Vi politiker vill göra skillnad. Det är en god vilja. Tyvärr leder det ibland till att vi går över gränsen. Vi lovar därför att alltid värna, tydliggöra och själva hålla oss inom politikens gränser.

Vi politiker får ibland en mycket nära relation till tjänstemän. Det gäller särskilt i små kommuner. Och allra mest de politiker och tjänstemän som befinner sig högst upp i hierarkin. Det ökar risken att gränsen mellan politik och förvaltning löses upp. När den styrande och den verkställande makten blandas ihop får ett fåtal individer mycket stor makt. Det ökar risken för korruption och minskar medborgarnas inflytande och insyn. Vi lovar därför att vakta gränsen mellan politiker och tjänstemän, från båda håll.

När vi politiker vill göra skillnad och dessutom ställa upp för vårt parti accepterar vi att sitta på olika politiskt tillsatta positioner. Ibland blir det en smula gränslöst, där samma person sitter på fem eller tio olika stolar samtidigt. Det ökar maktkoncentrationen. Det ökar även risken för vänskapskorruption. Och minskar förtroendet för oss politiker. Om varje politiker endast skulle sitta på var sin stol skulle många fler medborgare kunna engagera sig politiskt och få inflytande. Det skulle samtidigt minska partipiskans makt. Vi lovar därför att arbeta för principen en politiker - en stol.

Som politiker behöver vi ofta samverka med privata aktörer. Men det offentliga och det privata ska leva sida vid sida. Inte blandas ihop hur som helst. De två har olika roller och olika logik. När man blandar ihop dem uppstår dåligt ledarskap i det offentliga. Risken för vänskapskorruption ökar när kontakter blir avgörande för affärer mellan kommunen och företag. Vi lovar därför att alltid hålla gränsen. Och driva en näringslivspolitik som, utöver att minimera byråkratin för företagen, präglas av förutsägbarhet och att alla företag behandlas lika.

Vi kräver också att när kommunen säljer mark så ska det ske genom budgivning eller med en marknadsvärdering. I vissa fall kräver processen ett planarbete eller andra åtagande från kommunen. Då ska kommunen, med löpande dialog med näringslivet, först ta beslut om kommunens åtaganden och vilja samt därefter sälja till högstbjudande. Eventuella exploateringsavtal måste vara affärsmässiga och innehålla villkorade krav för båda parter.

Som politiker tycker vi om att kommunens bolag drar in miljoner i vinst. Det gör att vi kan ”satsa” mer av medborgarnas pengar. Men vi inser att det inte är värt att utnyttja denna typ av dolda beskattning av medborgarna. Vi kräver därför ett absolut stopp för fler kommunala bolag. Och att de som redan finns inte får konkurrera med det privata näringslivet.

Västervik Framåt AB skapades av näringslivet tillsammans med oss politiker för att sprida kunskap om näringslivet och leverera näringslivstjänster. Bolaget har dock tjänat ut sin roll som förmedlare av objektiv kunskap, då de mer ägnar sig åt att sprida reklam för kommunen och sig själva. Kommunen behöver kapa de formella banden till bolaget. Vi lovar att arbeta för att Västerviks Utvecklingscentrum (VUC) säljer sina andelar av Västervik Framåt till näringslivet. Samt att VUC börjar på ny kula och åter blir en kraft för att samla in och sprida relevant och objektiva fakta om näringslivet och dess utmaningar. Vi kräver också att all verksamhet som Västervik Framåt bedriver åt kommunen ska lyda under offentlighetsprincipen.

Vi tycker att föreningslivet är oerhört värdefullt. Därför råkar vi som politiker ibland överträda gränserna även mellan det offentliga och civilsamhället. Som när vi särbehandlar vissa föreningar med specialbidrag. Därför lovar vi att förutsägbarhet och lika villkor ska prägla vår politik gentemot föreningarna. Offentlig styrning av föreningslivet leder dessutom till ett allt mer krympande civilsamhälle och minskade möjligheter för initiativ från medborgarna själva. Vi lovar därför att låta föreningslivet leva sitt eget liv, utifrån egna förutsättningar.