Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Torpet i Locknevi

Det är roligt med gamla torp, för alla har de en historia. Säkert finns det ett och annat som varit i samma släkt hela tiden men det vanligaste är att många familjer kommit och gått.

Har du ett gammalt torp har du säkert ibland funderat över de som bott där före dig. Det vet jag att min f d elev och arbetskamrat Tina Lingefjord gjort. Hon hyr numera torpet Tovehult i Locknevi socken. Locknevi är Tjust härads västra utpost, även om socknen inte hör till Västerviks utan till Vimmerby kommun.

Tovehult
Sommartorpet Tovehult i Locknevi. Foto: Tina Lingefjord.

Första gången torpet Tovehult finns omnämnt i arkiven är 1865. Då är det inte ett torp utan en backstuga. En backstuga var ett mindre hus utan tillhörande mark för odling, det hörde till en gård och var inte friköpt. I det här fallet är huvudgården Orrhult. 1865 är Orrhult en gård på en fjärdedels mantal, alltså en förhållandevis stor gård, och ägs av Sixten Lind i Blackstad som verkar ha köpt den 1862. Han brukar inte gården själv utan har anställda till det.

På Tovehult har jag räknat ihop att 39 personer bott från 1865 till 1960, fördelat på tio familjer. De flesta har bara stannat några år och flera av dem emigrerar till Amerika. Förmodligen har en del av de boende varit anställda arbetare på Orrhult.

Tovehult
Den första familjen på Tovehult 1865. Bild från Arkiv Digital.

Den första familjen på torpet Tovehult är Johan Isak Larsson och hans hustru Brita Stina Jonsdotter, som flyttar in 1865. De kom då från Frödinge, där de föddes 1806 respektive 1809. Johan Isak och Brita Stina hade tre barn: Anders Petter född 1841, Adolf född 1843 och Christina 1846. I maj 1870 emigrerade Johan Petter till Amerika och kanske var det han som var den svenske skomakaren Peter Johnsson i San Fransisco vid förra sekelskiftet.

1892 flyttade familj nummer två in på torpet: Anders Johan Johansson, född 1856 i Kristdala, hustrun Karolina Sofia Andersdotter, född 1851 i Hjorted, och dottern Elin Sofia, född 1882. Anders Johan har först titeln kapten, som senare ändras till båtförare. Kanske har han varit sjökapten när de bodde i Gladhammar. Tovehult ligger ju nära sjön Yxern. Kan man ha haft någon slags båttrafik på sjön och han har kört båtar där, kanske pråmar? Är det någon som vet? Någon förklaring finns inte i kyrkböckerna. Några fick barn får de inte under tiden på Tovehult och i februari år 1900 emigrerade hela familjen till Amerika.

I början av 1900-talet kom skomakarefamiljen Schultzén till Tovehult. De bev inte gamla här och i stället blev det två änkor och deras barn som flyttade in, den ena först och den andra sedan. En av de är änka efter skogvaktare Vassgren, och hennes vuxne son Axel var nära att stryka med i en drunkningsolycka på sjön Yxern 1907, då tre grannar miste livet på väg hem från en auktion på Brantestad. De var sex personer som åkte släde över isen när de kom för nära en vak och isen brast.

Tovehult
Notis i den svenskamerikanska tidningen Vestkusten om drunkningsolyckan.

Efter änkorna och deras barn bodde fyra familjer på torpet. Och nu för tiden är det sommartorp.

Tovehult
Ekonomiska kartan från 1944 visar torpets läge. Då fanns det en såg vid viken mittemot skolhuset.

De bodde på Rågö


RågödagenBild ovan: Viktor Merell, VT:s redaktion.

I söndags arrangerades Rågödagen då många passade på att besöka ön Rågö söder om Loftahammar. Sedan ett antal år tillbaka är ön besöksmål med servering och möjlighet till övernattning. Rågö med öarna Horsö och Kalvö är naturreservat, se karta.

Det som jag så klart har funderat på är de som bodde på Rågö. Vilka de första bofasta var är det nog ingen som vet men de äldsta som nämns i kyrkböckerna vet vi något lite om i alla fall.

Loftahammars äldsta ministerialbok startar 1684. Det är boken över döpta, vigda och begravda i socknen. Redan det allra första året, 1684, finns en notering från Rågö. Som tredje barn det året föddes en gosse på Rågö, vars far hette Johan och kanske Brynjesson, fast efternamnet är lite svårtolkat. Vilket namn barnet fick eller vad modern hette får vi inte veta. Två år senare föds en pojke till på Rågö, son till Mårten Andersson. Så vid denna tid bör det alltså ha bott minst två familjer på Rågö, kanske fler.


Loftahammar c:1
Ministerialboken med födelsenotisen om gossen på Rågö som nr 3 1684. Du ser ordet Rågöö längst till höger, som prästen först glömt skriva in och lagt till efteråt. Vilken tur att han gjorde det. Bildkälla: Arkiv Digital, Loftahammar (H) C:1 (1684-1720) Bild 107 / sid 203.

Den äldsta kända kartan över Rågö är också från ungefär denna tid, från 1696. Den visar att byn låg vid samma plats då som den gör idag och troligen har gjort hela tiden sedan dess. Husen som är utritade på kartan är förmodligen de som de här två små pojkarna och deras föräldrar och syskon bodde i. Tittar vi noga ser det ut som ett boningshus och en ladugård. Så kan det mycket väl ha varit, för vid den här tiden var det inte ovanligt att flera familjer bodde i samma hus och gemensamt brukade en gård. Husen på kartan kan också vara mer som symboler för en ansamling hus. Det fanns säkert fler hus i byn, både fähus, lada, linbastu, visthusbod, bykstuga och kanske också en smedja, med flera hus.

karta 1696
Kartan från 1696, från Lantmäteriets historiska kartor. Husen syns lite svagt, de ligger till vänster på kartan.

Den första husförhörslängden för Loftahammars socken är från 1780. I den kan vi se att Rågö bestod av 3/4 mantal och då fanns det fyra familjer, drängar och pigor och  några inhysehjon. Totalt 21 personer i byn.

husförhörslängd 1780
Den äldsta husförhörslängden. T vå personer till finns på Rågö men är skrivna på nästa sida. Bildkälla: Arkiv Digital, Loftahammar (H) AI:1 (1779-1787) Bild 49 / sid 81.

Alla familjerna då bestod av ganska unga par med småbarn. Förmodligen är det fäder och mödrar till dessa som bor som inhyse för de är i den äldre generationen. Vi får inte veta så mycket om dem, bara namn och ålder.

Rågös invånare 1780:
Familj 1:
Samuel Andersson 64 år, mågen Per Olsson 36 år, dennes hustru Stina Samuelsdotter 32 år, deras dotter Anna 3 år, drängen Jon Svensson 18 år, flickan eller lillpigan Anna Nilsdotter 13 år.
Familj 2:
Sven Persson 32 år, hustrun Anna Andersdotter 36 år, Per Berndsson 14 år (dräng eller fosterbarn), Maja Israelsdotter 15 år (troligen piga).
Familj 3:
Olov Sunesson 30 år, hustrun Ingeborg Jonsdotter 25 år, Bengt Sunesson 22 (troligen bror till Olov), Cajsa Olsdotter 13 år (troligen lillpiga).
Inhyse hos familj 3:
Carin Larsdotter 64 år.
Familj 4:
Jacob Persson 26 år, hustrun Karin Johansdotter 26 år, sonen Per 1 år, Mattis Persson 36 år, Britta Jacobsdotter 16 år.
Inhyse hos familj 4:
Per Jonsson 55 år, änkan Anna Jönsdotter 64 år.

Utan att veta gissar jag att Sven, Jacob och Mattis Persson var bröder och att Per Jonsson var far till dem, även om han verkar vara väl ung för det. Men åldern blev ibland fel när prästen noterade i böckerna. Fast han kan ju ha blivit far 20 år gammal. Att han var inhyse innebär att han lämnat över gården till nästa generation. Om det nu var han som var bonde här tidigare.
I så fall bör Carin Larsdotter, inhyse i familj 3, ha varit mor till Ingeborg Jonsdotter.
Eftersom Anna Jönsdotter var änka och bodde i familj 4 var hon troligen mor till Karin Johansdotter.

1791 genomfördes storskiftet på Rågö. Hos Lantmäteriet finns en karta från denna tid. Till kartan finns ett protokoll och det är undertecknat den 12 augusti 1783. De som undertecknat är Olof Sunesson (familj 3), Sven Persson (familj 2), Bengt Sunesson (familj 3), Anders Persson och Jacob Persson (familj 4). Inget namn från familj 1 finns med men däremot en Anders Persson, som inte finns i husförhörslängden. Hur hänger det ihop? Kan det vara så att han är far till Samuel Andersson och delägare men bor någon annanstans, kanske hos ett annat barn? I så fall bör han ju vara runt 85 år eller mer. Inte otänkbart men kanske inte troligt. Det finns en Anders Persson på Hultö, kanske äger han en del i Rågö. Frågan är om det går att lura ut. Vi får se.

underskrifter
Underskrifterna i storskiftesprotokollet. Bildkälla: Lantmäteriets historiska kartor.

karta 1791
Kartan från storskiftet 1791, från Lantmäteriets historiska kartor.

1944

almanacka

På en loppis hittade jag här om dagen den här gamla almanackan från 1944. Den är utgiven av Norra Kalmar läns Lantmäns Centralförening, som ingick i Svenska Lantmännens Riksförbund. Lsä mer om Lantmännens historia.

Det som är roligt med en sådan här almanacka är förstås de lokala annonserna, som visar företag som fanns då. Almanackor gavs ut av många företag och organisationer, med gemensamt kalenderinnehåll men varierat med lokala annonser före och efter själva kalendern. I kalendern får vi bland annat veta när det hölls marknader på olika håll i Sverige detta år, att portot för brev var 10 öre, och att det fanns 590 987 hästar i Sverige (1942). Några spår av det pågående kriget hittar jag inte.

En längre artikel handlar om befolkningsstatistik och befolkningsprognoser. Då befarades en minskning av befolkningen eftersom en minskning av nyfödda hade skett under mellankrigstiden. Men när det skrevs var ännu inte de många 40-talisterna födda, så denna prognos kom på skam. Artikeln är skriven av professor Nils von Hofsten. Han var rektor vid Uppsala universitet och dessutom rasbiolog och styrelseledamot i Statens institut för rasbiologi och drev frågan om tvångssterilisering, ett mörkt kapitel i vår samtidshistoria. Samtidigt var han en stark antinazist läser jag på Wikipedia.

almanacka
Almanackan måste ha tillhört en bonde, det tyder i alla fall en del spridda anteckningar om födda grisar och kalvar på.

almanacka
Säkert finns det Västerviksbor som minns Mjölkbaren på Bredgatan 8. Jag gör det inte, jag tror att den var borta långt innan jag flyttade till Västervik 1981. Knut Sjögrens annonserade om försäkringar.

almanacka
På 40-talet fanns det uppenbarligen bankkontor på många ställen i bygden.

almanacka
Elfirman G. Söderström i Västervik levererade elektriska maskiner av alla de slag. Det fanns en cementvarufabrik i Loftahammar och Knut Sjögrens hade en annons till om sin verksamhet.

Artisternas släkt

Nu är det visfestivalsvecka och många artister ska stå på scenen i slottsruinen i Västervik. För en släktforskare är det kanske mest intressant vilken släkt en artist har.  

Festivalen inleds på torsdag kväll med bland andra Eva Dahlgren. Hon är född 1960 i Umeå, där även hennes far är född. Hennes farmor hette Karin Ragnhild Dahlgren (1903-1987) och var också från Umeå. Eva Dahlgrens mor kommer från Malmberget men hennes mormor Vera Amalia Kallin (1915-1997) föddes i Norsjö i Västerbotten. Det som är mer intressant är nog att Eva Dahlgren, enligt en annan släktforskare, tillhör den välkända så kallade "Författarsläkten i norr" med massor av kända namn. Inte bara författarna P-O Enqvist, Kurt och Anita Salomonsson,Torgny Lindgren och Stieg Larsson utan också Henning Sjöström, Roger Pontare, Margot Wallström med flera. De är alla ättlingar till Nicodemus Håkansson (troligen född 1592 och död 1668) och Margareta Persdotter från Burträsks socken. Om detta berättar släktforskaren Jan Fredman på sin hemsida.


Finn Zetterholms släkt kan du läsa om längre ner. Eva Dahlgren kommer från Norrbotten och Västerbotten. Bilder från Wikipedia. Foto på Finn Zetterholm: Carl Bengtsson. Foto på Eva Dahlgren: Bengt Nyman.

Att Jack Vreeswijks far är trubaduren Cornelis Vreeswijk, född i Holland, det vet ni förstås. Jack uppträder med Cajsa-Stina Åkerström, dotter till den store Fred Åkerström (1937-1985). Han döptes till Bo Gunnar som nyfödd men tog sedan även namnet Fred. Han föddes i Stockholm och hans far kom därifrån. Fred Åkerströms mor kom från Växjö men längre tillbaka har hennes släkt sina rötter i Högsby där hans mormors far Albert Teodor Strömbäck och mormors farfar Karl Strömbäck var skomakare vid mitten av 1800-talet. Fred Åkerströms morfars far Anders Holmberg, född 1836 i Normlösa, och morfars farfar med samma namn var båda livgrenadjärer.


Trubaduererna Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och Gösta "Skepparn" Cervin 1965. Bild från Wikipedia.

På fredag uppträder Finn Zetterholm, som gästat Västervik många gånger. Hans släkt är känd, åtminstone hans föräldrar och hans morbror. Hans far är författaren Tore Zetterholm, hans mor är journalisten Gertrud Zetterholm (som vad jag minns skrev i Femina på 60-talet). Hon är storasyster till historikern Hans Villius. Deras föräldrar var tandläkaren Johan Emil Andersson och Anna Sofie Madelung, födda 1889 och 1885. Familjen bodde i centrala Kalmar på 1920-talet, i hörnet av Storgatan och Larmgatan. Tandläkare Andersson var född i Villstad församling i Jönköpings län och det måste vara därifrån han senare tog namnet Villius. Att ta efternamn från sin hemsocken var mycket vanligt förr. Anna Sofie Madelung var född i Ronneby där hennes far Henrik Wilhelm Madelung var trädgårdsmästare på Ronneby Brunn och hans verk kan fortfarande ses i brunnsparken. Han föddes i Danmark 1852 och hennes mor Anna Matilda Ljungberg kom från Nättraby i Blekinge. Anna Sofie hade minst tio syskon men tragiskt nog dog fem av dem i unga år, bland andra hennes storasyster Anna Sofie, född i december 1884 och död tre veckor gammal. När Anna Sofie sedan föddes ett år senare fick hon sin döda systers namn.

En annan av de inledande artisterna är John Holm som jag minns från 70-talet men inte hört på senare år. Han är född i Stockholm 1948. Det är inte så konstigt att han är musiker för han har påbrå sedan långt tillbaka. Hans farfars far Johan Erik Holm var militärmusiker från Stora Tuna socken, född den 6 september 1815. När farfadern Carl Alfred föddes 1861 hade Johan Erik Holm lämnat armélivet. I husförhörslängden 1860-1869 står det också att Johan Erik Holm dömts till böter för stöld 1856. Det betyder att det var en ringa stöld för vid den här tiden såg man mycket allvarligt på egendomsbrott och småstölder av lite mat eller kläder kunde innebära en ansenlig tid i fängelse. Familjen bodde i Norra Romme i Stora Tuna socken och Carl Alfreds mor hette Anna Lisa Lövenmark, född 1824. Hon var sin makes andra hustru, den första hade dött 1853. John Holms farfar hade minst sju syskon, kanske fler. Även farfar Holm hade en musikalisk ådra, han började sitt arbetsliv som trumslagare men blev sedan plåtslagare. Kanske har John Holm musikaliskt påbrå även från sina andra släktgrenar.

John Holm på Youtube:


Så här kan en ju hålla på som släktforskarnörd. Men längre tillbaka än så ska jag inte gå nu, då tröttnar ni. Säkert finns det mycket intressant att leta vidare om, till exempel vad det blev av John Holms mormors far Nils Johan Salomonsson som emigrerade till Amerika 1883.

Uppgifterna här kommer främst från kyrkoarkiven men också från sökningar i databasen Rotemansarkivet och från andra släktforskare på Anbytarforum.

Finn fler fakta

Sitter du inne i regnvädret och passar på att släktforska? Då ska jag påminna dig om faktabanken på Rötter. Där finns flera databaser med information.

Den viktigaste är kanske gravstensinventeringen, med uppgifter om över 315 000 gravstenar från hela Sverige, och över 600 000 gravsatta personer. I Porträttfynd finns 175 000 fotografier.

Har du i din släkt en person som avrättats? Då är det mycket möjligt att du kan hitta uppgifter om honom eller henne i databasen över avrättade. 948 personer är registrerade. Informationen kommer från enskilda släktforskare som forskat om dessa men också från litteratur. En av de avrättade är drängen Israel (utan efternamn) som dräpte styrmannen Johan Törning på en krog i Västervik våren 1748. Han hängdes och steglades på avrättningsplatsen.

Ett annat exempel är tillfällighetsfynden, som innebär att släktforskare delat med sig av information om personer de hittat långt hemifrån i kyrkböckerna. Närmare 3800 fynd är registrerade. En sökning på Västervik ger 17 träffar, bland dessa finns till exempel borgaren Didrich Baumans vigsel i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 1694 och skepparen Botvid Fischer från Västervik som dött vid Landsort 1725.

I Wiki-Rötter finns massor med förklaringar av begrepp vi kan stöta på, hjälpmedel för släktforskare, om släktforskning i andra länder och beskrivningar av olika arkiv och källor.

Annat du hittar i faktabanken är personregister till många av förbundets årsböcker, information om publicerade släktutredningar, en databas över barnhusbarn med mera.

Har du uppgifter att lägga in i någon av databaserna så gör det! Det är till gagn för andra släktforskare.

Glad midsommar!

För bara ett par dagar sedan hade vi årets längsta dag och kortaste natt. Det kändes som att det aldrig blev riktigt mörkt då, även mitt i natten. Nu går vi redan mot mörkare tider. Men både midsommarhelgen och sommaren är lång, och mycket återstår ännu.

Den 21 juni (i onsdags) inträffade sommarsolståndet med den längsta dagen. Jag har länge trott att det var den dagen som var den "riktiga" midsommar, den dag som man firade midsommar förr i tiden. Men det läser jag nu att det var alltid den 24 juni, som anses vara Johannes Döpares födelsedag. Numera är midsommarafton alltid en fredag, så datum varierar.

Midsommarfirandet var nog viktigare förr, när våra förfäder inte hade sommarsemester. Midsommar blev väl i alla fall oftast en extra dag ledigt på sommaren. De flesta var ju bönder och torpare och då är sommaren en bråd tid.

Själv ska jag försöka ta mig lite ledigt och inte ens släktforska. Vi får se hur det går. Är man nörd så är man...

Nu önskar jag er alla en riktigt fin och glad midsommar!

midsommar
Är det midsommar ska man ha lövad midsommarstång, även om det är beredskapstid. Bilden är tagen någonstans i Sverige midsommaren 1940. Fotograf är Ferdinand Strömberg. Bild från Miliseum (militärhistorikt museum i Skillingaryd).

midsommar
Sedan ska stången resas, och det ser ju ut att gå bra. Bild från 1962, fotograf är Aina Palmér och bilden ingår i Sjöhistoriska Museets samlingar.

 

midsommar
Så är midsommarstången på plats och dansen kan börja. Så gick det till i Grebbestad någon gång i början av förra seklet. Fotograf är Thure Nihlén. Bilden finns i Bohusläns Museums samlingar.

Alla bilderna är från Digitaltmuseum. Tyvärr hittade jag ingen bild med midsommarfirande i Västervik, men traditionerna är ju ganska lika över hela landet.

 

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar