Vi som representerar småpartier i Sverige får ständigt höra att en röst på oss är ”bortkastad”. Ofta sägs det med en ton av milt förakt.

Vid första anblicken är resonemanget inte svårt att förstå. Men vid närmare eftertanke undergräver ett sådant tankesätt själva grundtanken med demokratin – nämligen att var och en ska rösta som de själva tycker, inte som andra tycker!

Dessutom, ni som funderar på att lägga er röst på ett parti som kommit in i riksdagen i relativt modern tid (såsom MP, KD eller SD). Glöm inte att ni står i en gigantisk tacksamhetsskuld till alla de 10 000-tals svenskar som ”kastade bort sin röst” på något av dessa partier medan de låg under fyraprocentsspärren.

Att då föraktfullt tala om en ”bortkastad röst” samtidigt som man röstar på ett parti som i praktiken bygger på alla dessa ”bortkastade röster”, blir aningen patetiskt. Och hur ser man på sig själv? Som en stigfinnare eller som en flockmänniska?

Det är entreprenörerna och visionärerna som går först och följer sin vision för det goda samhället. Vad för sorts människa är du? Vad för sort vill du vara? Våga därför följa ditt samvete – även om det skulle innebära en röst på ett litet parti. Respektera dig själv, din övertygelse, ditt hjärta. Därför säger jag: hellre en bortkastad röst än ett bortkastat samvete!