Jörgen Anderssons blogg
Allt sedan unga år har jag diskuterat och intresserat mig för samhällsfrågor och i takt med ökad erfarenhet och kunskap har engagemanget vuxit sig starkare. Det är därför ingen tillfällighet att ett aktivt engagemang i Moderaterna också följde när tillfället uppenbarade sig. Jag har alltid haft en stor närvaro i vår samtid och i samhällsdebatten. Jag har sett flera djupa konjunktursvackor och kriser komma och gå, men också sett tider av fantastisk utveckling. Förutom vad detta inneburit på ett högst påtagligt sätt på det personliga planet har jag också följt tidens skeenden på andra plan. Inte minst gäller det vad det inneburit för politiken, för ekonomin och för utvecklingen. Det brukar sägas att vi lever i den mest spännande av tider, jag är villig att hålla med.
- den 4 april 2012, kl 22:23

Om jag har fördomar, nej, har du?

Att vara fördomsfull är ett starkt skällsord och själva tror vi oss alltid vara befriade från just fördomar. Det är alltid lätt att peka finger och kritisera andra. Vi vill alla ta avstånd från förutfattade meningar och fördömer alla försök som görs att gruppera in människor i till synes homogena grupper. Det brukar vara lätt att identifiera fenomenet när dessa grupperingar handlar om härkomst, sexuell läggning eller kön. Det har blivit som en ryggmärgsreflex att direkt avfärda när det gäller dessa uppenbara uttryck av fördomar.

 

En del fördomar är förvisso allvarligare än andra, men finns det i det lilla är inte risken att det i så fall sprider sig till det stora? Handen på hjärtat kan vi ärligt säga att vi är helt fria från fördomar? Rannsaka dig själv och fundera över om du alltid är helt objektiv när du möter någon som inte helt stämmer in enligt dina preferenser. Hur reagerar du och vad tänker du om någon du möter för första gången? Vad är till exempel din första tanke när du ser någon i en gammal rostig bil, eller för all del i det motsatta fallet, någon som åker i den nya lyxiga bilen? Vad är din första tanke när du träffar någon som är sjukskriven eller arbetslös, eller kanske om den som lyckats stort i livet? Hur är inställningen till en stadsbo när du själv bor på landet och vice versa? Accepterar vi varandra fullt ut för alla våra olikheter?

 

Jag möter ständigt fördomar och förutfattade meningar om både mig som person, uppfattningar om andra jag känner och om människor i gemen. Ofta är det från sådana som anser sig vara befriade från fördomar, ofta är det från sådana som anser sig stå för det ”goda” och det ”humana”, eller från dem som anser sig ha ett ”öppet sinne”. Jag tror vi alla ibland skulle behöva en stund av reflektion, en stund av självrannsakan och fundera lite över hur vi tänker om andra och varför, och kanske framförallt över hur vi själva uppfattas av andra.

 

Jag är lantisen som nu har ett uppdrag i staden, med en dialekt som knappast är till min fördel. Jag är hantverkaren som nu har min vardag med en stor andel högutbildade omkring mig. Jag är den fattige som länge levt under existensminimum, medan de flesta jag har omkring mig har det rätt gott ställt. Vad säger detta om mig och vad är föreställningen om mig som person? Vilken politisk åsikt eller partitillhörighet förväntas jag ha?

 

Kanske ska vi fundera över hur andra uppfattar oss, för att själva inte dra några förhastade slutsatser om andra. Mer än ofta är våra föreställningar falska och tänk om vi alla kunde lägga på minnet alla de gånger vi har misstagit oss, bära det med oss och lära av detta. Min förhoppning är att du som läser det här ska le mot någon du inte känner. Hälsa på din nästa och inled ett samtal! Det kan vara väldigt berikande och inte alls som du först trodde.



Här ska kommentarerna till forumet komma in via ajax, fungerar inte detta så har du en gammal webbläsare eller fel inställningar. läs mer här...
- den 16 april 2014, kl 13:48

I brukssamhället hade brukspatronen en särställning, det var i honom som människorna fick lägga sin tillit och det patron inte kunde ta hand om, det fick prästen hantera. Bruket och patronen var på ett sätt en trygghet, men kunde naturligtvis på samma sätt vara ett hinder för den enskildes utveckling. Samhället runt bruket var beroende av industrin och det var den tryggheten som på ett sätt höll tillbaka och många gånger förhindrade mångfald och dynamik i lokalekonomin. Det var kanske inget problem så länge industrin blomstrade, men riskerade att bli ett desto större problem om bruket inte längre kunde konkurrera och överleva. Den dagen då bruket tvingades slå igen riskerade ett helt samhälle stå handfallet och utan alternativa sysselsättningar. Detta med en befolkning som tillvants att förlita sig på att någon annan ska ordna allas försörjning,

Ett sådant samhälle är inte bara sårbart, det finns också en risk för en nedåtgående spiral som är svår att bryta. Att lägga över hela sitt liv, eller kanske mer korrekt, att hållas tillbaka och tvingas förlita sig på någon annans välvilja för sin tillvaro, hämmar inte bara den enskilde utan hela samhället. Metaforen och parallellen till socialismen är tydlig, på samma sätt finns omhändertagandefilosofin ständigt närvarande i dess synsätt.  Vänstern lever fortsatt i övertygelse om människors enskilda oförmåga och nödvändigheten i planekonomins upprätthållande för att säkra medborgarnas välmående.  

Men, i de små bruksorterna har jag studerat hur det trots allt finns en spirande kreativitet, enskilda drivkrafter och ett entreprenörskap under ytan. Ja, även om det många gånger var mycket smärtsamt och ibland var en lång process, så fanns ändå kraften där när brukssamhället sattes på prov och tvingades till krafttag för sin överlevnad. Då fanns ofta kreativitet, drivkraft och riktig entreprenörskap. Då fanns också ett inneboende värn för det gemensamma, som var helt okonstlad, sprungen ur människornas empati och känsla för varandra och det gemensamma. De stora dråpslagen har många gånger vänts till nytt hopp och en ny blomstrande tillväxt.

Kanske kan vi dra parallellen i ett större perspektiv, med Sverige som land? Hur en form av transformering ut ur socialistiska bojor, in i en ny tillit för människors egen förmåga, ligger till grund för vår framgång och prestation i ett globalt perspektiv. Att bejaka människors drivkrafter, uppmuntra kreativitet och entreprenörskap, att ha tillit för värnet om vårt gemensamma, kanske är det den transformeringen som pågår och som är grunden till det svenska ekonomiska framgångsundret, som så många förundrats över i vår tids oroliga värld. Vi vore i så fall inte det första exemplet på vad nyvunnen frihet kan åstadkomma.

Kommentera Tjustandan i en större kontext
- den 23 mars 2014, kl 18:54

Det var ett soligt och vårvarmt Berlin som mötte mig i torsdags. Syftet med resan var att diskutera hur finansmarknaden kan återvinna förtroende, det var två dagars diskussioner i regi av en tankesmedja kopplad till EPP. Förutom en mindre skara politiker deltog tjänstemän från kommissionen, akademiker och en diger uppställning med branschfolk från en rad stora aktörer. Jag måste säga att det var två mycket givande dagar med väldigt intressanta diskussioner tillsammans med flera ekonomiprofessorer, VD:ar för bland annat Deutsche Bank, Commerzbank, Santander, samt statssekreterare m fl.

Finansmarknadsfrågor kan kanske låta väldigt nischat, och i högsta grad som ett särintresse. Men efter ett storslaget tal och efterföljande diskussioner med Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble får man lite perspektiv. Denne ibland buttre och trumpne man, visade just den här dagen ett strålande humör med en stor portion humor och höll ett långt tal om fred och frihet. Att det sedan av en händelse var just i Berlin som denna händelse utspelade sig förstärkte bara upplevelsen, för hur påtaglig är inte Europas historia i just Berlin? Ja, allt hänger ihop, kanske är det inte lika tydligt för oss i Sverige, hur betydelsefullt ett integrerat Europa är. Kanske är det inte så påtagligt för oss hur viktigt och med vilken tillfredsställelse alla dessa företrädare konstaterade att de klarat av att ta sig igenom Eurokrisen, hur viktigt detta varit för fred och stabilitet i Europa.

Ibland kan det finnas anledning att fundera över detta, och i den här kontexten är kanske finansmarknadsfrågorna helt centrala. För hur det än är så är det faktiskt just på finansmarknaden vi har kommit längst i att integrera den inre marknaden, på finansmarknaden är det mest tydligt hur gränserna har suddats ut. Det finns många vinster med det, och det finns mycket att lära av detta, det här tror jag är något som är bra och till gagn för Europa som kontinent. Det visar vilken kraft och vitalitet vi kan vinna med öppnare gränser, men det visar också på en rad utmaningar och på vikten av en större förståelse för varandras respektive förutsättningar.

Några frågor jag tog upp med Wolfgang Schäuble var hans syn på de penningpolitiska experiment som pågår runt omkring i världen, exempelvis Japans försök med att få igång inflationen, Englands outtalade inflationsmål om runt 5 % och inte minst USA ohemula penningmängdsökning, anledning till att upp just den diskussionen var naturligtvis med anledning av Tysklands motstånd och rädsla för inflationsdrivande politik under den värsta eurokrisen. Det var med ett dåligt maskerat självförtroende som Schäuble resonerade om hur Europa tagit sig ur den värsta krisfasen och hur Eurozonen hade alla möjligheter att vinna fördel av dessa experiment, i kombination med att ekonomin faktiskt börjar ta fart och vikten av ett sammanhållet Europa i ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Förutom det perspektivet så finns i djupet av de problem vi sett under krisåren frågor om girighet, höga avkastningskrav och finansmarknadens förväntningar på samhällsansvar som ytterligare dimensioner omkring hur betydelsefulla finansmarknadsfrågorna är. Det finns mycket mer att säga om detta, men det får bli ett senare inlägg.

Kommentera Ett soligt Europa
- den 21 mars 2014, kl 08:37

Med mindre än ett halvår kvar till valet har Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven fortfarande inte svarat på hur de vill finansiera sina förslag som de går till val på. Då vi inte tycks få något svar på nationell nivå skriver jag ett öppet brev till Lena Hallengren i hopp om att i alla fall Kalmar läns invånare och väljare ska få ett tydligt besked före valet. Brevet publicerades i Östran 21 mars.

Medborgare i Kalmar län förtjänar svar om (S) budgethål

Öppet brev till Lena Hallengren, socialdemokratisk riksdagsledamot i Kalmar län.

I er budget finns ett finansieringshål på 11 miljarder. Närmare hälften av finansieringen på 31 miljarder utgörs i er budget av ett nej till ett femte jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt.

Sedan årsskiftet har ni dock godtagit det förstärkta jobbskatteavdraget. Detta tillsammans med att förändringen av brytpunkten inte blev av betyder att det sammantaget är 15 miljarder kronor i finansiering som har fallit. Därmed återstår 16 miljarder kronor i finansiering.

Med 27 miljarder kronor i reformer och 16 miljarder kronor i finansiering fattas 11 miljarder kronor i finansiering av de reformer som presenterats. Trots detta vägrar Stefan Löfven att backa från sina utgiftslöften. Tvärtom har han rest runt i Sverige och ställt ut nya löften om bland annat Norrbottniabanan och sänkt skatt för landets pensionärer.

Senast i Agenda i SVT i söndags kväll hade din partiledare Stefan Löfven chansen att ge svar på frågan om underfinansieringen. Men han tog den inte. Därför ställer jag nu frågan till dig, Lena Hallengren – hur ska ditt parti genomföra de reformer ni har utlovat när 11 miljarder saknas? Väljarna här i Kalmar län förtjänar att få besked.

Vänliga hälsningar

Jörgen Andersson (M) Riksdagsledamot för Kalmar län

Kommentera Medborgare i Kalmar län förtjänar svar om (S) budgethål (1 inlägg)
Jörgen Andersson
Bor: I Överum
Familj: Sambo Magdalena, våra tre söner och lilla dottern, tre vuxna döttrar sedan tidigare och två barnbarn.
Yrke: Moderat riksdagsledamot för Kalmar län.
Intressen: Politik, ridning och allsköns sport
Motto: Winston Churchills ”Deserve victory” fritt översatt ”förtjäna framgång”, tycker jag är ett bra motto.

Kommentera gärna!
Våra bloggare vill gärna ha kommentarer. Så kommentera gärna när du läst ett inlägg, om du tycker att det är intressant. Kommentarerna på blogginläggen moderaras av redaktionen, precis som artikelkommentarer.

FRÅGAN

Reser du bort i påsk?

Ja, jag reser utomlands
Ja, inom Sverige
Nej, jag stannar hemma


Charter
LMS
Hotel