Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Magnus Härenstams härstamning

 

Skådespelaren Magnus Härenstam har gått bort, alldeles för tidigt. Kanske visste du som är från Västervik att han också är från Västervik? Han föddes på Västerviks lasarett den 19 juni 1941. På midsommarafton skulle han alltså ha fyllt 74 år.

SCB 1941
Magnus Härenstams födelse på Västerviks lasarett den 19 juni 1941. Han fick också namnen Johan och Herbert, som finns i hans släkt. Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/3240 (1941).

Genom sin mor Elsa Malmberg har han sina rötter i Gamleby, åtminstone till mitten av 1700-talet. Elsa Malmberg föddes 1907 i Gamleby, dotter till Herbert Malmberg och hans hustru Sigrid Andersson. Fortfarande finns släkten Malmbergs möbelaffär kvar i Gamleby. Magnus Härenstams morbror Uno Malmberg donerade för länge sedan en stor summa pengar till kommunen för att bygga ett utsiktstorn vid museet. Det dröjde så länge innan det byggdes att Uno Malmberg hunnit gå ur tiden men Magnus Härenstam kom till Västervik och invigde det, i maj 1997 om jag minns rätt.

Vilka släktingar Magnus Härenstam har kvar i Gamleby i dag vet jag inte, men jag har följt hans släkt bakåt en tid. När Elsa föddes 1907 var hennes far målare och familjen bodde i fastigheten nr 39 Fridebo i köpingen. Hon hade en äldre syster och tre yngre bröder, födda mellan 1905 och 1917. Uno var hennes näst yngste bror.

Någon gång mellan 1926 och 1931 blev hennes far möbelhandlare. Man kan ana att han var framgångsrik för Elsa och hennes syskon studerar. Det var betydligt vanligare i välbärgade än i fattiga familjer. Två av syskonen blev tandläkare, storasyster Vanda Linnea och lillebror Uno. Elsa själv tog tre examina, först teolige kandidat 1933, sedan filosofie kandidat 1938 och slutligen filosofie magister. Efter sina studier i Lund arbetade hon som lärare, bland annat på folkhögskolan i Gamleby och som adjunkt vid Norrköpings Småskoleseminarium. 1939 gifte hon sig med Kurt Härenstam i hans hemförsamling Värnamo. Han var också filosofie kandidat och blev senare filosofie doktor och lektor. Två år senare föddes sonen Magnus i Västervik. Även Kurt Härenstams far var möbelhandlare.

vigsel 1939
Magnus Härenstams föräldrar vigdes 1939. Källa: Gamleby EI:5 (1927-1940) Bild 540 / sid 46, Arkiv Digital. Trots att de  gifte sig i Värnamo är det uppskrivet i Gamleby vigsellängd eftersom Elsa Malmberg var skriven här då.

Följer vi Elsa Malmbergs familj bakåt och håller oss till Gamlebyspåret så hamnar vi i torpet Jansbo under Rumma i Gamleby socken 1767. Det verkar vara första gången torpet är uppskrivet i husförhörslängden i Gamleby och kanske är det nytt då. Här bodde torparen Johan Nilsson och hans hustra Anna Bengtsdotter. Uppgifterna är sporadiska och några noteringar om födelseår och födelseplats finns inte så det är svårt att få fram varifrån de kom. Möjligen kan de vara 31 och 25 år gamla 1767. Året därpå, den 25 augusti 1768, föddes deras son Niclas, eller Nils som han senare kallades. När han bara var några år gammal dog hans far Johan. Nils blev så småningom också torpare i Jansbo och gifte sig med Maja Stina Karlsdotter från Lofta. De fick minst fyra barn mellan 1803 och 1815. Yngst var sonen Anders Peter, som 20 år gammal gifte sig med den två år äldre Brita Cajsa Lidberg från Åhagen i Ullevi. Hennes föräldrar var båtsmannen Nils Lidberg i Tjust båtsmanskompani och dennes hustru Katharina Månsdotter från Odensvi. Nils Lidberg var född i Horn 1770 och hade varit gift tidigare men hustrun dog 1811 efter ett som det verkar barnlöst äktenskap. Katharina Månsdotter kom som piga till båtsmannen efter hustruns död.

jansbo
Äldsta förekomsten jag hittat nu är i husförhörslängden 1767, Johan Nilsson och Annika (Anna) Bengtsdotter i Jansbo under Rumma. De är Magnus Härenstams morfars farfars fars föräldrar. Källa: Gamleby AI:3 (1758-1785) Bild 31 / sid 39, Arkiv Digital.

Lidberg
Födelsenotisen för Brita Cajsa Lidberg den 5 januari 1813. Källa: Gamleby C:4 (1795-1827) Bild 106 / sid 205, Arkiv Digital.

Anders Peter Nilsson och Brita Cajsa Lidberg bodde i Nystugan under Baldersrum när sonen Johan Alfred föddes i februari 1835. Det var han som i tjugoårsåldern tog sig namnet Malmberg. Vid den här tiden var det vanligt att ta sig ett nytt efternamn och det bestämde man själv, det var bara att säga till prästen att "nu heter jag Malmberg i stället". Vilket alltså Johan Alfred gjorde. Efter ett par år i Västervik kom han hem till familjen i Nystugan  1860, samma år som han gifte sig med Kristina Olofsdotter från Lofta. Paret fick sex barn fram till 1878. Näst äldst var sonen Herbert som föddes 1864, och som så småningom blev Magnus Härenstams morfar. Både Herbert och hans far Johan Alfred var målare. När Elsa Malmberg föddes 1907 bodde familjen på samma adress i Gamleby som hennes farföräldrar. Hos dessa finns också två av Elsas fars syskonbarn som fosterbarn hos sina morföräldrar. Två av hennes fars systrar hade fött barn utom äktenskapet.

Johan Alfred
Johan Alfred, som senare tog sig namnet Malmberg, föddes den 21 februari 1835. Källa: Gamleby C:5 (1828-1864) Bild 48 / sid 89, Arkiv Digital.

Herbert 1835
Magnus Härenstams morfar Herbert föddes den 28 maj 1864. Källa: Gamleby C:7 (1861-1868) Bild 35 / sid 61, Arkiv Digital.

Gamleby
Målaren Johan Alfred Malmberg i Gamleby och hans familj i husförhörslängden på 1890-talet. Källa: Gamleby AI:26 (1891-1895) Bild 198 / sid 455, Arkiv Digital.

Släkttrådarna i Lofta, Odensvi och Horn har jag inte följt ikväll, det får anstå till en annan gång. Jag undrar om Magnus Härenstam kände till det här, om någon i hans familj släktforskat? Kanske har han t o m varit med någon gång i "Vem tror du att du är?" på tv? Det vet jag inte. Själv har jag tittat i kyrkböckerna och när jag väl börjar är det svårt att sluta, för sådant här är ju så intressant.

 

Kärlek och romantik

kärlek

Idag på Alla Hjärtans Dag måste det förstås handla om kärlek. Men kärleken är inte synlig i kyrkböckerna, annat än i undantagsfall. Har du däremot möjlighet att läsa brev och dagböcker från dina gamla släktingar, då kan kärleken säkert stiga fram i ljuset.

Vid släktforskning i kyrkböckerna är det nog snarare skralt med kärlek. Att gifta sig av kärlek var kanske inte så vanligt i äldre tider. Givetvis förekom det, men vanligare var nog andra praktiska orsaker som att trygga sin försörjning.

Yngre drängar gifte sig med änkor på gårdar, ett mycket vanligt fenomen. Ibland när jag ser det tänker jag att "hoppas det var kärlek som låg bakom" men oftast var det nog ett sätt att trygga framtiden på gården.

Präster konserverade änkor. Visst låter det lite läskigt? Men det innebar att en ung präst kunde gifta sig till en församling genom att ingå äktenskap med företrädarens änka som då slapp flytta. Det var mycket vanligt och ingick i förhandlingen med domkapitlet när en prästtjänst skulle tillsättas.

Bland bönder och torpare inleddes nog fler äktenskap för att ett barn väntade än att det inte var så. Någon statistik har jag inte, men enligt min erfarenhet skedde vigseln oftare några månader före första barnets födelse än innan första barnet avlats. En släktforskare jag en gång diskuterade detta med sa att man nog försökte bli med barn för att se att det gick att säkra återväxten på gården eller torpet innan man valde maka för gott. Att ha barn som kunde ta över och ta hand om en på ålderdomen var en trygghet.

I kyrkböckerna och i domböckerna finns en hel del skrivet om brutna äktenskapslöften, framför allt i samband med utomäktenskapliga barn. Ogifta kvinnor som födde barn uppgav i många fall att de blivit rådda med barn under äktenskapslöfte. Om mannen sedan drog sig undan när det blev allvar av, ja då var det nog inte så mycket kärlek där.

Nyligen stötte jag på en anteckning i en husförhörslängd där en man ansågs som far till en kvinnas utomäktenskapliga barn. Änkan Signe menade att husmannen Nils "gifvit henne löfte om äktenskap och är fader till hennes dotter Maria Nilsdotter, samt önskar att han uppfyller sitt äktenskapslöfte" har prästen skrivit. Denne Nils bodde tillsammans med en annan kvinna som han hade barn med. I vår tid känns nog detta konstigt. Vem vill vara gift med och leva ihop med någon som inte själv vill det? Det är ju knappast någon förutsättning för kärlek med ett sådant äktenskap. Men då handlade det säkerligen mycket mer om försörjning än något annat.

Idag får det nog bli kärleksmums till kaffet.

kärlek
Visst ser det romantiskt ut? Karl Johansson och hans fästmö Lovisa Olsson tog en roddtur i juni 1909. De kom från Hjärtums socken i Västergötland. Kanske är de släkt med mig, det vet jag inte men jag har en del släkt från Hjärtum. Bilden kommer från Vänersborgs Museum, foto: Olof Jonsson.

Värdet av en begravning

Den senaste tiden har jag läst många bouppteckningar. Väldigt många har digitaliserats numera. Använder du Arkiv Digital för din släktforskning hittar du dem under respektive församling med vidarelänk till rätt häradsrätt eller rådhusrätt.

Det är ju roligt att läsa om alla grejer folk hade förr, en hel del saker som vi inte längre använder och en del som vi kanske inte ens vet vad det är. Annat som fångar intresset är vilka folk stod i skuld till och hur mycket. Det finns de som säkert ansågs som rika, storbönder med rejäla gårdar och mycket husfolk, men som det visade sig att de stod högt i skuld när bouppteckningen gjordes. Och andra som lånade ut pengar, kanske nästan fungerade som socknens bank på den tiden.

Bouppteckningen kan säga mycket om en familj, inte bara om de levde i välstånd eller fattigdom. För att få ett grepp om hur värdet på riksdalerna var i förhållande till våra pengar idag brukar jag titta på vad begravningen kostade. Kostade den 15 riksdaler så var nog en behållning på 302 riksdaler en hyfsad slant.

bouppteckning
1868 kostade begravningen för den avlidne 15 riksdaler och 37 öre. Sonen fick 15 riksdaler för att han vårdat sin far under sjukdomen. 302 riksdaler och 43 öre blev behållningen. Bildkälla: Arkiv Digital, Tjust häradsrätt (H) FIIIa:104 (1869-1869) Bild 138 / sid 134.

Börja släktforska nu!

Lördag den 20 januari är det Släktforskningens dag i Sverige. Det innebär att släktforskarföreningarna har öppet och välkomnar nya besökare. Även många arkiv har öppet, så passa på att inleda din släktforskning med ett besök idag.

I Västervik håller Tjust släktforskarförening öppet i vår forskarlokal under Stadsbiblioteket. Där kan du få hjälp att komma igång och även få hjälp med problem du stött på om du redan är släktforskare. Flera av våra erfarna medlemmar brukar vara på plats och kan svara på frågor.  Läs om öppettiden.

Det är tack vare ett sådant besök som jag själv kom att börja släktforska. För drygt tio år sedan gick maken och jag till föreningslokalen när det var ett öppet hus och där fick vi direkt hjälp med att hitta min svärfars familj i kyrkböckerna. Jag blev så fascinerad att jag inte kunde släppa tanken på att släktforska. För nio år sedan övergick tanken till handling. Jag är så glad för den hjälp vi fick och som blev starten på det roligaste som finns, att släktforska.

I februari blir det dessutom gratis att få tillgång till Riksarkivets digitaliserade arkiv. Då är det bara att sätta igång. Men gå en kurs först, det har du stor nytta av.

dag
Bild från förra årets Släktforskningens dag, då besökare kom till vår forskarsal på Stadsbiblioteket för att få hjälp. Här är det våra medlemmar Hans Wilensjö och Ann Persson som ger råd.

forskarsalen
I forskarsalen finns inte bara tillgång till alla möjliga digitala arkiv utan också litteratur som kan hjälpa dig i din släktforskning.

Kyrkböcker från Gammelsvenskby

Här om dagen fick jag en fråga om kyrkböckerna från Gammelsvenskby finns tillgängliga. Och det gör de. Åtminstone en del, för kanske finns det fler. Jag vet att det i Västervik finns folk med rötter i Gammelsvenskby, och kanske någon mer som funderat på detta.

Kyrkböckerna från Gammelsvenskby finns digitaliserade hos Riksarkivets digitala forskarsal Svar. Sök dem via NAD, som jag gjort. Har du konto på Svar kan du se dem direkt, annars får du vänta till 1 februari när Svar blir avgiftsfritt.

Gammelsvenskby
Detta är en lista över folket som bor i Gammelsvenskby, alltså motsvarande svenska husförhörslängder men inte med lika utförliga uppgifter. Bild från Riksarkivet, bildkälla: Gammalsvenskbys kyrkoarkiv, Gammalsvenskbys kyrkoarkiv, SE/ViLA/23094/4 (1795-1876), bildid: J0000052_00042.

Gammelsvenskby
Barn födda i Gammelsvenskby 1894. Bild från Riksarkivet, bildkälla: Gammalsvenskbys kyrkoarkiv, Gammalsvenskbys kyrkoarkiv, SE/ViLA/23094/5 (1892-1906), bildid: J0000053_00006

När danskarna härjade

Det nya året inleder jag med att ta en titt i Västerviks äldsta kyrkbok som inleds år 1655. Även om jag själv inte har någon släkt här så fascineras jag av dessa riktigt gamla kyrkböcker. 1655, det är 363 år sedan!

Västerviks äldsta ministerialbok innehåller anteckningar om födda, vigda och döda, men även en del annat.

C1
Den äldsta personnoteringen är från den 6 januari 1655 om den första församlingsbon som dog det året. Då "afsomnade" en man som hette Eriksson. För mig är detta svårläst och jag kan inte tyda hans förnamn men det finns det säkert någon av er läsare som kan. Nästa som dog var den gamla hustrun hos, ja står det Zakris? Hon avsomnade den 19 januari och eftersom hon kallas gammal kan vi kanske misstänka att hon var född på 1500-talet. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:1 (1655-1696) Bild 152 / sid 289.

C1
Den 7 januari fick prästen viga Jonas (eller hette han Jon?) Jönsson och Barbro Hansdotter. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:1 (1655-1696) Bild 31 / sid 51.

C1
Första barnet som föddes i Västervik detta år kom inte till världen förrän i februari. Det var lille Samuel som döptes den 5 februari, son till Måns Samuelsson. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:1 (1655-1696) Bild 50 / sid 89.

I boken finns också en längd över Västerviks kyrkoherdar, med början 1586. Då hette kyrkoherden Mats Larsson (Matthias Laurentii) som verkar ha dött detta år. Den som var präst när denna bok inleddes hette Arvidus Anders Rydelius. Han ankom 1653 och ersattes 1675 av O. L. Bodinus. Det var alltså Rydelius som hade den vackra men en aning svårlästa handstilen. Eller hade han hjälp av en kyrkoskrivare?

Du har säkert läst om eller hört talas om danskarnas härjningar i Västervik, när de brände ner stan och borgarna fick fly. Det sista danska anfallet skedde 1677 och det känns ju som om det är väldigt långt bort i historien. Men i den här kyrkboken händer det här och nu, 22 år efter att boken inletts.


På sidan 38 har kyrkoherde Bodinus gjort en anteckning om att danskarna kom i sina skepp den 1 september 1677. Stadsborna flydde och fienden skonade bara kyrkan och skolhuset, resten brändes ner. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:1 (1655-1696) Bild 25 / sid 39.

Ja, man kan verkligen känna att man kommer historien nära vid läsningen av det som skrevs just då, när det hände.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar