Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

De bodde på Änghult

Äntligen har jag sett Änghult! Torpet vars folk jag funderat en del på under årens lopp.

Hösten 2011 skrev jag en artikel om stenhuggarsläkten Styrenius. Med hjälp av kyrkböckerna kunde jag följa släkten bakåt till torpet Änghult i Svartsmörja i Hallingebergs socken. Dit kom den unge Johan Styrenius som torpare sedan han gift sig med Stina Törnlund. De var båda två anställda i hushållet hos majoren Johan Philip Ehrenmark på Dröpshult. Stina hade två döttrar som hon fött som ogift mor. Anna Sophia var född 1798 och Mariana år 1800.

C3
F d herrskapsbetjänten Johan Christopher Styrenius gifte sig med hushållerskan Christina Törnlund den 26 december 1807. Bild från Arkiv Digital, Törnsfall C:3 1751-1810 sid 425.

Efter en tid på torpet dog Stina och Johan Styrenius gifte om sig med Anna Lisa Olofsdotter från Hult. Deras son Olof Magnus blev sedan far till stenhuggarbröderna Styrenius. Stinas dotter Mariana bodde kvar i familjen.

När jag letade efter uppgifter om släkten Styrenius 2011 kom jag inte längre än till Johan Styrenius. Han var betjänt hos major Ehrenmark och kom till Dröpshult från Stockholm och uppgavs vara född 1782. När han kom till Dröpshult framgår inte av husförhörslängden men det ser ut som om han ersatte en betjänt som slutade 1803. Någon inflyttningslängd finns inte från denna tid. Stockholm var stort redan då, med flera församlingar, och jag ägnade några timmar åt att leta efter honom där, men utan resultat.

2015 fyllde Tjust Släktforskarförening 30 år och i vår medlemstidning Wåra Rötter uppmärksammade vi det, bland annat genom att återge några äldre artiklar från tidningens första år. En av dessa är skriven av släktforskaren Ulla-Lena Johansson och handlar om Johan Styrenius. Där för hon fram en teori om att major Ehrenmark var far till Stina Törnlunds barn och att Johan Styrenius övertalats att ta på sig faderskapet mot att få torpet. Det var naturligtvis socialt omöjligt för majoren att gifta sig med sin piga. Hur det är med detta vet vi inte, och kommer troligen aldrig att få veta, om inte ättlingar till båda tar DNA-prov och jämför.

Efter artikeln fick jag mail från en nutida släkting till Johan Styrenius och hon kunde berätta om var han är född, enligt Svensk släktkalender 1978. Där framgår att han föddes 1780 i Tyska församlingen i Stockholm, son till boktryckaren Johan Jacob Styrenius och Fredrika Charlotta Lange. Och det stämmer bra, för där finns han i födelseboken den 10 november 1780. Föräldrarna dog tidigt och Johan Styrenius kom som fosterbarn till en familj i Åtvid och senare till Dröpshult.

TyskaCI2
Johan Styrenius födelse noterades i Tyska församlingens födelsebok i Stockholm den 10 november 1780. Faderns efternamn ser ut att stavas Sterenius. Bild från Arkiv Digital, Tyska församlingen CI:2 sidan 395.

Man kan ju undra varför jag gått och tänkt på den här mannen som levde för tvåhundra år sedan. Jag har ingen koppling till släkten Styrenius och har aldrig bott på Änghult. Ändå har jag inte kunnat släppa tanken på honom. Kanske för att det var ett olöst släktforskningsproblem för mig, jag var ju inte färdig med det. Men jag har inte ägnat någon tid åt det sedan 2011. Inte förrän nu.

Torpet Änghult var bara kvar i Styreniussläkten i två generationer. Johan Styrenius son Carl Georg tog över vid mitten av 1800-talet. Då blev Johan Styrenius torpare på Kristianslund i stället, ett torp som låg några hundra meter från Änghult.

Änghult låg mycket vackert vid den lilla gölen Eskegöl. Idag är det rivet men det finns rester kvar från husgrunden, en syrénberså och en jordkällare. Hembygdsföreningen har gjort en torpinventering och satt upp en skylt.

Änghult

Änghult

Änghult

Det finns en del lämningar kvar som visar var torpet legat, bland annat stenar från husgrunden.


Det är inte bara släkten Styrenius som bott på Änghult, utan även många andra. Den sista familjen blev Klemming Nilsson och hans föräldrar och syskon. Däremellan bodde här flera statarfamiljer på Svartsmörja, sedan sockenskomakaren Johan August Nilsson och så en rad statarfamiljer till.

Klemming Nilsson föddes 1917 och bor sedan länge på Brotorp på andra sidan Hummelstad. Hans familj, som blev den sista på Änghult, flyttade därifrån 1946. Han har berättat att torpet revs någon gång efter andra världskriget och virket blev ved till mejeriet i Hummelstad. Även Kristianslund revs då och blev ved.

Klemmings far hade också Kristianslund och använde det som snickarverkstad och hade såg där. "Det var fint på Änghult" sa Klemming till oss i höstas när han berättade om sin barndom på torpet. Huset tror han var från 1700-talet men själva torpet fanns redan på 1600-talet, för det är med på en karta från 1691. Kanske byggdes ett nytt hus någon gång då.

1691
På kartan från 1691 finns Änghult med. Karta från Lantmäteriets historiska kartor.

Änghult
Från den äldsta bevarade husförhörslängden i Hallingebergs socken. Det ser ut som om torparen heter Hans Thomas Larsson men är lite svårläst. Bild från Arkiv Digital, Hallingeberg AI:1 (1730-1763) Bild 24 / sid 33.

I husförhörslängderna kan vi följa folket på torpet ända från 1730. Då bodde Hans Thomas Larsson (?) med hustru och tre söner här. Fram till 1740 utökades familjen med tre barn till. Sedan verkar torpet ha bytt torparfamiljer sex gånger innan skogvaktaren Johan Lund slår sig ner på 1790-talet med sin hustru Greta Lisa Wikman Hesselgren. 1801 antecknas han som "förlupen" men kommer tydligen tillbaka för när Johan Styrenius flyttar in med sin familj 1809 ersätter de skogvaktarfamiljen. Det verkar också som om det bor en familj till på Änghult, kanske kunde torpet ge bärgning åt två familjer.

En av statarfamiljerna som bodde här kring förra sekelskiftet var Johan Alfred Lönngren, hans hustru Karolina Josefina Olofsdotter och barnen Josefina Amalia, Edit Sofia, Alfred Edvin Harald, Karl Edvard och Johan Emil Waldemar. Föräldrarna var födda 1862 och 1864 och barnen under 1880- och 1890-talet. 1892 flyttade familjen hit. Johan Alfred blev statkarl på gården Svartsmörja och i husförhörslängden står det om torpet att det ”brukas under gården”. Jag tolkar det som att torpets mark ingick i gårdens och att torpet bara var en bostad för familjen. Var man torpare odlade man sin egen mark runt torpet och gjorde dagsverken på gården. En statare var en anställd lantarbetare som fick en del av lönen i stat, det vill säga förnödenheter av olika slag.

Fler bilder från Änghult:

Änghult

Änghult

Änghult

Änghult

Änghult

Änghult
Bilderna är tagna i höstas, den 18 oktober, då jag första gången fick tillfälle att se var Änghult låg.


Kartan från 1846 visar markerna kring torpet Änghult. Från lantmäteriets historiska kartor.


1944
På den ekonomiska kartan från 1944 ser vi både Änghult och Kristianslund. Från lantmäteriets historiska kartor.

Några av de familjer som bott på Änghult:
1875–1882: Frans Oskar Johansson född 1850 i Blackstad, hustrun Mathilda Svensdotter född 1843 i Hallingeberg, barnen Axel Albert född 1872, Patrik Ernst född 1875 och Gustaf Gottfrid Tycho född 1879.
1895–1899: Johan Alfred Wittlock född 1861 i Odensvi, hustrun Selma Matilda Karlsdotter född 1865 i Locknevi, barnen Karl Ivar Johan Albert född 1889, Alfrida Maria född 1894, Sigrid Ellen Matilda född 1896 och Otto Waldemar Severin född 1898. De två yngsta barnen är födda i torpet.
1905–1906: Anders Magnus Nilsson född 1848 i Blackstad och död 1906, hustrun Maria Charlotta Svensson född 1865 i Hjorted, barnen Ernst Lambert född 1892, Hedvig Ingeborg född 1898, Albertina Eugenia född 1900, Elsa Maria född 1902 och Karin Linnea född 1905.
1907–1909: Karl Petter Karlsson född 1857 i Blackstad, hustrun Anna Sofia Ottosdotter född 1860 i Kalmar, barnen Karl Gottfrid Herman född 1893, Frans Ludvig född 1886, Hjalmar Gottfrid född 1895, Walter Harry född 1898, Estrid Maria född 1901 och Gulli Linnea född 1904.
1918–1921: Axel Fabian Andersson född 1884 i Odensvi, hustrun Hulda Maria Svensdotter född 1874 i Odensvi, barnen Gunborg Elisabeth född 1905, Axel Harald född 1908, Karl Evert född 1909, Erik Joel född 1912 och Svea Maria Viola född 1915.

Vår förening

När jag började släktforska 2010 gick jag med i Tjust Släktforskarförening, vår lokala förening i Västervik. Det har jag aldrig ångrat för det är så roligt att träffa och lära känna andra släktforskare. Vi har ju ett stort gemensamt intresse i släktforskningen.

Jag är en föreningsmänniska. Jag gillar att samlas kring ett intresse och samarbeta med andra. Var och en gör det en kan, till nytta och glädje för andra.

I Tjust släktforskarförening blev jag ganska snabbt indragen i arbetet med vår medlemstidning, som heter Wåra Rötter. Inte så konstigt efter ett helt yrkesliv i tidningsbranschen. Att vara redaktör för medlemstidningen är både givande och roligt. Och nu, äntligen efter åtta år, har vi fått möjlighet att trycka hela tidningen i färg, i stället för svartvita bilder. Det tycker vi i redaktionskommittén är ett stort lyft.

Wåra Rötter

Går du med i föreningen får du tidningen. Föreningen ordnar också medlemsmöten och andra aktiviteter. Och det bästa av allt, du har alltid någon annan att diskutera med och som vet vad du pratar om.

På släktforskarmässa

Igår kväll kom jag hem från en intensiv helg i Växjö, där årets släktforskarmässa hållits. Två roliga och välfyllda dagar tillsammans med släktforskare, kan det bli bättre? Massor med möten med nya och gamla bekantskaper, sådant ger energi.

Egentligen började det redan på fredagen med Sveriges Släktforskarförbunds årsstämma, där jag var ombud för Tjust Släktforskarförening. Lördag och söndag var jag medhjälpare i förbundets bokhandel på mässan. Dit kommer förmodligen de flesta besökarna någon gång under helgen, det var en strid ström hela tiden. Så många roliga kontakter jag fått genom detta, det är jag glad för.

Maria Bratt och Ted Rosvall
Ted Rosvall har blivit en riktig släktforskarkändis från flera tv-program. I Växjö svarade han på frågor om emigrantforskning och fick hjälp med tekniken av Rötters redaktör Maria Bratt.

DNA
Precis som på förra årets mässa var det stort intresse för DNA-test och många nya test har nu gjorts.

Läs mer om släktforskardagarna i Växjö i min andra blogg.

Ute på safari

Jag hoppas att ni som släktforskar har haft möjlighet att under sommaren besöka ställen där släkten bott, kanske både gårdar och torp på landsbygden och hus i stan. Själv har jag alldeles nyss kommit hem från en släktforskningssafari i mellersta Halland, där jag har det mesta av min släkt, både förr i tiden och idag.

Sju socknar besökte jag, och hittade 19 boställen. En del av dem har jag bara sett från vägen och fotograferat men på de flesta har jag varit framme och knackat på. Där mötte jag ett par avlägsna släktingar jag aldrig tidigare träffat men också några andra nutida gårdsägare som gärna delade med sig av sin kunskap.

De socknar jag besökte ligger ungefär runt Ullared, en plats som jag tror att de flesta av er känner igen. Och visst var jag inne på Gekås också, som startades av en fyrmänning på min pappas sida.

karta
Innan jag åkte till västkusten hade jag förberett vilka boställen jag ville se och gjort en karta där jag prickat ut dem, för att se hur det var bäst att åka.

Min ene släktforskande bror var med en dag, några dagar senare åkte jag runt till det som återstod på min lista. Dessutom blev det besök på flera andra ställen som inte var inplanerade.

Det känns fint att få lite bättre grepp om bygden där min släkt funnits sedan Halland var danskt på 1600-talet. Men det allra roligaste var att träffa de människor jag mötte. Så har du inte ännu haft möjlighet till någon sådan utflykt rekommenderar jag det varmt.

1600-talet
Den nuvarande gårdsägaren på en av gårdarna visade var de tidigare husen stått, de som fanns före mitten av 1800-talet. Kanske är detta lämningar efter en byggnad som mina släktingar på 1600-talet eller 1700-talet rest.

Halland
Några av de boställen jag besökte har inte längre några permanentboende. Här bodde mina släktingar på 1600-talet men denna gård har stått övergiven i ganska många år.

Eric Stenfeldt sprang fort

Friidrott är ju aktuellt. En lokal idrottare i Västerviks historia är Eric Stenfeldt. Han föddes 1905 och levde till 1967. Under sin ungdom i Västervik tävlade han för Västerviks IF och blev då en lysande stjärna i klubben.

Eric Stenfeldt började som fotbollsspelare i Ekdalens BK, en stadsdelsklubb i södra delen av stan. Sedan gick han över till Västerviks IF och började tävla i friidrott. 20 år gammal vann han SM på 10 000 meter 1925, och även 1926. Under sin aktiva tid hann han med sju landskamper.

Det här är inget jag vet för att jag är kalenderbitare utan det står att läsa i VIF:s jubileumsbok från 1981. I föreningsarkivet kan vi också följa hans karriär. Där finns flera handlingar där han nämns.

Eric Stenfeldt
I Västerviks IF:s jubileumsbok från 1981 handlar en artikel om klubbens stora löparstjärna på 1920-talet, Eric Stenfeldt. På bilden är han den andre löparen från vänster, delvis dold.

En bättre bild på Eric Stenfeldt finns hos Sveriges Friidrottsförbund. Klicka på bilden när du är inne på sidan, så ser du Eric Stenfeldt till vänster.

Eric Stenfeldt
I Västerviks IF:s rekordlista finns uppgifter om Eric Stenfeldts resultat, bland annat rekordet på 1500 meter 1925.

I VIF:s rekordbok finns han noterad på flera ställen, bland annat i listan för 1500 meter 1925 då han sprang på tiden 4,13,8 minuter, och 3000 meter på 9,05,6 minuter samma år. 1929 slog han sitt eget rekord på 3000 meter med resultatet 8,51,3 minuter. 1927 sprang han 10 000 meter på 31,27 minuter, ett rekord som stod sig i många år.

I Västerviks-Tidningen rapporterades om honom flera gånger under 1930. Bland annat den 23 april då han tävlat i DM i terränglöpning i Vimmerby och fått ena skon avtrampad men ändå segrade överlägset. Den 12 juli rapporterades från idrottsspelen i Stockholm då han vann den engelska femmilen på 26,08,8 minuter och kom trea på 5000 meter efter vinnaren Lauri Virtanen från Finland och svensken Erik Pettersson på andra plats. Samma år tog han silver på 10 000 meter.

Eric Stenfeldt föddes i Västervik den 7 februari 1905, som äldste sonen till Johan Albert Stenfelt, född 1880 i Västervik, och Ester Nanny Kristina Svahn, född 1886 i Hallingeberg. Eric fick två bröder, Tore född 1907 och Gösta född 1909.

1928, mitt under sin framgångsrika idrottskarriär, gifte sig Eric med Lilly Eremina Lindal, som var jämngammal med honom. Makarna skilde sig 1935. Eric hann med ytterligare två äktenskap före sin död 1967 i Göteborg. Fadern Johan Albert hette först Larsson och bytte till Stenfelt innan han gifte sig 1904. Erics farbror Karl Alfred tog namnet Fors.

Eric Stenfeldt
Västerviks-Tidningen den 23 april 1930.

Eric Stenfeldt
Den 12 juli 1930 skrev Västerviks-Tidningen om Eric Stenfeldts framgångar i friidrottstävlingarna i Stockholm.

Snushandlaren i Lofta

En gång i tiden fanns det en snushandlare i Lofta socken. Åtminstone om vi ska tro husförhörslängden, och det ska vi väl. Han hette Niklas Norelius och bodde kring 1830 på Klockaregården i Lofta med hustru och barn. De kom dit 1827 från Nygård, men Niklas Norelius var född i Västervik 1772. 1796 hade Niklas Norelius slagit sig ner på torpet Oxhagen under Nygård då han blev dräng på gården och även gårdens egen skräddare.

Det var vid flytten 1827 som han sadlade om till snushandlare. Om det var ett lukrativt yrke vid den här tiden är svårt att säga, kanske fortsatte han också arbeta som skräddare. Även om många snusade även på den tiden, förmodligen fler än idag, verkar det lite udda att vara snushandlare i Lofta, med tanke på den tidens kommunikationer. Att de fanns i städerna är givet, där det fanns många kunder, men hur fick en snushandlare ihop till levebrödet genom att sälja snus ute på landsbygden? Kanske tillverkade han också snus, på den tiden var det småskalig tillverkning som gällde.

Hustrun hette Anna Stina Bladström och var den som hade rötterna på Nygård i Lofta, där hon föddes 1784. I Lofta föddes också deras barn Samuel, Anna Lena och Niclas Magnus, födda 1814-1820. Släkten Norelius verkar ha brett ut sig i Lofta för senare på 1800-talet finns det en hel del personer med det namnet, födda i Lofta och troligen barnbarn och barnbarnsbarn till Niklas och Anna Stina. Är du en av Niklas Norelius ättlingar så har du alltså en snushandlare i släkten.

Lofta
Husförhörslängden i Lofta 1829-1835. Bildkälla: Arkiv Digital, Lofta AI:11 sidan 3.

Niklas Norelius dog 1845 och hustrun levde till 1860. Hon bodde då kvar på Klockaregården med sin 25-årige dotterson Carl Johan Didrik.

Källor: Lofta kyrkoarkiv, Lofta hembygdsförening

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar