Logga in
Logga ut

Malin Sjölander (M)

Stort och smått, politik, jobb och fritid. Lite av varje från mitt liv och mina tankar.

Gott slut

Västervik Om några timmar har 2017 tagit slut och vi ser fram emot ett spännande och händelserikt 2018.
Personligen kan jag sammanfatta ett oerhört intensivt år, med mycket jobb och få lediga dagar. Ibland har det varit tuffa tag och hög stressnivå, inte minst under hösten då vi hastigt bytte partiledare, samtidigt som vi skulle planera valrörelse, hålla nomineringsstämmor och förbereda en oppositionsbudget i landstinget. Sällan har en julledighet varit så välkommen och välbehövlig.
Under året har jag haft förmånen att få träffa mängder av nya och gamla bekanta och vänner, det är jag tacksam för. Jag har fått resa såväl inom Sverige som till Polen, Tyskland och Sri Lanka. Det är jag också väldigt tacksam för.
Jag har väldigt fina och starka människor runt mig. En make som alltid stöttar men också vågar ställa kritiska frågor, en familj som alltid finns där och vänner och kollegor som jag vet att jag kan lita på. Det är en stor rikedom.
Jag måste också få uttrycka mina tacksamhet för all den kärlek och det engagemang som ni har visat efter att jag valde att berätta om min sjukdomshistoria. Det är en energi som varar länge.
Nu tackar jag för året som gick och ikväll firar vi in ett nytt år!
Gott slut kära vänner och gott nytt 2018!
Malin

Sanningen och bara sanningen?

Har under semestern läst ut Hannes Råstams bok om fallet Thomas Quick - att skapa en seriemördare. Och jag kan varmt rekommendera denna. Detta är ett fascinerande dokument över en psykiskt sjuk människa som - enligt författaren - har unyttjats av ett gäng poliser, åklagare, försvarsadvokater m fl för att skapa vårt lands värsta seriemördare. Hannes Råstam förefaller ha varit en energisk researcher som gått igenom enorma mängder material för att finna sanningen om Thomas Quick. 

Är du det minsta intresserad av polisarbete, juridik eller bara vanliga deckare ska du definitivt läsa denna bok. 

Själv slås jag av hur lätt man drogs med i Quickvågen som drog igång i slutet av 1980-talet. Vi alla i Sverige verkade kittlas av tanke på att denne man var skyldig till en rad bestialiska mord. Vi alla slukade tidningsartiklar, den ena värre än den andra, om honom. Och det visar sig bara vara ett spel. Att erkännanden mer eller mindre lagts i munnen på honom. 

Lika intressant är det att läsa om författaren själv, en journalist som idogt jagade sanningen i flera kontroversiella fall. Och själv ställer jag mig frågan: Hur många fler oskyldigt dömda har vi ute i vårt land, som väntar på att bli upptäckta och utredda på nytt? 

Som sagt: läs gärna denna bok, jag lovar att ni kommer att gilla den! 

 

På besök i den dominikanska verkligheten

På besök i skolan uppe i bergen utanför Puerto PlataIgår var vi på en rundtur på landsbygden här på ön (är just nu på Hispaniola, den dominikanska sidan), bl a kikade vi på hur kaffe, kakao, ananas, bananer, brödfrukt, och mycket mycket annat odlas. Vi besökte en dominikansk familj som odlar allt de behöver på sin lilla gård, vi fick se hur deras hem såg ut, ett hus för boende, ett för kök och ett för toalett. En glödlampa försörjde hela huset med ljus och all mat lagas över öppen eld. Vatten får man bära hem och samla upp regnvatten. Men denna familj verkar ha det väldigt bra, hemmet är fint inrett och man har ju alltid mat för dagen. Runt benen på oss sprang en liten söt hund och familjens tupp och hönor. Snacka om idyll. På Dominikanska finns det i princip tre samhällsklasser: rika, medelklass och fattiga, dock är de två senare i princip lika. En arbetare på sockerplantagen (som vi under dagen åkte genom mil efter mil) får ca 10 dollar per ton, ett dagsverke om man är snabb. På det betalar man 18 procent skatt, den nya presidenten genomförde nyss en skattehöjning för att kunna genomföra reformer och som nytillträdd insåg han att pengar måste in.

De flesta barn går i skolan i klass ett till fem. Sen blir avstånden ett problem, resorna blir väldigt långa på leriga dåliga vägar för att läsa i högre klasser, och få föräldrar kan finansiera transporten. Även de små barnen går sporadiskt i skolan då de har svårt att ta sig dit när det regnar.

Vi hade den stora förmånen att få hälsa på i en liten skola uppe i bergen som finansieras av arrangörerna till vår rundtur, Outback Safari och Fiesta 151. Man säljer hattar, t-tröjor, linnen och väskor och 45 procent av intäkterna går till skolan. Just nu har man precis sparat till en toalett som vi (tack och lov) fick låna. Nu ska man samla in till en ny vattencistern, fler skoluniformer, engelska- och matematikläromedel mm. Vilken upplevelse, och vilka fina, härliga ungar vi fick träffa. Jag passade på att köpa en väska till vårens långpromenader, kul att samtidigt kanske ha köpt några matteböcker…

Jag måste säga att jag blev jätteinspirerad av detta besök, att bedriva turism och samtidigt idka samhällsutveckling får ju alla inblandade att må bättre. Att som turist kunna få stötta fler än de som driver hotellen vi bor på. Dessutom har jag fått lära mig att det finns två saker som är viktigare än allt annat när det gäller att hjälpa: Rent vatten och utbildning. Här fick vi chansen att göra både och.

Så – ni som åker på semester: Försök att hitta ett litet projekt, något att stötta i landet ni besöker. Tänk om alla vi svenskar skulle hjälpas åt att göra så – jag vill tro att världen skulle bli ännu lite bättre…

I läsartagen!

 

Just nu har jag semester, vilket innebär att jag försöker läsa ifatt allt som jag får försaka övriga året. Redan på flyget hit påbörjades (och avslutades) första boken – Jonas Gardells Kärleken, den första i ”Torka inte tårar…”-trilogin. Jag ska ärligt erkänna att jag har varit rätt trött på Gardell under några år, men nu tyckte jag att det var dags att återuppta bekantskapen med honom. Tack och lov. För denna bok och nummer två - Smittan – är dels en rad gripande människoöden men också en viktig del av vår nutidshistoria.

Vi får å ena sidan historien om HIV och AIDS i Sverige och å andra sidan en rejäl dos sjuttio- och åttiotalsnostalgi. Och som sagt ett par starka,tragiska och engagerande människoöden.

Nu har jag bara att vänta till hösten och del nummer tre…

Hur följa upp detta? Jo med en annan verklighetsbaserad bok: Hannes Råstams bok om Thomas Quick. Jag får återkomma om denna för jag har mer än halva kvar, men redan nu kan jag säga att den är välskriven och tidvis riktigt upprörande….

Med önskan om en skön söndag!

Grattis RUT!

 

Idag har Rut namnsdag. En av alla som har namnsdag är en relativt ung Rut som numera förknippas med en riktigt klok skattereform. Dels har städbranschen växt lavinartat, tusentals människor har fått jobb och slipper arbetslöshet. Dels har de svarta jobben mer eller mindre försvunnit, kvinnor som hjälper till i folks hem kan numera bygga upp en pension och en social trygghet. Kan något vara emot det? Och de flesta som utnyttjar Rut är så kallat vanligt folk. Inga mångmiljonärer. Det är äldre som behöver lite extrahjälp, det är barnfamiljer som försöker få livspusslet att gå ihop – att kunna umgås mer när man har ledig tid är ju också ett värde. Som sagt, inte många mångmiljonärer.

Personligen har jag jobbat på Skatteverket i Västervik med handläggning av detta sedan fyra år, jag firar jubileum om exakt en vecka. Vi är många som fått jobb här, idag är vi cirka hundra personer som jobbar med detta. Män och kvinnor i alla åldrar. Också det har ett värde. Eller hur?

Så idag lyfter vi på hatten (hucklet) och bugar, niger och bockar för allas vår RUT! Grattis på namnsdagen!

Nytt år, ny blogg

Har bestämt mig att fira det nya året med att börja blogga är på vt.se. I och för sig har jag en egen blogg också, men det kan vara kul att finnas även här. Länge har tanken funnits hos mig, att just blogga här - men hittills har jag varit en så sporadisk bloggare att det inte varit värt det. Nu hoppas jag att jag lyckats hitta en bloggpiska och vara något mer regelbunden. Samtidigt får man ju inte hänge sig åt svammel bara för att få till ett inlägg. 

Just nu jobbar jag för fullt på mitt jobb på Skatteverket, vi som jobbar med HUS-avdrag har högsäsong - kanske årets roligaste period. Samtidigt är det politiska livet lite mer stilla. Men det drar igång så smått under veckan som kommer. Kul även det! 

Roligast av allt är dock att jag åker på efterlängtad semester om en vecka, det blev inte många lediga dagar i fjol så nu får det bli två veckor med böcker, sol och god mat och dryck, härligt! Vem vet - det kanske dyker upp någon resebetraktelse här! 

Är naturligtvis tacksam för synpunkter, tips, kommentarer och glada tillrop! 

Vi hörs och ses!

Malin

Jag har varit politiskt aktiv i Moderaterna sedan 2005. Men intresserad medlem i många år. Just nu är jag oppositionsråd för Moderaterna i landstinget här i Kalmar län. Dessutom sitter jag i Västerviks kommunfullmäktige. Det blir många roliga, spännande och lärorika resor runt omkring i vårt län och många härliga möten med människor i olika livssituationer.

I min blogg tänker jag självklart försöka beskriva hur mina tankar går rent politiskt, men det kan även dyka upp tankar och små rapporter från livet i övrigt. Kanske rentav någon reseskildring eller en bok recension?

Självklart tar jag med glädje emot kommentarer eller synpunkter från er som läser.
  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar