Ledare Att införa en näringslivsstrategi har från politiskt håll uttryckts som något positivt för näringslivet. Att man lyfter frågan är onekligen positivt men huruvida den blir positiv för företagandet har helt att göra med hur strategin ser ut och hur den sedan används.

Ett förslag på strategi har nu lämnats till kommunstyrelsen. Som en generell kommentar är det positivt att den fokuserar på just relationen mellan kommun och näringsliv. Den blir därmed inte urvattnad av att ta upp allt annat som påverkar näringslivet.

Ett problem med förslaget är att målen inte är tillräckligt konkreta och mätbara, vilket är avgörande för att dokumentet ska göra nytta. Strategin ger i befintligt skick ingen handlingskraft framåt då den är så pass generellt hållen. Planen är att strategin ska konkretiseras i ett näringslivsprogram under våren 2018. Strategin bör därför kompletteras med mätbara mål eller godkännas med tydliga krav på konkretion i det kommande programmet.

Helt rätt ingångsmetod har används för att ta fram strategin. Att samla in synpunkter från företagen själva och låta dem vara delaktiga i processen möjliggör att den blir relevant för dem som berörs. Företagarnas förslag återfinns inte i strategin, men deras andemening kan möjligen läsas in i dokumentet.

Företagarnas förslag är dock talrika och listan innehåller många kloka och konstruktiva förslag. Både mycket konkreta och av mer generell karaktär. Listan behöver lyftas mer. Gärna genom att merparten av förslagen återfinns i näringslivsprogrammet. Åtminstone bör listan läggas till som bilaga eller läggas upp digitalt med länk ifrån strategin. Som en ständigt närvarande påminnelse till väljare och politiker. Vidare bör det genomföras regelbundna uppföljande möten för att uppdatera förslagslistan.

Diskussionen med företagarna, och därmed deras förslag, rörde sig inom några förutbestämda områden. Därför är få förslag inriktade på att minska hinder från den kommunala byråkratin. (Helt avgörande är också att fråga de personer som funderar på att flytta hit med eller starta en verksamhet, samt de som gett upp tanken.)

Området kommunal byråkrati saknas helt i strategidokumentet. Det är såklart obekvämt för politikerna att föra in kritik mot deras egna regleringar i en näringslivsstrategi. Men faktum är att det alltid finns en risk att politiker i all välvilja inför fler och fler regleringar som hindrar och dämpar företagsamheten. En näringslivsstrategi utan denna insikt är inte värd namnet. I en strategi bör det vara uttalat att de sammanlagda kommunala hindren mot företagsamhet aldrig ska öka samt att de bör minska.

Vidare skulle strategin må bra av en långsiktig målsättning avseende näringslivsklimat samt andelen av arbetskraften som försörjer sig på eget företag eller är anställda i småföretag. Just dessa visionära mål måste inte brytas ned till handlingsplaner, utan kan ge en gemensam viljeriktning som påverkar arbetet med strategin på ett positivt sätt.