatur. Den splittring som vi nu ser i många europiska stater och nu tydligast i spanska Katalonien är ur demokratisk synvinkel oroväckande.

Liksom uppkomsten av olika slag av populistiska partier med grovt förenklade budskap. Ungerns ledare Orban vägrar följa EU:s principer och stadgar och förklarade för några veckor sedan att Öst- och Centraleuropa skulle vara en ”migrationsfri zon”. ­Orban har en stark ställning i den centraleuropeiska grupp som omfattar Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. EU-ledarnas krav på en solidarisk asylpolitik torde bli svårt att verkställa.

I muslimska länder har demokratin svårt att göra sig gällande. Religiösa sharia­lagar går inte att förena med vår västerländska ­demokratisyn.

En ny företeelse och ett direkt hot mot demokratin är den snabba ökningen av hot mot politiker. Hoten sker oftast anonymt genom sociala medier men ibland även fysiskt.

Många politiker har vittnat om att de ägnar sig åt självcensur och undviker att framföra kontrover­siella frågor. Ett växande hot riktas även mot journalister och poliser.

Den snabba befolkningstillväxten främst i Mellanöstern och Afrika med svält och inbördeskrig som följd är ett hot både mot demokratin och klimatet.

Efter Sovjetunionens fall föreföll utvecklingen i Ryssland gå i demokratisk riktning. Med Putin som president har styret gradvis blivit mer auktoritärt med militära utspel i olika delar av världen däribland vårt närområde i Östersjön där för Sveriges del en del skenanfall skett mot Stockholm och Sydsverige.