Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Torpet i Locknevi

Det är roligt med gamla torp, för alla har de en historia. Säkert finns det ett och annat som varit i samma släkt hela tiden men det vanligaste är att många familjer kommit och gått.

Har du ett gammalt torp har du säkert ibland funderat över de som bott där före dig. Det vet jag att min f d elev och arbetskamrat Tina Lingefjord gjort. Hon hyr numera torpet Tovehult i Locknevi socken. Locknevi är Tjust härads västra utpost, även om socknen inte hör till Västerviks utan till Vimmerby kommun.

Tovehult
Sommartorpet Tovehult i Locknevi. Foto: Tina Lingefjord.

Första gången torpet Tovehult finns omnämnt i arkiven är 1865. Då är det inte ett torp utan en backstuga. En backstuga var ett mindre hus utan tillhörande mark för odling, det hörde till en gård och var inte friköpt. I det här fallet är huvudgården Orrhult. 1865 är Orrhult en gård på en fjärdedels mantal, alltså en förhållandevis stor gård, och ägs av Sixten Lind i Blackstad som verkar ha köpt den 1862. Han brukar inte gården själv utan har anställda till det.

På Tovehult har jag räknat ihop att 39 personer bott från 1865 till 1960, fördelat på tio familjer. De flesta har bara stannat några år och flera av dem emigrerar till Amerika. Förmodligen har en del av de boende varit anställda arbetare på Orrhult.

Tovehult
Den första familjen på Tovehult 1865. Bild från Arkiv Digital.

Den första familjen på torpet Tovehult är Johan Isak Larsson och hans hustru Brita Stina Jonsdotter, som flyttar in 1865. De kom då från Frödinge, där de föddes 1806 respektive 1809. Johan Isak och Brita Stina hade tre barn: Anders Petter född 1841, Adolf född 1843 och Christina 1846. I maj 1870 emigrerade Johan Petter till Amerika och kanske var det han som var den svenske skomakaren Peter Johnsson i San Fransisco vid förra sekelskiftet.

1892 flyttade familj nummer två in på torpet: Anders Johan Johansson, född 1856 i Kristdala, hustrun Karolina Sofia Andersdotter, född 1851 i Hjorted, och dottern Elin Sofia, född 1882. Anders Johan har först titeln kapten, som senare ändras till båtförare. Kanske har han varit sjökapten när de bodde i Gladhammar. Tovehult ligger ju nära sjön Yxern. Kan man ha haft någon slags båttrafik på sjön och han har kört båtar där, kanske pråmar? Är det någon som vet? Någon förklaring finns inte i kyrkböckerna. Några fick barn får de inte under tiden på Tovehult och i februari år 1900 emigrerade hela familjen till Amerika.

I början av 1900-talet kom skomakarefamiljen Schultzén till Tovehult. De bev inte gamla här och i stället blev det två änkor och deras barn som flyttade in, den ena först och den andra sedan. En av de är änka efter skogvaktare Vassgren, och hennes vuxne son Axel var nära att stryka med i en drunkningsolycka på sjön Yxern 1907, då tre grannar miste livet på väg hem från en auktion på Brantestad. De var sex personer som åkte släde över isen när de kom för nära en vak och isen brast.

Tovehult
Notis i den svenskamerikanska tidningen Vestkusten om drunkningsolyckan.

Efter änkorna och deras barn bodde fyra familjer på torpet. Och nu för tiden är det sommartorp.

Tovehult
Ekonomiska kartan från 1944 visar torpets läge. Då fanns det en såg vid viken mittemot skolhuset.

Startade som hjulfabrik

I våra svenska arkiv finns hur mycket som helst att grotta ner sig i, om en vill. Hyllkilometer efter hyllkilometer i Riksarkivets olika arkivinstitutioner. En liten skatt är något som kallas Kartoliner över arbetskraft och drivkraft 1924-1940 och som finns i Kommerskollegiums arkiv.

Sök i NAD på ovanstående titel, välj sedan volym 86 för 1938 (som heter 3 i - 4 f (E).)

I kartoteket finns statistiska uppgifter om snickerier från 1938, med siffror för hur många arbetare som var anställda och värdet av tillverkningen i kronor, antalet arbetstimmar och hur mycket energi som förbrukades. Korten är sorterade länsvis och Kalmar län börjar på bild 1281.

Ett exempel är Pettersson och Janssons Snickerifabrik i Almvik. Företaget har två män som ägare och tre arbetare anställda som arbetade 7012 timmar. Tillverkningen uppgick till 24 563 kronor.

Ett annat exempel är Totebo Hjulfabrik med 134 anställda, varav sex är kvinnor och 28 är under 18 år, med en tillverkning för 633 275 kronor. 500 kubikmeter ved gick åt i produktionen. Detta är det som idag heter Totebo AB, som började med att tillverka bultvagsnhjul i början av 1900-talet för att sedan övergå till att producera höljen till radioapparater i ädelträfanér.

Minst sju snickerier från Tjust finns med här.

snickeristatistik
Snickeriet i Almvik. Bildkälla: Kommerskollegium, Kartoliner över arbetskraft och drivkraft 1924-1940, SE/RA/420132/12/2/H I aba/86 (1938), bildid: B0002050_01359.

snickeristatistik
Hjulfabriken i Totebo. Bildkälla: Kommerskollegium, Kartoliner över arbetskraft och drivkraft 1924-1940, SE/RA/420132/12/2/H I aba/86 (1938), bildid: B0002050_01363.

Han var maskinist på ångaren Gamleby

Det här är besättningen på ångbåten Gamleby som trafikerade linjen Västervik-Stockholm 1892-1945. Bilden som jag länkar till finns på Gamleby Hembygdsförenings hemsida (som är en verklig skatt!) och där finns mycket mer att läsa om den gamla ångbåtstrafiken i Tjust.

En av sjömännen ombord på ångbåten Gamleby är maskinisten Knut Folke Nyman. Det är han som sitter längt till vänster bredvid de två kokerskorna som vi inte har något namn på.

Knut Folke Nyman föddes den 16 juli 1888 och hans föräldrar var skomakaren Carl Johan Nyman och hustrun Clara Lundgren. Familjen bodde i Södra kvarteret nr 6 i Västervik. Knut hade sju syskon, några av dem var halvsyskon. Hans far dog när Knut var åtta år gammal.

1906 gick han till sjöss. Han skrevs in i Västerviks sjömnshus den 16 juni som nummer 2809 och var då alltså 17 år. Kanske arbetade han redan från början på ångbåtar och gillade det. 1914 tog han maskinistexamen och 1922 förstemaskinistexamen vid navigationsskolan i Härnösand. Då hade han arbetat som förstemaskinist på ångaren Gamleby i minst fem år, kanske längre. På Gamleby måste han ha trivts för där stannade han kvar, åtminstone till 1941 då han var 53 år. Kanske var han kvar där även senare. 1917 var hans lön 175 kronor i månaden, på 1930-talet var den uppe i 370 kronor.


Gamleby
Ångbåten Gamleby fotograferad som nybyggd 1892 i Stockholm. Foto från Sjöhistoriska Museet, fotograf: Erik Holmberg.

Gamleby
Gamleby 1927. Fotot från Sjöhistoriska Museet.

Knut Nyman levde till 1971. 1918 gifte han sig med Sigrid Matilda Amalia Lund från Västervik.

Att kokerskorna är namnlösa är inte så konstigt, om man utgått från uppgifter i sjömanshusarkiven. Många kvinnor arbetade ombord på fartyg i handelsflottan men först 1934 började man registrera och mönstra kvinnor. Innan dess var de ganska anonyma i arkivhandlingarna.

På lördag 18 mars är det Släktforskningens Dag i Sverige. I Tjust släktforskarförening har vi öppet i forskarsalen på stadsbiblioteket i Västervik. Årets tema är "sjömän" och vill du veta hur man hittar uppgifter om sjömän i släkten så kan jag visa dig det då. Till sommaren kommer också en handbok för släktforskare om hur man släktforskar om sjömän, som jag skriver nu.

Huvudsakligen kommer uppgifterna om Knut Nyman från Riksarkivets databas över sjömän, tillgänglig via Digitala forskarsalen/Svar. Själv känner jag inte alls till Knut Nyman och hans familj, han är bara ett exempel för att visa vad man kan hitta i arkiven.

Dagmar idrottade 1917

Det är kvinnodagen idag, och då betyder väl det att övriga dagar är männens dagar. Den dominansen var det nästan också inom idrotten för hundra år sedan. Kvinnor som idrottade var få till antalet, jämfört med männen.

Men det finns en och annan kvinna bland alla atletiska och raska män. En av dem är Dagmar Christina Wahlbom. Hon var medlem i VIF, Västerviks Idrottsförening, och tog prover för olika märken under 1917. I VIF:s protokollsbok står det att hon avlagt "Prof för Kvinnliga märket 1917". Dagmar tog simprov 150 meter den 10 juli, gymnastikprov den 19 december och marschprov 25,6 km den 17 september då hon gick den sträckan på 4 timmar, 7 minuter och 5 sekunder. Inte dåligt.

VIF arkiv
Från VIF:s protokollbok 1917, i Västerviks Idrottsförenings arkiv som finns hos Föreningearkivet i Västervik.

Jag känner inte till Dagmar alls, men stötte på henne då jag letade efter andra uppgifter i VIF:s arkiv för en tid sedan. Hon var född den 13 oktober 1893 så hon var alltså runt 24 år när han var aktiv idrottare.

Det som går att få fram av kyrkoarkiven är följande. Dagmar föddes i Kungliga Svea Artilleriregemente i Stockholm. Hennes mor var Beda Alexandra Söderberg, född 1871 i Stockholm, och hennes far var sergeanten Frans Wilhelm Wahlbom, född 1858 i Örkelljunga. Föräldrarna gifte sig i mars 1893 men lyckan blev kort för modern dog en dryg vecka efter Dagmars födelse i sviter efter förlossningen.

Dagmars far gifte om sig efter två år med Johanna Matilda Lindström från Rasbo i Uppland. Senare blev han styckjunkare i artilleriet, som är det samma som fanjunkare. 1910 flyttade familjen till Södra Vi och kom då via Västanfors. De bodde på gården Norra Fågelhem nummer 1, som prästen antecknat ägdes av en fröken Vilhelmina Lindström i Stockholm, troligen en släkting till Dagmars styvmor.

Styvmodern dog 1914 och samma år flyttade far och dotter till Hässleholm. Vad Frans Wahlbom arbetade med i Hässleholm framgår inte av församlingsboken, han står bara som f styckjunkare eller styckjunkare i reserven. Kanske var han redan pensionär då? 1914 var han 56 år gammal.
De flyttade till Västervik 1916. Fadern gifte om sig igen, denna gång med Anna Maria Nyström från Mjölby och lämnade Västervik 1922. Dagmar arbetade då som kassörska. Hon stannade kvar i Västervik och gifte sig 1921 med Harald Regnell, som var kamrer och född 1880 i Västervik. De bodde på Kvarngatan 31 och fick minst tre barn, kanske fler. Maken levde till 1970 och Dagmar till 1989.

När jag googlar på Dagmars namn får jag veta att hon var medlem i Tjustbygdens kulturhistoriska förening men inget om hennes idrottande eller något annat. Kanske finns det bland er läsare någon som bättre känner till detta, som kanske vet om hon fortsatte sin idrottskarriär och även tävlade?

1600-talets kartor

På Riksarkivets hemsida kan du hitta kartor ända från 1600-talet. Det är de så kallade geometriska kartorna, Sveriges äldsta kartor, som du når här.

Det finns en del kartor från Tjust, bland annat från Lofta, Törnsfall och Hallingebergs socknar. Från vissa delar av landet är kartmaterialet mer rikt, från andra mindre.

Kartorna är inte bara de ritade kartorna utan de innehåller också uppgifter om platserna. Om Gagersrum nedan får vi veta att det är ett så kallat sämjehemman. Det står också hur stora markerna är och vad som växer på dem, plus att det finns en kvarn på gården. Texten har tolkats av Riksarkivet och finns utskriven vid sidan om kartbilden.

Gagersrum
Så här ser det ut när du bläddrar i kartböckerna. För att se kartan i detalj krävs visningsprogrammet DjVu som du kan ladda ner gratis, efter anvisningar på Riksarkivets hemsida eller på Lantmäteriets hemsida. Detta uppslag visar Gagersrum i Törnsfalls socken på 1640-talet. Kartan finns i Lantmäteristyrelsens arkiv på Riksarkivet.

Gagersrum
Man kan se i detalj var husen legat. Troligen är det inte så här de såg ut utan mer symboler för boningshus. Detalj ur samma karta som ovan över Gagersrum.

Tidningsforskning

Du vet väl om att det går att hitta svenska nyheter i amerikanska tidningar? Då menar jag förstås i svenskamerikanska tidningar.

Kungliga Biblioteket i Sverige har digitaliserat massor av dagstidningar, men på nätet når du bara dem som är publicerade före år 1900, på grund av upphovsrätten. Men i USA kom det ut ganska många olika svenskamerikanska tidningar, och de skrev mycket om vad som hände i Sverige. Till exempel om olyckor eller prominenta personers födelsedagar.

Dessa svenskamerikanska tidningar sträcker sig dessutom betydligt längre in på 1900-talet. De har digitaliserats och är sökbara hos Minnesota Historical Society.

Kungliga biblioteket är med som samarbetspartner, liksom Riksarkivet och Riksbankens Jubileumsfond. Anledningen till att man går vägen över Minnesota Historical Society är just upphovsrättsregeln, som inte är lika sträng i USA.

tidning

Så här kan de se ut. Mitt exempel är en sökning på ordet Västervik, med träff i bland annat Svenska Amerikanska Posten den 31 december 1919.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar