• söndag 23 november 2014
Veckans träning Sofias viktblogg Sofias viktblogg
Vädersponsor:

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Pinterest för släktforskare

Har du också upptäckt Pinterest? Om inte ska jag berätta att det är ett av många inslag bland sociala medier. Det fungerar som en digital anslagstavla.

Först förstod jag inte riktigt vad jag skulle ha för nytta av det, men efter ett tag kom jag på det. Nu har jag gjort mitt Pinterestkonto till en resurs för släktforskare.

Här länkar jag till alla möjliga bra och intressanta hemsidor och webbplatser som du som släktforskare kan ha nytta av.

pinterest

Under åren som släktforskare har jag, precis som ni andra, samlat på mig massor av bokmärken/favoriter för hemsidor som jag använder ibland och vill kunna hitta tillbaka till. Efter ett tag blir det väldigt många och jag är inte så bra på att sortera dem i efterhand. Det blir bara en lång lista som är svåröverskådlig. Därför har jag lagt dem på några olika anslagstavlor på mitt Pinterestkonto. Du kommer att förstå om du tittar där.

Hoppas det kan vara till nytta för fler släktforskare.

Man kan förstår också söka bland andra Pinterestkonton om släktforskning eller vad som helst annat, och hitta andras tips.

Gå till arkivet på lördag

På lördag är det Arkivens dag, för att locka fler att börja gräva i våra många arkiv. Vi i Tjust släktforskarförening håller öppet i forskarsalen under stadsbiblioteket, men även Psykiatriska Museet och visarkivet är öppet.

Det är i dokumenten i våra arkiv som historien finns. Vi är ett mycket väldokumenterat folk i Sverige och det finns kilometer efter kilometer med arkivmaterial som bara väntar på att utforskas. Kyrkböckerna, det som vi släktforkare börjar med, det är bara en liten del. I århundraden har man fört räkenskaper och protokoll över allt möjligt. Och det har sparats. Är det skrivet på papper är det viktigt, och får inte kastas. Tack vare den inställningen kan vi tränga in i historien och ibland få mycket detaljerad kunskap om dem som levt före oss i släkten eller i hembygden. Kanske säger du till och med "Oj, var det så det var! Nu förstår jag..." när du hittat just din lilla pusselbit i arkivet.

Tänk dig alla köpebrev för jordegendomar, alla sockenstämmoprotokoll, bouppteckningar, lönelistor, inlagor till våra rättsinstanser, privata brevsamlingar, dagböcker, rättsprotokoll och allt möjligt annat som finns arkiverat. I Sverige är alla offentliga arkiv tillgängliga för den som vill forska och det gäller inte bara allt det som redan digitaliserats.

Besöker du vår forskarsal på lördag får du hjälp av medlemmar i släktforskarföreningen att leta efter din eller släktens historia. Vill du veta när mormors bror emigrerade? Hur många barn som farfars far egentligen hade? Är det sant att farmors farfar satt på Långholmen? Svaren finns i arkiven.

arkiv
I arkiven finns allt från företagsräkenskaper till domstolspotokoll och privata brev.


landsarkivet
På landsarkivet i Vadstena är Tjust äldsta dombok från 1605 bevarad. Foto: Tor Wiklund.

forksarsalen
I släktforskarföreningens forskarsal finns inga originaldokument men mycket annat som kan vara till nytta för den som släktforskar. Till exempel matriklar med personuppgifter över statsanställda för hundra år sedan eller tidigare publicerade släktutredningar.

Det spelar ingen roll...

Det spelar ingen roll att det inte är min egen släkt, jag blir djupt engagerad även när jag släktforskar åt andra.

Den senaste tiden har jag arbetat med en större och en mindre släktutredning åt kunder. Det är alltså åt personer som vill veta mer om sin bakgrund men inte har tid att släktforska själva och inte vill vänta på att få tid.

I en släktutredning börjar jag alltid forskningen med en person som ligger ganska nära i tiden. Vi har en 70-årsgräns för sekretess på födelseuppgifter i Sverige så det är alltid någon som är född för minst 70 år sedan som är proband. Proband är den person man utgår från.

Då handlar det om att hitta den personens föräldrar och sedan fortsätta bakåt. För varje generation fördubblas antalet personer, eftersom alla har två föräldrar. Det vill säga om det inte är en okänd far, så att man inte kommer längre bakåt på den släktlinjen.

De jag utgått från i dessa uppdrag är födda i början av 1900-talet, och det känns som alldeles nyss i släktforskningssammanhang. Jag kan se dem framför mig i en tid där jag själv växt upp.

Nu har jag alltså forskat om två helt olika släkter, som inte alls har någon beröring med mig själv eller min egen släkt. Ändå känns det som om jag känner dem. Människorna kommer nära. Jag tänker på dem även när jag inte håller på med själva forskningen, jag tänker på vad de råkar ut för och känner mig rörd och sorgsen. Jag kan inte låta bli att gripas.

I båda fallen har minst satt speciella omständigheter avslöjats, som jag misstänker förklarar för beställarna varför den egna familjehistorien är höljd i dunkel.

Historien finns verkligen där i arkiven, den bara väntar på att bli upptäckt.

Efter dessa två utredningar kände jag mig mentalt trött, och behövde en liten paus. Så det blev en dag ledigt, med skogspromenad och svampplockning trots att det duggregnade.

Var låg Puksätterstorpet?

I går eftermiddag åkte vi till Gunnebo för att promenera en stund. Jag har ju skrivit en del om Gunnebos historia och skulle nu visa maken bruksdammen, nedre bruket med mera. Sedan fortsatte vi promenaden till Puksättersbadet. Det var riktigt gassig sol på vägen och vi hade tänkt gå till Fermersbo men nöjde oss med badplatsen. Det är fint där, men det såg inte så trevligt ut med alla maneter och alger i vattnet.

 

puksatter

 

När vi var vid Puksätter funderade jag på om det funnits ett torp här en gång i tiden, som gett namn åt badet. Ofta är det gamla torpnamn som lever kvar på olika platser. Och givetvis är det så även här.

 

I husförhörslängderna för Gladhammars socken ser jag att Puksätter var ett torp under Hofgården, en av de tre ursprungliga gårdarna i Gunnebo och som låg där nedre bruket finns. Torpet var bebott i ungefär 50 år. Första gången det finns med i husförhörslängden är 1816-21.

 

En familj flyttade hit från Västrum 1818 och bestod av torparen Anders Granbeck, född 1786 i Tryserum. Hans hustru heter Lisa Jonsdotter, är tre år yngre och född i Ed. De har tre söner som heter Abraham, Reinhold och Lorenz, födda 1813, 1817 och 1819. Lille Lorenz blir alltså det första barn som föds i torpet Puksätter. Hustrun Lisa dog 1837. Då har Reinhold redan lämnat hemmet när han är 14 år. Lorenz flyttade till Hofgården 1840 där han blev dräng, men far och äldste sonen Abraham bodde kvar. Båda arbetade på bruket. 1843 gifte sig Abraham med pigan Maja Carin Jonsdotter och de fick tre barn. I oktober 1855 dog Maja Carin, 33 år gammal. Dödsorsaken är inte noterad, men antagligen var det barnsäng eller tuberkulos. Anders Granbeck dog ett halvår senare, ännu inte fyllda 60 år. Abraham och sönerna flyttade sedan till Södra Vi.

 

puksatterhfl Den första familjen på torpet Puksätter. Bild från Gladhammar AI:6 (1816-1821) Bild 55 / sid 39a, Arkiv Digital.

 

De som verkar ha varit sist på torpet är två arbetarfamiljer på bruket. De bodde här åtminstone fram till 1875, men i nästa husförhörslängd (1876-1880) är ingen alls noterad som boende på Puksätter. Om det innebär att båda familjerna flyttat vet jag inte. Kanske är de i stället bokförda under sina arbetsplatser, vilket är det vanliga.

 

Den ena av de två sista familjerna är puddelarbetaren Olof August Norberg, hans hustru Maria Lovisa Persdotter och sönerna Carl Gustaf, Karl August och Axel Sanfrid. Föräldrarna var födda på 1840-talet och barnen 1868, 1870 och 1874. De flyttade hit från Vintrosa 1874 och de är födda i Tysslinge och Nora. Axel Sanfrid blev den siste som föds på torpet Puksätter, så vitt jag kan se. Att arbets i puddelverket innebar att han arbetade med att omvandla tackjärn till smidesjärn. Kanske skötte han puddelugnen.

 

Den andra familjen är arbetaren Gunnar Gunnarsson, hustrun Carolina Sophia Granat, och barnen Carl Oscar, Hilda Sofia, Anna Amalia och Gustaf Patrik. Föräldrarna var födda 1818 och 1829 i Djursdala respektive Locknevi men barnen föddes i Gladhammars socken 1859-69. De har också flyttat in 1874, från Valstad.

 

Om det varit ett eller två torp framgår inte, men troligen var det bara ett. Man bodde ju trångt förr. När vi gick nere vid badet igår funderade vi på var ett torp skulle kunna ha legat. Kanske låg det där det nu finns en gammal övergiven stuga, som jag antar varit omklädningsrum eller klubbstuga till idrottsföreningen. I dag tycker vi nog att det hade varit fint att ha strandtomt här, om det inte vore en badplats, men vid den tiden folk bodde här ville man inte bo så när vattnet, det ansågs bli kallt och fuktigt och svårt att hålla värmen på vintern.

 

Jag såg inte någon torpskylt från någon torpinventering, men det kan det ju finnas.

 

Vet du var torpet låg en gång i tiden? Skicka gärna ett mail till mig på eva@evagun.se

 

 

 

Världens största kartlagda släkt

Tillhör du Långarydssläkten? Det vore inte så konstigt för det gör två procent av Sveriges befolkning, bland andra 500 personer i Västervik.

 

Kanske har du hört talas om denna släkt? Det är världens mest kartlagda släkt, med över en kvarts miljon registrerade medlemmar. Givetvis finns den med i Guinness rekordbok. Inte bara som släkt utan också för att ha haft världens största släktmöte med 2500 personer. Det var redan 1991.

 

Långarydssläkten kommer från Långaryd vid Hylte, på gränsen mellan Halland och Småland. I min hemkommun Falkenberg ingår 23 procent av kommuninvånarna i släkten. I Hylte kommun har 45 procent av invånarna sitt ursprung i denna släkt. Kanske var alla tre av mina tidigare klasskamrater från Hylte från denna släkt?

 

Själv tillhör jag den inte, åtminstone inte vad jag vet.

 

Det är ett mycket imponerande arbete som de två kartläggarna Per Andersson och Johan Lindhardt gjort. Och säkert fantastiskt roligt att hålla på med, tror jag.

 

I ett pressmeddelande konstaterar de nu i valtider att om alla som tillhör släkten i Hallands valkrets skulle skriva Långarydssläkten på valsedeln till riksdagsvalet skulle det nya partiet ta sig in i riksdagen.

 

Men redan nu finns nio folkvalda ledamöter från denna släkt i riksdagen. Av dagens ministrar kommer Anna-Karin Hatt från Långarydssläkten.

 

Släkten utgår från länsmannen Anders Jönsson och hans hustru Ingrid Nilsdotter i Långaryd. De levde cirka 1662-1716 och 1676-1753. Även deras föräldrar och syskon är kartlagda.

 

Läs mer här: www.langarydsslakten.se/

Torrö tallar

I veckan som gått nu har jag vikarierat på VT som reporter och i går gjorde jag en intervju med Inger Östbo-Skuncke, sommarboende på ön Torrö tallar där ett känt gammalt sjömärke brunnit ner efter ett åsknedslag. Hon berättade lite om öns historia och nämnde att de sista bofasta bodde där på 1800-talet. Nyfiken släktforskare som jag är har jag nu tagit reda på hur det förhåller sig med detta och vilka det är som bott där.

Enligt Loftahammars församlingsbok flyttade den sista bofasta familjen från Torrö tallar i oktober 1900, så de bodde där bara några månader in på 1900-talet. Det var en familj som då bott där i 14 år. 1886 flyttade de dit.

De sista bofasta var:
arbetaren Sven August Johansson född 1841
hustrun Anna Maja Hammarström född 1843
Johan Edvard född 1866
Karl Albin född 1870
David Hjalmar född 1877
Hilma Florentina född 1882
Hedvig Ellida Maria född 1885

Torrö
Källa: Loftahammar AI:18 (1891-1900) Bild 37 / sid 249 Arkiv Digital

Var Sven August arbetade framgår inte. Båda sönerna blev sjömän. Karl Albin flyttade till Västervik 1898 och två år senare följde hela familjen efter dit. Makarna har gift sig 1865 och alla i familjen är födda i Loftahammars socken.

Sven August hade faktiskt bott på Torrö tallar som barn. Hans familj kom till ön från Lerglo när Sven August var ett år, och flyttade härifrån tio år senare, 1852. Hans far hette Johannes Persson och kom från Gotland. Hans mor hette Margareta Anderssdotter och var från Loftahammar, båda föräldrarna var födda 1804.

Sven August hade tre äldre syskon. En tre år äldre storebror som hette Anders Magnus och som bodde hemma under tiden på Torrö tallar. En storasyster som hette Stina Cajsa och som flyttade till Sladö 1847.

Storebror Peter Johan var född 1830 och dog när han var 12 år i en tragisk olycka, 1844. Han drunknade när han föll i sjön från en trädstam "blott 4 alnar från landet, men kunde ej upptagas förrän lifvet slocknat" skriver prästen i kyrkboken. Kanske var det på en oländig plats eller kanske hade han slagit sig illa när han föll.

Torrö
Källa: Loftahammar C:5 (1837-1861) Bild 129 / sid 365 Arkiv Digital

Trots den sorg som måste vara förknippad med ön återvände alltså Sven August med sin familj som vuxen.

Den här familjen var de första att bosätta sig på Torrö tallar, vad jag kan se i husförhörslängderna. Innan dess finns ingen bosatt på en plats som jag kan förknippa med ön. I husförhörslängderna står det inte Torrö tallar, som det står på kartan och sjökortet idag.

Torpet på ön heter först bara Torrö under Kårö men 1855 benämns det Sveaborg, ett namn som används i 20 år. Kanske har det funnits torp där tidigare men med ett annat namn.

Torrö
Källa: Loftahammar AI:14 (1866-1875) Bild 176 / sid 168Arkiv Digital

När Sven Augusts föräldrar flyttar härifrån med sin familj kommer Anders Larsson och Catharina Charlotta Månsdotter hit från Stora Grindö med en stor barnaskara och både dräng och piga. De bor här i åtta år och ersätts 1860 av Johan Svensson och Anna Sofia Persdotter med tre barn. Deras dotter Catharina Sofia gifter sig och flyttar hemifrån 1868. Ett år senare dör Johan Svensson 50 år gammal. Änkan och de andra två barnen bor kvar till 1875. Under två år verkar de ha en inneboende, skepparen Carl Otto Petersson. Han är två år äldre än änkan och kanske var ett gifte på gång, men att någon av dem ångrade sig. Eller så var han kanske en släkting.

Nästa familj blir kortvarig, de stannar bara i fyra år. Det är Per Olle Persson och Anna Kristina Johansdotter, med tre små barn. Två av barnen föds här.

1878 kommer sjömannen Adolf Johansson med hustrun Anna Kristina Nilsdotter och nyfödda dottern Clara Theresia till ön. 1879 föds nästa dotter Elma Alfrida. I familjen finns också pigan Christina Charlotta Nilsdotter. 1886 flyttar de till Kårö och det är dags att ge plats för Sven August, som nu återvänder till sin barndomsö efter 34 år.

Släktforskar du och har någon av dessa familjer i din släkt? Hör gärna av dig till mig på e-post eva@evagun.se

Ön Torrö tallar ligger mellan Kårö och Städsholmen.

 

 

 

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar
01:43 Nina Grips blogg
01:43 Gunnel Ohlins blogg
01:43 Sverker Thoréns blogg
01:43 Anna Bodjos blogg
01:43 Azras mode och inredning
2013-01-07 Malin Sjölanders blogg

Bloggar

Politikerbloggar