Logga in
Logga ut

Malin Sjölander (M)

Stort och smått, politik, jobb och fritid. Lite av varje från mitt liv och mina tankar.

Bättre cancerrehabilitering

Västervik Om två veckor har vi länsförbundsstämma, då bland annat en rad maotioner ska behandlas. Jag har skickat in två, bland annat en om att utöka standardiserade vårdförlopp till att även gälla rehabilitering:

Cancer är vår tids stora folksjukdom. Varje år drabbas mer än 60 000 personer av cancer och om 25 år är prognoserna ungefär 100 000 drabbade varje år. Sedan år 2015 har man i Sverige infört standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Man har successivt infört förloppen inom varje cancersjukdom för att förkorta ledtiderna från misstanke till behandlingsstart. Cancer betraktas idag som en akut sjukdom, en snabbare behandling ger betydligt större möjligheter till överlevnad. Och vi ser i statistiken från Socialstyrelsen att överlevnaden långsamt ökar.
Men det handlar inte bara om att överleva sin cancerdiagnos. Det handlar också om att kunna komma tillbaka till vardagen, med jobb, familj och fritidsintressen, så fort som möjligt. Därför är rehabiliteringen en oerhört viktig pusselbit. Att redan under vårdprocessen kunna påbörja fysisk och psykisk rehabilitering med hjälp och stöd från sjukvården ger patienterna dels en chans att klara av behandlingarna bättre, men också att mycket snabbare återfå exempelvis sin arbetsförmåga. Detta skulle vara en stor personlig vinst för de drabbade, en bibehållen livskvalitet, förkortad sjukskrivning och mindre behov av vård. Men det skulle också vara en stor vinst för samhället. Varje sparad sjukskrivningsdag är i sig en seger.
De standardiserade vårdförloppen är ursprungligen ett arbetssätt som vi har importerat från Danmark (s k packeførløb) som nationellt infördes för att radikalt minska de långa väntetiderna inom cancervården. Under de första åren utgår statsbidrag till landsting och regioner för att korta ledtiderna. I Danmark utreds nu möjligheten att inkludera även rehabilitering i dessa packeførløb. Detsamma borde omedelbart göras även i Sverige.
Därför yrkar jag
Att Moderaterna i riksdagen och på SKL ska verka för att en utredning om att utöka de standardiserade vårdförloppen till att omfatta även cancerbehandling och rehabilitering.
Att motionen skickas till vår partistämma
———–
Nu hoppas vi att den blir bifallen vid stämman, jag tycker att det vore riktigt kul om moderaterna kunde föra fram detta på riksnivå!
Trevlig lördag i vårsolen!

Vart tog maj vägen?

Västervik Söndag på Gränsö. Sol, vindstilla, båtar puttrar förbi och ejderfamiljerna ligger och guppar vid strandkanten. Idag ska jag försöka vara ledig, reflektera, läsa en bok och förbereda veckan som kommer.


Maj månad har varit en otroligt intensiv, omväxlande och stekhet månad. Det har varit många åtaganden i landstinget, med prostatacancerkonferenser, konferenser kring all cancervård, studiebesök i Blekinge och Kronoberg och ett två dagar långt landstingsfullmäktige. Vi har träffat pensionärsorganisationer, reumatikerförbundet och Svenskt näringsliv.



Och i partiet har vi haft vårt stora Sverigemöte i Göteborg med moderater från hela landet! Vi har jobbat med våra valplaner och skrivit valmaterial. Nu börjar det dra ihop sig, spännande!


På det privata planet har det också varit full aktivitet. Början på månaden gick alla kvällar åt till att förbereda mig inför Göteborgsvarvet, det är bra att ha en piska för att tvinga sig bort från jobbet på kvällarna.
Helgen då varvet gick av stapeln hade värmen riktigt stabiliserat sig, så det var lite nervöst dagarna innan. Skulle kroppen klara värmen? Men med lite långsammare tempo och några fler vätskepauser så kom jag faktiskt i mål. Jag vet att inte alla är superimponerade av min tid, 2.43, men i år ville jag verkligen bara ta mig över mållinjen. Det var skönt att kunna bevisa för mig själv att jag har lite "pannben" och att jag inte viker ner mig när situationen blir jobbig eller svår. Nu är jag anmäld till 2019 så när den värsta stelheten och höftvärken lagt sig är det bara att köra igång igen!



Bästa stunden i maj var ändå förra fredagen. Då hade jag ännu ett återbesök hos min läkare. Vi ses var tredje månad för att se så att allt är som det ska efter alla cancerbehandlingar för snart två år sen. Den som inte haft cancer kan aldrig förstå den oro och de tankar som man har inom sig veckorna innan. Man kastar sig mellan förnuft, förtvivlan och hopp.
Även denna gång gick allt bra. Jag fick lite hemläxa att jobba mer med att stärka upp musklerna kring bäckenet som tog lite stryk under halvmaran, men annars mår jag bra.
Att komma ut från sjukhuset, i solen, och känna att jag kan fortsätta planera livet, länge länge. Det går nästan inte att beskriva!


Ha en skön söndag!


Malin


Hur ska jag sammanfatta detta?

Amsterdam Det är fredag eftermiddag i ett sommarvarmt Amsterdam. Jag har precis vinkat av regionrådskollegan Malin Wengholm som skulle flyga hem till Jönköping och hittat ett bord i en ände av Schiphos flygplats. Det får bli lite kaffe och jobb. 

Jag har varit i Amsterdam för att delta i en stor patientsäkerhets och sjukvårdsutvecklingskonferens som heter IHI, International health improvement. Här har 3500 deltagare från hela världen samlats denna vecka och deltagit i möten, seminarier och stora föreläsningar för att ta del av de bästa vårdgivarna i världen. Stora som små, från Europa, Asien, USA och Afrika. Alla har vi stora utmaningar. Vi ska göra vården bättre, säkrare, mer effektiv, nära och- viktigast av allt - så patientanpassad som möjligt. Jag har lyssnat på duktiga läkare som arbetar med stora utvecklingsprojekt. Jag har lyssnat på Sara Riggare, en svensk parkinsonpatient som nu även forskar och föreläser om patienters delaktighet. Jag har lyssnat på Caitlyn Jenner, som tidigare var känd som Bruce Jenner och friidrottare och olympier. 

Det vi fått ta del av är otroliga och inspirerande livsöden. Men något som binder de här människorna samman är deras sätt att se på och tackla livet: Man får aldrig fastna i gamla inkörda spår. Vi kan inte bära runt på enkla förklaringsmodeller eller en fruktan att misslyckas. Vi måste våga kasta oss ut i det okända, våga misslyckas och sen kunna lära av de misstag vi begått. Inte bara skydda oss med att det inte var vårt fel, att det var omständigheter eller otur. Att se misstagen som ett ärligt försök att lyckas och sen utvärdera varför det inte gick - det är det som gör oss framgångsrika i långa loppet. Och när vi inte ser misslyckandet som ett stort personligt nederlag, utan som ett stort kliv framåt i vår utveckling, då blir vi faktiskt lyckligare människor. 

Hur kan jag då omsätta detta i mitt politiska liv? Det är inte särskilt svårt. Som landstingspolitiker har jag ett stort ansvar att skapa förutsättningar så att vården kan utvecklas i Kalmar län. Nya behandlingsmetoder och maskiner måste finnas även i ett litet län. Att tro på personalen som vill utveckla verksamheten, även om vi ibland riskerar att misslyckas. Att se till att vi har den grunden för hur vi jobbar i Kalmar län, det är mitt ansvar. 

Trevlig helg!

Malin 

Tacksam och glad!

Västervik

Nu snurrar alla förberedelser inför valet på och mycket händer samtidigt.

I min landstingsgrupp har vi förberett valet under mer än ett års tid. Vi har jobbat oss igenom område för område under några månader i taget. Vi har fördjupat oss i folkhälsa, personalfrågor, primärvård, sjukhusvård, psykiatri och nu regional utveckling. En del idéer har vi förkastat, andra har vi jobbat vidare med. Resultatet av detta blir vårt sjukvårdsprogram och en proposition till vår länsförbundsstämma som hölls i lördags.


På stämman kunde vi i förbundsstyrelsen presentera sju propositioner som vi arbetat med under året, tillsammans med alla medlemmar i länet. De handlade om landsbygdens villkor och de gröna näringarna, utbildning, trygghet, omsorg och jobb och företagande. Och så sjukvården då förstås.
Det blev bra och konstruktiva diskussioner under stämman. Propositionerna antogs, med några kloka tillägg.


Jag är så tacksam för den energi och positiva stämning som vi alla kan ta med oss från stämman. Och jag är tacksam för att jag får möjlighet att leda förbundet ytterligare ett år. Att vara förbundsordförande är ett väldigt roligt uppdrag, även om vissa dagar kan vara tuffa.
Nu ska vi kavla upp ärmarna och fortsätta förbereda valrörelsen. Nu ser jag fram emot några dagar med vår duktiga landstingsgrupp, vi ska vässa oss ytterligare lite!


Allt gott!


Malin


 

Har alla barn samma rättigheter?

Västervik Under förra året lämnade jag och Peter Johansson in en motion om att Västerviks kommun skulle ha bättre riktlinjer mot barnäktenskap och verka för att unga tjejer hos oss får chansen att leva ett eget liv. Vi fick avslag på den. Man vill vänta, man tycker det funkar rätt bra – trots att minst tre tjejer lever i barnäktenskap i kommunen.
Det känns bekymmersamt.
Men så fick jag en chock i morse. Jag fick syn på Socialstyrelsens lilla skrift som utgavs igår. Den riktar sig till de som är gifta med ett barn.
Istället för att verka enligt barnkonventionen, för barns rätt att vara barn, skriver de ”att det är olämpligt att leva ihop med ett barn under 15 även om de har gemensamma barn”.
Nu hoppas jag att de partier i riksdagen (läs Alliansen) som besitter sunt förnuft och kunskaper om barnkonventionen fortsätter kampen för ett totalförbud mot barnäktenskap!
Länk till socialstyrelsen här!

En dag värd att fira tycker jag!

Västervik Idag, den 4 mars, är det för första gången vi ”firar” den internationella HPV-dagen. Dagen finns för att öka kännedomen dels om HPV-vaccinet och om de screeningprogram som finns för att hitta livmoderhalscancer i tid.

Om det hade funnits ett vaccin när jag var barn, hade jag sluppit månader av cytostatikabehandlingar, strålning och brakyterapier. Jag hade sluppit den dödsångest jag kände och känner de stunder då rädslan att dö i cancer kryper på. Jag hade sluppit värk i höfter, ben och rygg, jag hade sluppit skov av extrem trötthet och andra biverkningar i bland annat urinblåsan. För mig är det otänkbart att inte ge unga tjejer chansen att leva sina liv utan att drabbas av allt detta.

Jag är en av de lyckliga som har överlevt sjukdomen, och jag hoppas och ber varje dag att inte drabbas av återfall. Påfrestningarna på kroppen är tuffa, hur många gånger orkar man med alla behandlingar?

Om jag kan vara en röst för att göra att fler får slippa genomgå den här cancerformen så ska jag skrika allt vad jag kan. Gyncancer har ingen egen rosabandet-månad, det är sjukdomar som vi inte gärna pratar om. Men det är livviktigt att göra det. Därför är den 4 mars så viktig och därför kommer jag att markera den i min almanacka varje år!

Jag har varit politiskt aktiv i Moderaterna sedan 2005. Men intresserad medlem i många år. Just nu är jag oppositionsråd för Moderaterna i landstinget här i Kalmar län. Dessutom sitter jag i Västerviks kommunfullmäktige. Det blir många roliga, spännande och lärorika resor runt omkring i vårt län och många härliga möten med människor i olika livssituationer.

I min blogg tänker jag självklart försöka beskriva hur mina tankar går rent politiskt, men det kan även dyka upp tankar och små rapporter från livet i övrigt. Kanske rentav någon reseskildring eller en bok recension?

Självklart tar jag med glädje emot kommentarer eller synpunkter från er som läser.
  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar