Debatt Du vaknar upp, sliter telefonen ur laddaren och springer ut mot ditt efterlängtade morgonkaffe. Innan ens kaffet hunnit bli klart har du scrollat igenom ditt Instagram-flöde. Din blick fastnar på en uppladdad bild av Isabella Löwengrip med kommentarerna: ”… du är den äckligaste jag vet ...” och ”… gå och häng dig ...”. Hur blev det så här?

För femton år sedan var jag tio år. Min grundskola hade ett slottsliknande utseende i rött tegel och två turkosfärgade, vackra, ståtliga torn. Varje skolstart pryddes skolgården med fyra stora, hemmagjorda bokstäver, T O R A. Bokstäverna stod för Trygghet, Omtanke, Respekt och Ansvar. Mina lärare var mycket noga med att tidigt påpeka, att på den här skolan mobbar vi inte varandra. Men att mobba varandra på nätet – det pratade vi aldrig om på den tiden.

Enligt Friends nätrapport från 2017 har var tredje ung blivit utsatt för kränkande kommentarer på nätet under det senaste året. En grupp som blir extra utsatt är unga tjejer. Statistiken visar att var femte tjej utsatts för sexuella trakasserier. Detta är, enligt mig, fruktansvärda siffror. Hur kan vi låta våra barn växa upp i denna oroliga miljö? Näthatet måste få ett stopp och vi bör tillsammans komma på ett sätt att sluta klanka ner på varandra.

Hur stoppar vi näthatet? Jag tror, att många människor menar att det endast är barn och unga personer, som mobbar varandra. Är vi vuxna så mycket visare och förståndigare? Enligt nätrapporten från 2017 har hela 80 % av de äldre barnen sett vuxna personer bete sig illa mot andra vuxna på nätet. Hur bra förebilder är vi då?

Näthatet har ökat bland unga under det senaste året. Hur stoppar vi näthatet för våra barn? Att förhindra det kan tyckas vara en svår nöt att knäcka. Vi lever i en samhällstrend att ständigt vara uppdaterade och uppkopplade på sociala medier. Föräldrar måste i första hand visa gott föredöme och bör prata om näthatet och dess konsekvenser i hemmet. Att en femtonåring ska få ett dödshot är aldrig acceptabelt.

Enligt min mening bör den största förändringen ske i skolsystemet. Skolan borde avsätta fler timmar inom ämnet samhällskunskap. Kursen bör innehålla diskussioner kring att vara källkritisk kring sociala medier, ideal, psykisk ohälsa, näthat och att vara en god förebild.

Idag, femton år senare, tänker jag ibland tillbaka på mellanstadietiden. Hur vi elever slet med prasselpapper och lim för att få ihop våra egna TORA-bokstäver, som skulle fästas på den vita whiteboardtavlan. Det vi inte visste då var, hur viktiga dessa bokstäver kom att bli i våra fortsatta liv. Hade alla följt TORA-reglerna även i vuxen ålder, hade världen varit en mycket bättre plats.