Ledare Digitaliseringen är en process som pågår globalt och i alla samhällssektorer. Men det är inte bara en process som man måste ”hänga med i”. Varje instans väljer själva hur och när man ställer om till digitala lösningar. Och framför allt varför man gör det. Det kräver en medvetenhet om vilka värden man vill värna i processen.

Digitaliseringen kan generera ökad effektivitet och produktivitet i den offentliga sektorn. Det kan också generera nytta genom att olika system samverkar och byter information med varandra. Men inte minst kan den vara demokratiskt värdefull. Den har potential att göra det offentliga mer genomskinligt och offentliga data mer tillgängliga.

Lokalt har Moderaterna varit drivande på digitaliseringsområdet under flera år. I kommunen och, tillsammans med allianskollegerna, i landstinget. Det är ett positivt engagemang. I sitt budgetförslag vill kommunens moderater bland annat inrätta ett IT-utskott samt utveckla en digital medborgarportal.

Nationellt har Moderaterna presenterat en strategi på området inför valet. Det trycker på ledarskap, mätbara mål och konkreta åtgärder. En grundtanke är att offentliga tjänster och service ska erbjudas digitalt samt att kommunikation med medborgarna ska ske digitalt. Ett förslag är att myndigheter ska publicera öppna data på en gemensam offentlig digital plattform. Detta så att all data som finns inom det offentliga ska kunna hittas enklare, och att företag och medborgare ska kunna dra nytta av den i högre utsträckning.

Det är intressanta steg i rätt riktning. Men riktigt spännande blir det först när man skrapar lite hårdare i den moderata myllan. Under den pågående mandatperioden har den moderata riksdagsledamoten Ida Drougge på uppdrag av partiet arbetat fram förslag för att minska slöseriet med skattemedel. Det resulterade i en rapport samt flera motioner, bland annat ett förslag om digitalisering av offentlighetsprincipen.

Förslaget påpekar att vi i teorin har världens mest omfattande offentlighetsprincip. Men i praktiken är sökandet efter handlingar omgärdat av en hel del tekniska och praktiska hinder. För att få ut ett dokument måste du begära ut just det dokumentet. Du måste med andra ord veta att det existerar innan du kan få ta del av det. Det leder till att den undersökande journalistiken ofta är ett onödigt tidsödande pusslande. En tid som ofta saknas på lokalredaktioner.

Att helt fritt kunna söka bland dokument skulle avsevärt förbättra möjligheterna för både journalister och medborgare att granska den offentliga makten. Att till exempel kunna följa kommuners transaktioner i realtid skulle öka allmänhetens engagemang i kommunens göromål. Själva offentligheten i sig ger på så vis sannolikt en förebyggande effekt mot slöseri.

Inte bara transaktioner kan göras offentliga per automatik. Även utredningar, beslutsunderlag, måldokument, kvitton, uppföljningar, budgetutfall och alla andra typer av dokument som inte innehåller personuppgifter eller känsliga företagsuppgifter bör enligt förslaget göras offentligt sökbara.

Motionen om digitalisering av offentlighetsprincipen röstades ned av riksdagsmajoriteten. Men frågan kan drivas vidare lokalt. Även om det krävs beslut och strukturer på nationell nivå för att kunna gå hela vägen och genomföra en fullständig digitalisering finns det mycket man kan göra på egen hand i kommunerna. De finns goda föredömen, exempelvis kommuner som lägger ut dokument över alla leverantörsfakturor på sin hemsida.

Västerviks kommun har haft en del bekymmer avseende offentlighetsprincipen på senare tid. Att sätta upp ett mål om att gå i bräschen avseende digitalisering på detta område vore ett sätt att öka medborgarnas förtroende på sikt.