Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Pinterest för släktforskare

Har du också upptäckt Pinterest? Om inte ska jag berätta att det är ett av många inslag bland sociala medier. Det fungerar som en digital anslagstavla.

Först förstod jag inte riktigt vad jag skulle ha för nytta av det, men efter ett tag kom jag på det. Nu har jag gjort mitt Pinterestkonto till en resurs för släktforskare.

Här länkar jag till alla möjliga bra och intressanta hemsidor och webbplatser som du som släktforskare kan ha nytta av.

pinterest

Under åren som släktforskare har jag, precis som ni andra, samlat på mig massor av bokmärken/favoriter för hemsidor som jag använder ibland och vill kunna hitta tillbaka till. Efter ett tag blir det väldigt många och jag är inte så bra på att sortera dem i efterhand. Det blir bara en lång lista som är svåröverskådlig. Därför har jag lagt dem på några olika anslagstavlor på mitt Pinterestkonto. Du kommer att förstå om du tittar där.

Hoppas det kan vara till nytta för fler släktforskare.

Man kan förstår också söka bland andra Pinterestkonton om släktforskning eller vad som helst annat, och hitta andras tips.

När pesten kom

Förra sommaren hittades delar av ett människoskelett nedgrävda på Västra Eknö. Ganska snart kunde man konstatera att det var ett gammalt skelett, ett arkeologiskt fynd. Alltså inget för polisen. Man tror att det som hittats är en gravplats för pestens offer i Misterhults socken.

I tisdags kunde VT berätta att ett nytt fynd gjorts på fyndplatsen. Den skulle fyllas igen, för någon utgrävning blir det inte, och då hittades bland annat en ask med ett mynt i, präglat 1666. Vad det innebär vet man inte än.

Pesten härjade i Sverige 1710-1713. Det började i Stockholm i juni 1710 med ett fartyg som kom från Estland. På hösten samma år hade pesten nått Kalmar och vår kust. Läs mer i en artikel i Läkartidningen.

I augusti förra året talade jag med arkeologen Michael Dahlin om skelettfyndet och han berättade då om att det troligen kommer från en pestkyrkogård. De skelettdelar som hittades kom från en medelålders kvinna men Michael Dahlin drog sig till minnes att han läst om en båtsman som kom hem till Misterhult och troligen hade sjukdomen med sig. Hans barn skulle ha dött i pesten.

Så klart kollade jag upp detta i dödboken för Misterhult. Och delvis stämmer det. Den 28 december 1710 begravs tre barn från Manketorp. Det är systrarna Maria och Karin och deras bror Jon. Maria är 15 år, Karin tolv och Jon sju år. Prästen skriver i kyrkboken att de dött av den "smittosamma och beklagliga farsoten som då först yppat sig i denna församling." Om syskonens far var båtsman framgår inte, bara att de kommer från Manketorp. Inte heller när Jon föds den 14 oktober 1703 står det något om att hans far ska ha varit båtsman.

pesten 1

pest 2
(Bilder från Misterhult CI:1 sid 357, Arkiv Digital)

Troligen finns även den medelålders kvinnan och fler pestoffer i dödboken från den här tiden i Misterhult, men det har jag inte forskat efter.

Att de begravdes på Västra Eknö beror förmodligen på att man ville begrava dem så långt bort som möjligt, för att slippa smittan.

I Västrums dödbok för 1710-1711 finns inga anteckningar om pestoffer, men där har prästen inte noterat dödsorsak så vi vet inte vad de dog av. Pesten skördade tusentals offer i Sverige under de här åren.

Gå till arkivet på lördag

På lördag är det Arkivens dag, för att locka fler att börja gräva i våra många arkiv. Vi i Tjust släktforskarförening håller öppet i forskarsalen under stadsbiblioteket, men även Psykiatriska Museet och visarkivet är öppet.

Det är i dokumenten i våra arkiv som historien finns. Vi är ett mycket väldokumenterat folk i Sverige och det finns kilometer efter kilometer med arkivmaterial som bara väntar på att utforskas. Kyrkböckerna, det som vi släktforkare börjar med, det är bara en liten del. I århundraden har man fört räkenskaper och protokoll över allt möjligt. Och det har sparats. Är det skrivet på papper är det viktigt, och får inte kastas. Tack vare den inställningen kan vi tränga in i historien och ibland få mycket detaljerad kunskap om dem som levt före oss i släkten eller i hembygden. Kanske säger du till och med "Oj, var det så det var! Nu förstår jag..." när du hittat just din lilla pusselbit i arkivet.

Tänk dig alla köpebrev för jordegendomar, alla sockenstämmoprotokoll, bouppteckningar, lönelistor, inlagor till våra rättsinstanser, privata brevsamlingar, dagböcker, rättsprotokoll och allt möjligt annat som finns arkiverat. I Sverige är alla offentliga arkiv tillgängliga för den som vill forska och det gäller inte bara allt det som redan digitaliserats.

Besöker du vår forskarsal på lördag får du hjälp av medlemmar i släktforskarföreningen att leta efter din eller släktens historia. Vill du veta när mormors bror emigrerade? Hur många barn som farfars far egentligen hade? Är det sant att farmors farfar satt på Långholmen? Svaren finns i arkiven.

arkiv
I arkiven finns allt från företagsräkenskaper till domstolspotokoll och privata brev.


landsarkivet
På landsarkivet i Vadstena är Tjust äldsta dombok från 1605 bevarad. Foto: Tor Wiklund.

forksarsalen
I släktforskarföreningens forskarsal finns inga originaldokument men mycket annat som kan vara till nytta för den som släktforskar. Till exempel matriklar med personuppgifter över statsanställda för hundra år sedan eller tidigare publicerade släktutredningar.

Det spelar ingen roll...

Det spelar ingen roll att det inte är min egen släkt, jag blir djupt engagerad även när jag släktforskar åt andra.

Den senaste tiden har jag arbetat med en större och en mindre släktutredning åt kunder. Det är alltså åt personer som vill veta mer om sin bakgrund men inte har tid att släktforska själva och inte vill vänta på att få tid.

I en släktutredning börjar jag alltid forskningen med en person som ligger ganska nära i tiden. Vi har en 70-årsgräns för sekretess på födelseuppgifter i Sverige så det är alltid någon som är född för minst 70 år sedan som är proband. Proband är den person man utgår från.

Då handlar det om att hitta den personens föräldrar och sedan fortsätta bakåt. För varje generation fördubblas antalet personer, eftersom alla har två föräldrar. Det vill säga om det inte är en okänd far, så att man inte kommer längre bakåt på den släktlinjen.

De jag utgått från i dessa uppdrag är födda i början av 1900-talet, och det känns som alldeles nyss i släktforskningssammanhang. Jag kan se dem framför mig i en tid där jag själv växt upp.

Nu har jag alltså forskat om två helt olika släkter, som inte alls har någon beröring med mig själv eller min egen släkt. Ändå känns det som om jag känner dem. Människorna kommer nära. Jag tänker på dem även när jag inte håller på med själva forskningen, jag tänker på vad de råkar ut för och känner mig rörd och sorgsen. Jag kan inte låta bli att gripas.

I båda fallen har minst satt speciella omständigheter avslöjats, som jag misstänker förklarar för beställarna varför den egna familjehistorien är höljd i dunkel.

Historien finns verkligen där i arkiven, den bara väntar på att bli upptäckt.

Efter dessa två utredningar kände jag mig mentalt trött, och behövde en liten paus. Så det blev en dag ledigt, med skogspromenad och svampplockning trots att det duggregnade.

Var låg Puksätterstorpet?

I går eftermiddag åkte vi till Gunnebo för att promenera en stund. Jag har ju skrivit en del om Gunnebos historia och skulle nu visa maken bruksdammen, nedre bruket med mera. Sedan fortsatte vi promenaden till Puksättersbadet. Det var riktigt gassig sol på vägen och vi hade tänkt gå till Fermersbo men nöjde oss med badplatsen. Det är fint där, men det såg inte så trevligt ut med alla maneter och alger i vattnet.

 

puksatter

 

När vi var vid Puksätter funderade jag på om det funnits ett torp här en gång i tiden, som gett namn åt badet. Ofta är det gamla torpnamn som lever kvar på olika platser. Och givetvis är det så även här.

 

I husförhörslängderna för Gladhammars socken ser jag att Puksätter var ett torp under Hofgården, en av de tre ursprungliga gårdarna i Gunnebo och som låg där nedre bruket finns. Torpet var bebott i ungefär 50 år. Första gången det finns med i husförhörslängden är 1816-21.

 

En familj flyttade hit från Västrum 1818 och bestod av torparen Anders Granbeck, född 1786 i Tryserum. Hans hustru heter Lisa Jonsdotter, är tre år yngre och född i Ed. De har tre söner som heter Abraham, Reinhold och Lorenz, födda 1813, 1817 och 1819. Lille Lorenz blir alltså det första barn som föds i torpet Puksätter. Hustrun Lisa dog 1837. Då har Reinhold redan lämnat hemmet när han är 14 år. Lorenz flyttade till Hofgården 1840 där han blev dräng, men far och äldste sonen Abraham bodde kvar. Båda arbetade på bruket. 1843 gifte sig Abraham med pigan Maja Carin Jonsdotter och de fick tre barn. I oktober 1855 dog Maja Carin, 33 år gammal. Dödsorsaken är inte noterad, men antagligen var det barnsäng eller tuberkulos. Anders Granbeck dog ett halvår senare, ännu inte fyllda 60 år. Abraham och sönerna flyttade sedan till Södra Vi.

 

puksatterhfl Den första familjen på torpet Puksätter. Bild från Gladhammar AI:6 (1816-1821) Bild 55 / sid 39a, Arkiv Digital.

 

De som verkar ha varit sist på torpet är två arbetarfamiljer på bruket. De bodde här åtminstone fram till 1875, men i nästa husförhörslängd (1876-1880) är ingen alls noterad som boende på Puksätter. Om det innebär att båda familjerna flyttat vet jag inte. Kanske är de i stället bokförda under sina arbetsplatser, vilket är det vanliga.

 

Den ena av de två sista familjerna är puddelarbetaren Olof August Norberg, hans hustru Maria Lovisa Persdotter och sönerna Carl Gustaf, Karl August och Axel Sanfrid. Föräldrarna var födda på 1840-talet och barnen 1868, 1870 och 1874. De flyttade hit från Vintrosa 1874 och de är födda i Tysslinge och Nora. Axel Sanfrid blev den siste som föds på torpet Puksätter, så vitt jag kan se. Att arbets i puddelverket innebar att han arbetade med att omvandla tackjärn till smidesjärn. Kanske skötte han puddelugnen.

 

Den andra familjen är arbetaren Gunnar Gunnarsson, hustrun Carolina Sophia Granat, och barnen Carl Oscar, Hilda Sofia, Anna Amalia och Gustaf Patrik. Föräldrarna var födda 1818 och 1829 i Djursdala respektive Locknevi men barnen föddes i Gladhammars socken 1859-69. De har också flyttat in 1874, från Valstad.

 

Om det varit ett eller två torp framgår inte, men troligen var det bara ett. Man bodde ju trångt förr. När vi gick nere vid badet igår funderade vi på var ett torp skulle kunna ha legat. Kanske låg det där det nu finns en gammal övergiven stuga, som jag antar varit omklädningsrum eller klubbstuga till idrottsföreningen. I dag tycker vi nog att det hade varit fint att ha strandtomt här, om det inte vore en badplats, men vid den tiden folk bodde här ville man inte bo så när vattnet, det ansågs bli kallt och fuktigt och svårt att hålla värmen på vintern.

 

Jag såg inte någon torpskylt från någon torpinventering, men det kan det ju finnas.

 

Vet du var torpet låg en gång i tiden? Skicka gärna ett mail till mig på eva@evagun.se

 

 

 

Världens största kartlagda släkt

Tillhör du Långarydssläkten? Det vore inte så konstigt för det gör två procent av Sveriges befolkning, bland andra 500 personer i Västervik.

 

Kanske har du hört talas om denna släkt? Det är världens mest kartlagda släkt, med över en kvarts miljon registrerade medlemmar. Givetvis finns den med i Guinness rekordbok. Inte bara som släkt utan också för att ha haft världens största släktmöte med 2500 personer. Det var redan 1991.

 

Långarydssläkten kommer från Långaryd vid Hylte, på gränsen mellan Halland och Småland. I min hemkommun Falkenberg ingår 23 procent av kommuninvånarna i släkten. I Hylte kommun har 45 procent av invånarna sitt ursprung i denna släkt. Kanske var alla tre av mina tidigare klasskamrater från Hylte från denna släkt?

 

Själv tillhör jag den inte, åtminstone inte vad jag vet.

 

Det är ett mycket imponerande arbete som de två kartläggarna Per Andersson och Johan Lindhardt gjort. Och säkert fantastiskt roligt att hålla på med, tror jag.

 

I ett pressmeddelande konstaterar de nu i valtider att om alla som tillhör släkten i Hallands valkrets skulle skriva Långarydssläkten på valsedeln till riksdagsvalet skulle det nya partiet ta sig in i riksdagen.

 

Men redan nu finns nio folkvalda ledamöter från denna släkt i riksdagen. Av dagens ministrar kommer Anna-Karin Hatt från Långarydssläkten.

 

Släkten utgår från länsmannen Anders Jönsson och hans hustru Ingrid Nilsdotter i Långaryd. De levde cirka 1662-1716 och 1676-1753. Även deras föräldrar och syskon är kartlagda.

 

Läs mer här: www.langarydsslakten.se/

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar
20:28 Nina Grips blogg
20:28 Gunnel Ohlins blogg
20:28 Akko Karlssons blogg

Bloggar

Politikerbloggar