DEBATT Den 18 juni fastslog majoriteten sin budget och planering för 2019-2021 i fullmäktige. Men allt var ju redan klart innan, eftersom majoriteten i kommunstyrelsen (S, C och Mp) hade bestämt allt i förväg. Oppositionspartierna hade många förslag (säryrkanden), men det blev inga förändringar gjorda trots en livlig debatt och ett flertal voteringar.

Jag vill med detta säga att vår kommun idag styrs av en ideologiskt toppstyrd majoritet som varken lyssnar på oppositionen eller invånarna. Bakom kulisserna och med dolda agendor så håller majoriteten på att planera för en södra infart utan att informera oppositionen och allmänheten. Man har i sin ekonomiska planering avsatt 75 Mkr för 2018 och 120 Mkr per år under perioden 2019-2021 till en södra infart. Men man talar inte högt om hur en södra infart ska finansieras. Man säger att pengar ska tas från utvecklingsanslaget. Varifrån kommer dessa pengar? Kommer de från de koncernbidrag som de kommunala dotterbolagen lämnar till moderbolaget? Koncernbidrag är enkelt beskrivet den vinst det kommunala bolaget Västerviks Miljö och Energi (VMEAB) gör genom de taxor (avgifter) vi betalar för när vi köpt deras produkter och tjänster.

Det är obegripligt att styrande politiker inte tar ett större ansvar för kommunens ekonomi. Jag och andra har under denna mandatperiod skarpt kritiserat handeln med ränteswappar och jag har tillsammans med en expert inom området haft ett möte med tjänstemän, men att vi ansåg att detta är räntespekulation, var enligt dem helt felaktigt.

Kommunens ekonomi blöder, men man lägger locket på. Dessa swappar kostar oss skattebetalare minst 50 Mkr per år och på så sätt bidrar vi till att storbankerna kan göra miljardvinster. Om kommunen inte hade haft dem, skulle vi kunna förbättra rektorernas och lärarnas arbetssituation samt därmed elevernas studieresultat. Vi skulle också kunna göra investeringar som gagnar kommunens utveckling och skapar tillväxt.

Hur vill du ha det i framtiden? WesterwiksPartiet vill förändra kommunens finanspolicy, så att den förhindrar handel med ränteswappar. Tyvärr är det lång tid kvar tills dessa swappavtal löper ut. Det längsta är gällande till 2031. Vad man teoretiskt skulle kunna göra nu, är att man låna pengar av Kommuninvest, cirka 200 Mkr för att lösa in avtalen. Jämfört med den årskostnad vi nu har för dem, så skulle detta lån vara återbetalt på ca fyra år. Om inte något görs, så riskerar vi skattebetalare att förlora upp emot 1 miljard kronor innan bindningstiden har gått ut.