Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Torpet i Locknevi

Det är roligt med gamla torp, för alla har de en historia. Säkert finns det ett och annat som varit i samma släkt hela tiden men det vanligaste är att många familjer kommit och gått.

Har du ett gammalt torp har du säkert ibland funderat över de som bott där före dig. Det vet jag att min f d elev och arbetskamrat Tina Lingefjord gjort. Hon hyr numera torpet Tovehult i Locknevi socken. Locknevi är Tjust härads västra utpost, även om socknen inte hör till Västerviks utan till Vimmerby kommun.

Tovehult
Sommartorpet Tovehult i Locknevi. Foto: Tina Lingefjord.

Första gången torpet Tovehult finns omnämnt i arkiven är 1865. Då är det inte ett torp utan en backstuga. En backstuga var ett mindre hus utan tillhörande mark för odling, det hörde till en gård och var inte friköpt. I det här fallet är huvudgården Orrhult. 1865 är Orrhult en gård på en fjärdedels mantal, alltså en förhållandevis stor gård, och ägs av Sixten Lind i Blackstad som verkar ha köpt den 1862. Han brukar inte gården själv utan har anställda till det.

På Tovehult har jag räknat ihop att 39 personer bott från 1865 till 1960, fördelat på tio familjer. De flesta har bara stannat några år och flera av dem emigrerar till Amerika. Förmodligen har en del av de boende varit anställda arbetare på Orrhult.

Tovehult
Den första familjen på Tovehult 1865. Bild från Arkiv Digital.

Den första familjen på torpet Tovehult är Johan Isak Larsson och hans hustru Brita Stina Jonsdotter, som flyttar in 1865. De kom då från Frödinge, där de föddes 1806 respektive 1809. Johan Isak och Brita Stina hade tre barn: Anders Petter född 1841, Adolf född 1843 och Christina 1846. I maj 1870 emigrerade Johan Petter till Amerika och kanske var det han som var den svenske skomakaren Peter Johnsson i San Fransisco vid förra sekelskiftet.

1892 flyttade familj nummer två in på torpet: Anders Johan Johansson, född 1856 i Kristdala, hustrun Karolina Sofia Andersdotter, född 1851 i Hjorted, och dottern Elin Sofia, född 1882. Anders Johan har först titeln kapten, som senare ändras till båtförare. Kanske har han varit sjökapten när de bodde i Gladhammar. Tovehult ligger ju nära sjön Yxern. Kan man ha haft någon slags båttrafik på sjön och han har kört båtar där, kanske pråmar? Är det någon som vet? Någon förklaring finns inte i kyrkböckerna. Några fick barn får de inte under tiden på Tovehult och i februari år 1900 emigrerade hela familjen till Amerika.

I början av 1900-talet kom skomakarefamiljen Schultzén till Tovehult. De bev inte gamla här och i stället blev det två änkor och deras barn som flyttade in, den ena först och den andra sedan. En av de är änka efter skogvaktare Vassgren, och hennes vuxne son Axel var nära att stryka med i en drunkningsolycka på sjön Yxern 1907, då tre grannar miste livet på väg hem från en auktion på Brantestad. De var sex personer som åkte släde över isen när de kom för nära en vak och isen brast.

Tovehult
Notis i den svenskamerikanska tidningen Vestkusten om drunkningsolyckan.

Efter änkorna och deras barn bodde fyra familjer på torpet. Och nu för tiden är det sommartorp.

Tovehult
Ekonomiska kartan från 1944 visar torpets läge. Då fanns det en såg vid viken mittemot skolhuset.

Kataloger från skolorna

Tjust Släktforskarförening har fått en samling skolmatriklar och andra skoltrycksaker från biblioteket. De finns i forskarsalen under stadsbiblioteket och du kan läsa i dem där.

I samlingen finns skolkataloger från enstaka år under perioden 1902–1956. Det finns också examenskataloger och redogörelser för verksamheten. Den äldsta verkar vara årsberättelsen för läroverket från 1866. Den första studentexamen på läroverket i Västervik hölls 1864.

Elevkatalogerna innehåller namn på varje elev per klass, födelseår och inskrivningsår och hemort. I någon årgång finns även adress och faderns yrke med.
 
Inte bara information om elever utan även om lärare ingår i katalogerna. Lärarna på läroverket 1956 presenteras med namn, adress och telefonnummer, tjänsteställning (de flesta är adjunkter), vilka ämnen de undervisade i och i vilka klasser. 24–25 veckotimmars undervisning var det normala. I de äldre läroverkskatalogerna är uppgifterna om lärarna mer knapphändiga.
 
Lektor Berlins väg har du förmodligen åkt på i Västervik. Lektor Berlin var en av lärarna på läroverket, han var fil dr och undervisade 1869 i både franska och tyska.

skolkataloger

Detta ingår i samlingen:
Läroverkets elevkataloger: Höstterminerna  1902-1906, 1913, 1932, 1951, 1956.
Flickskolans elevkataloger: Läsåret 1903-1904, höstterminen 1919.
Diverse examensskrifter, årsberättelser med mera.

skolkataloger

skolkataloger

skolkataloger

skolkataloger

436 år tillbaka i tiden

I helgen har jag gått igenom en del tidigare outforskade grenar i min mammas släktträd, med hjälp av ett par sockenböcker. En nyutkommen bok från Ullared och en lite äldre från grannsocknen Gällared.

Det här är i mellersta Halland. Ullared känner nog de flesta till men det finns mycket mer än Gekås där.

I hembygdsföreningarna här har man gått igenom kyrkböcker, mantalslängder och andra skattelängder, domböcker och bouppteckningar och utifrån dessa sammansatt en slags kataloger över varje bostad i socknen, från äldsta tider till idag.

Ett fantastiskt arbete! Här kan jag få ledtrådar som jag sedan själv kan kolla upp i kyrkböcker och andra källor. Det har jag gjort nu i en hel del fall, och allt stämmer med vad jag själv hittat. Tack vare detta har jag kunnat komplettera mitt träd med ytterligare ett antal personer födda på 1600- och 1700-talet.

I flera fall går källorna tillbaka till dansktiden, alltså före 1645. Då var hallänningarna danskar. Mantalslängderna från de närmaste åren före 1645 finns i de svenska arkiven.

Mina äldsta anor just nu tror jag är Anders Olofsson som dog någon gång före 1601 och hans hustru Kerstin Jönsdotter. De hade gården Yttre Hjärtared nr 2 år 1581. Anders var länsman och nämndeman. Kerstin kom från Sverige, förmodligen från Västergötland dit det inte är så långt från Ullared. Tack vare ett gårdsköp som Kerstin tog strid mot kan vi i domböckerna läsa om vilka de var.

1581! Det är 436 år sedan! Ganska svindlande, tycker jag. Mellan mig och dem är det elva generationer.

Larsagården
Kanske såg deras gård ut ungefär så här, fast omålad och grå. Det här är en kringbyggd Hallandsgård från grannsocknen Köinge, och som idag är hembygdsmuseet Larsagården. De här byggnaderna är från tidigt 1700-tal har jag för mig och någon rödfärg användes inte på den tiden, husen har målats senare. Eget foto från 2016.

Jag undrar hur de hade det på gården? Hur såg det ut? Var det skog eller öppna marker? Idag kan man se gården från vägen när man kör från Ullared till Varberg. Förmodligen låg den på en annan plats på 1500-talet, före laga skiftet. Ända till 1848 var gården kvar i samma släkt.

Biblioteksarkiv

Är det något du undrar över i Västerviks historia? I så fall kan svaret finnas i Bertil Ljungbergs arkiv på stadsbiblioteket. Eller kanske i bibliotekets klipparkiv.

Vem Bertil Ljungberg var vet jag inte men han var uppenbarligen mycket intresserad av den lokala historien. Han samlade på information från tidningar och kanske också från böcker och andra skrifter. I många fall skrev han av och i andra kopierade han och allt katalogiserades och samlades i pärmar. Pärmarna har sedan donerats till stadsbiblioteket och finns nu i Tjustrummet.

Där finns också bibliotekets klipparkiv med artiklar från lokaltidningarna om Tjust historia, t ex gårdar, herresäten, öar, socknar mm. Jag tror att dessa artiklar sträcker sig ungefär från 1970-talet till 1990-talet, kanske in på 2000-talet.

Båda arkiven finns på papper och är vad jag vet inte digitaliserade utan får läsas på plats på stadsbiblioteket. Men en riktig liten guldgruva, vill jag nog påstå.

arkiv
I Tjustrummet på stadsbiblioteket finns Bertil Ljungbergs arkiv och på hyllorna under hittar du klipparkivet.

arkiv
Registret för Bertil Ljungbergs arkiv. Jag letade efter Keventerska gården.

arkiv
Via hänvisningen i registret kom jag till denna artikel.

arkiv
Det finns också äldre material i Bertil Ljungbergs arkiv, som här från tidigt 1800-tal.

arkiv
Till klipparkivet finns också ett register. Jag letade efter artiklar från min socken Västrum.

arkiv
I klipparkivet finns bland mycket annat den här artikeln om lotsarna på Idö...

arkiv
...och denna om affären på Västra Eknö.

De döda på Läroverksplan

I nästa vecka ska läroverksplanen framför Ellen Keyskolan grävas ut av arkeologer. Här ligger pestkyrkogården. Omkring 300 personer begravdes här under 1711 och 1712, alla döda i pesten. Att vi har en pestkyrkogård i stan är nog ganska allmänt känt.

Den platsen, som länge efteråt kallades Dödlyckan, togs i bruk som pestkyrkogård de sista dagarna i januari 1711. Det var borgmästaren Hans Baumans arvingar som skänkte en lycka utanför staden till kyrkogård. Den 7 mars 1712 slutade lyckan användas som begravningsplats för pestoffer, enligt prästens anteckning i kyrkboken.

pesten
Prästen har skrivit i kyrkboken om att Hans Baumans arvingar förärade en lycka "åt kvarnen till" som begravningsplats åt farsotens offer. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 7 / sid 5.

karta
Kartan från 1707 visar flera lyckor vid kvarnen i änden av Kvarngatan. Bildkälla: Lantmäteriets historiska kartor.

pesten
Efter den 30 januari 1711 började pestkyrkogården användas: "Vid denna tiden begyntes att bära liken utom staden". Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 179 / sid 349.

Mer om platsen kan ni läsa på kommunenes hemsida. Läs om pesten i Läkartidningen.

Det är här de ligger: Margareta Jacobsdotter, Anders Gröndahl, Maria Magdalena Petersdotter, Engla Svensdotter, Carl Täcklings änka och två döttrar, Per Grans hustru, dotter och son och alla de andra som dog i pesten vid den här tiden. Även om det inte finns några gravstenar kvar är det deras gravar, de dödas vilorum.

En titt i kyrkboken från de här två åren tar oss 300 år tillbaka i tiden. Vad tänkte prästen när han dag efter dag fyllde i namnen på alla de döda, när han såg sina församlingsmedlemmar dö i så stora skaror? Han klarade sig uppenbarligen själv, för det är samma handstil hela tiden i boken.

I mitten på november 1710 bröt pesten ut. Från och med den 14 november har prästen skrivit att efterföljande dött i en smittosam sjukdom. Man hade ju varnats om att pesten skulle kunna komma, men det var två år tidigare.

pesten
Prästens anteckning om den smittosamma sjukdomen i november 1710. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 177 / sid 345.

När pesten väl fått sitt grepp om stan slog den till ordentligt. I december 1710 dog 47 personer. Sedan minskade det under sommaren men tog fart igen på hösten. Den värsta månaden var september 1711, när 63 personer dog och värsta dagen verkar ha varit den 6 september med sex döda. Då dog Sven Skräddares hustru, den lille gossen Johan Bertilsson, hustrun Elisabeth Stephansdotter, flickan Margareta Johansdotter, pigan Gunilla Andersdotter och tunnbindaren Anders Nilsson.

Det lär ha funnits familjer som mer eller mindre utplånades. Elisabeth Stephansdotter var hustru till skepparen Johan Ankarman. Innan september var slut hade även dottern Anna, sönerna Stephan, Peter och Johan plus familjens piga dött. Men skepparen verkar ha klarat sig själv från pesten. Båtsmannen Lars Falk dog den 4 februari. Den 24 och 25 januari hade döttrarna Elisabeth och Anna dött. Den 6 och 9 februari dog två barn till. Om hustrun levde vet jag inte. Per Gran miste hustru och två barn under februari. Hur orkar man leva då?

pesten
Lars Falk dog den 4 februari 1711 och fyra av hans barn dagarna före och efter. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 180 / sid 351.

pesten
En del av de döda i september månad. Sida upp och sida ner med döda. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 184 / sid 359.

De närmaste åren före pestens utbrott dog 50-100 personer per år i Västervik. 1710 dog 125 och 1711 dog 310 Västerviksbor. 1712 var det över, då dog bara 37 och året därpå 44. Sedan var det låga siffror i flera år. Inte så konstigt, när så många redan hade dött under pestens härjning. Hur många invånare hade Västervik då, i början av 1700-talet? Jag vet inte. Kanske 1000? 1500? Men det måste ha varit en stor andel som dog i pesten. I andra städer var det värre. I Stockholm dog 22000 av de 55000 invånarna i pesten. 2500 dog i Norrköping.

Det verkar inte som om Dödlyckan upphörde helt som begravningsplats när pesten ebbat ut. Ytterligare en begravning verkar ha skett i maj 1712. Då skriver prästen "d 11 avled här en så kallad medical doctor, utan tvivel af främmande religion, och lades ute på lyckan". Så kryptiskt! Dels en person utan namn, dels uppenbarligen en läkare som prästen alltså misstror på något sätt. Var det någon som anlänt till Västervik efter att pesten upphört? Ja, vem detta var lär vi väl aldrig få veta. Många gåtor döljer sig i arkiven.

pesten
Är detta den sista som begravdes på Dödlyckan? "En så kallad medical doctor, utan tvivel av främmande religion". Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:2 (1697-1724) Bild 188 / sid 367.

Svar kan bli gratis

Enligt budgetpropositionen som kom i veckan ska det bli gratis att använda Svar, Riksarkivets digitala forskarsal. Idag kostar det omkring 1000 kr/år att abonnera på. Det här är förstås glädjande för många släktforskare men det finns också en oro i släktforskarleden för hur detta ska påverka Arkiv Digital. Om det kommer att innebära att AD förlorar kunder.

Det tror inte jag. AD har så många fördelar jämfört med Svar.

Det jag tror är att i stället kommer antalet släktforskare att öka om tillgången till arkiven blir gratis. Intresset för släktforskning har ökat markant på senare år, och nu blir det nog ett ännu större uppsving. Det vore roligt.

AD tror jag har en säker framtid med nya arkivhandlingar, fler register och uteckling av nya produkter. Det här kan du läsa mer om i mitt inlägg på Rötterbloggen idag.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar