Det är märkligt det här med sommar; alla ska hinna med precis allting under de här få veckorna och sker inte detta blir det kaos, katastrof, gråtande barn och viskgräl i sommarnatten. Allt sker i en enda röra av blommor, subtropisk värme, Gin & Tonic-ångor, skogsbränder, glasstest i tidningarna och hemkört fikonvin. Du hör ju själv; sommaren 2018 är precis som vilken sommar som helst...

Då kan du ju stanna upp och tänka efter ett slag om allting är så där perfekt som i reklamfilmerna.

Det är en gnagande känsla. Du vet känslan av att något inte står rätt till. Fel. Känslor man inte rår på och inte förstår. Känslan av att det inte blir som man vill alla gånger. Vi har väl alla de där känslorna någon gång; det blev ingen fin villa med en superstor trädgård på landet. Det föll sig så att det inte blev några barn för dig. Vännerna försvinner en efter en in i vardagens malande hjul och i stället för underbart och smakrik sötma lämnar livet en bitter eftersmak som du inte alls tycker om.

Det finns förmodligen lika många definitioner av den här sortens tillstånd som det finns människor som befinner sig i det. En del talar om en sorts halvdvala där energin inte är tillräcklig för att ta sig för någonting. Några talar om att världen tycks snurra allt snabbare i ett sorts vansinnestempo som de helt enkelt inte hinner med att vara delaktiga i. Någon berättar om en allestädes närvarande nedstämdhet medan någon annan pratar om en total eufori som, under ett ögonblick, kan förbytas i gränslös sorg.

Man kan kavla upp ärmarna och göra någonting åt saken, men om det inte fungerar? Du kanske är så förlamad av en sorts massiv sorg så det helt enkelt inte går att göra det. Många säger ”äh, nu får du ta och rycka upp dig” men det är det absolut sämsta man kan säga till någon med någon typ av depressiva besvär. Det fungerar inte riktigt så i den här världen. Du klarar helt enkelt inte av rent basala saker som att gå till jobbet, träffa vänner eller handla mat. Det går bara inte. Du vill helst ligga kvar i sängen, dra täcket över huvudet och somna om. Fortsätta vara värdelös. Samtidigt finns det ingen sorts magisk quick fix mot sådant här. Det är hårt arbete som gäller och det gäller din framtid. Hade det funnits någon typ av genväg hade vi inte haft vare sig självhjälpsböcker, yoga- och mindfulnesskurser eller långa perioder av utbrändhet och sjukskrivningar.

Ta det från någon som vet; det finns hjälp att få men du måste vara beredd att jobba synnerligen hårt för att det ska börja röra sig mot rätt håll.

Ta hand om dig.