Insändare Liberalernas förslag om att införa psykiatriska akutbilar eller psykiatriambulanser som vi också kallar dem är tydligen mer populärt än vi anat. Vänsterpartiet med landstingsrådet Linda Fleetwood i spetsen har nämligen presenterat ett psykiatrilyft innehållande fem förslag. Ett av förslagen är att införa mobil psykiatri ”för att kunna möta upp patienter i tid och förhindra inläggningar”. Det är bra att Linda och Vänsterpartiet äntligen insett fördelarna med det förslag som vi liberaler redan lagt i landstinget där syftet med de psykiatriska akutbilarna just var att ge snabbare insatser redan i hemmet och undvika ofta onödiga inläggningar. Det märkliga var bara att vårt förslag då fick kalla handen av samma vänsterpartister och Linda Fleetwood. Att hon nu själv i princip föreslår samma sak blir märkligt och är närmast att betrakta som en härskarteknik. När valet närmar sig är det tydligen ok att göra andras förslag till sina egna, förslag som man dessutom tidigare sagt nej till eftersom avsändaren tydligen var fel. Ska vi politiker kunna tas på allvar behöver vi lägga prestigen åt sidan och mer bedöma idéer utifrån dess innehåll istället för varifrån de kommer.

Trots att landsting/regioner och kommuner fått ökade anslag från staten för att möta den psykiska ohälsan märks det mycket lite ute i verksamheten. Jag är därför mycket kritisk varför den rödgröna landstingsmajoriteten inte gjort mer tidigare, särskilt med tanke på att Linda Fleetwood själv har det yttersta politiska ansvaret för psykiatrivården.

I december förra året meddelade regeringen att 1,4 miljarder kronor skulle satsas för att förbättra den psykiska hälsan men ute i verksamheten ser man inget av satsningen. Man undrar med all rätt vart pengarna tog vägen. Jag är väldigt bekymrad över den växande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar och situationen inom Barn- och Ungdomspsykiatrin. Läget förbättras inte av att landstingsledningen sitter på pengarna som hade gjort stor skillnad ute i verksamheten.