DEBATT Det är dags att summera regeringen Löfven och den mandatperiod vi nu ser slutet på. Ur ett regelförbättringsperspektiv blir det tyvärr inga goda nyheter.

Enligt regeringens egen myndighet Tillväxtverket har företagens administrativa kostnader ökat (netto) med 6 miljarder konorr sedan 2013 och de två senaste åren har företagens totala kostnader till följd av regler ökat med hela 10 miljarder kronor. Det innebär bland annat att nästan hela den sänkning av de administrativa kostnaderna som skedde under åren 2006–2012 är nu utraderad.

74 procent av företagen har idag bara litet eller inget förtroende för regeringens arbete med att förbättra olika regelverk som berör företag och företagande. 29 procent av företagen tycker att det blivit mycket eller lite krångligare att följa statliga regler jämfört med förra året. Endast två procent tycker att det blivit lite enklare. Detta enligt undersökningar som vi på Näringslivets Regelnämnd NNR låtit göra.

Denna utveckling är mycket oroande sett ur ett tillväxt- och konkurrensperspektiv. Dock har nästa regering – oavsett vem som ingår i den – alla möjligheter att vända utvecklingen på detta område.

En god början vore att sätta ett mål för hur mycket regelbördan ska minskas med och besluta hur departement och myndigheter ska arbeta med frågan. Det måste förstås också inrättas ett forum för att ta hand om och behandla alla de förslag till bättre regler som finns inom näringslivet och som skickas in.

Givetvis måste den nya regeringen också omgående ta tag i den undermåliga kvaliteten på konsekvensanalyserna till följd av nya och förändrade regler. Det är orimligt att riksdagsledamöter ska fatta beslut om nya lagar och regler vars effekter för dem är okända och inte på något sätt analyserade. Samtidigt måste också ministrar och riksdagsledamöter börja efterfråga fler och bättre konsekvensanalyser. Om det inte finns någon efterfrågan kommer tillgången att vara begränsad.

Sverige tenderar att överimplementera lagstiftning som kommer från EU. Detta kan påverka de svenska företagen negativt och sänker deras konkurrenskraft. Därför borde vi lära oss lite av hur exempelvis Danmark jobbar, då de har genomtänkta principer för vad som ska räknas som överimplementering och värderar var effekterna blir.

Det kommande valet påverkar ju inte enbart den nationella nivån, även i kommunerna finns det gott om åtgärder som bör genomföras för att minska företagens regelbörda. Det kan handla om att korta handläggningstiderna för olika tillstånd, införa servicegarantier, visa på en tydlig motprestation i avgiftssättningen och endast ta betalt för genomförda tillsyner.

Det finns med andra ord mycket att ta tag i för de som blir nya makthavare i höst och alla möjligheter att lyckas. Ett råd på vägen är att våga lyssna på och ta hjälp av näringslivet – vi vill ju alla att det ska bli bättre.