Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Torpet i Locknevi

Det är roligt med gamla torp, för alla har de en historia. Säkert finns det ett och annat som varit i samma släkt hela tiden men det vanligaste är att många familjer kommit och gått.

Har du ett gammalt torp har du säkert ibland funderat över de som bott där före dig. Det vet jag att min f d elev och arbetskamrat Tina Lingefjord gjort. Hon hyr numera torpet Tovehult i Locknevi socken. Locknevi är Tjust härads västra utpost, även om socknen inte hör till Västerviks utan till Vimmerby kommun.

Tovehult
Sommartorpet Tovehult i Locknevi. Foto: Tina Lingefjord.

Första gången torpet Tovehult finns omnämnt i arkiven är 1865. Då är det inte ett torp utan en backstuga. En backstuga var ett mindre hus utan tillhörande mark för odling, det hörde till en gård och var inte friköpt. I det här fallet är huvudgården Orrhult. 1865 är Orrhult en gård på en fjärdedels mantal, alltså en förhållandevis stor gård, och ägs av Sixten Lind i Blackstad som verkar ha köpt den 1862. Han brukar inte gården själv utan har anställda till det.

På Tovehult har jag räknat ihop att 39 personer bott från 1865 till 1960, fördelat på tio familjer. De flesta har bara stannat några år och flera av dem emigrerar till Amerika. Förmodligen har en del av de boende varit anställda arbetare på Orrhult.

Tovehult
Den första familjen på Tovehult 1865. Bild från Arkiv Digital.

Den första familjen på torpet Tovehult är Johan Isak Larsson och hans hustru Brita Stina Jonsdotter, som flyttar in 1865. De kom då från Frödinge, där de föddes 1806 respektive 1809. Johan Isak och Brita Stina hade tre barn: Anders Petter född 1841, Adolf född 1843 och Christina 1846. I maj 1870 emigrerade Johan Petter till Amerika och kanske var det han som var den svenske skomakaren Peter Johnsson i San Fransisco vid förra sekelskiftet.

1892 flyttade familj nummer två in på torpet: Anders Johan Johansson, född 1856 i Kristdala, hustrun Karolina Sofia Andersdotter, född 1851 i Hjorted, och dottern Elin Sofia, född 1882. Anders Johan har först titeln kapten, som senare ändras till båtförare. Kanske har han varit sjökapten när de bodde i Gladhammar. Tovehult ligger ju nära sjön Yxern. Kan man ha haft någon slags båttrafik på sjön och han har kört båtar där, kanske pråmar? Är det någon som vet? Någon förklaring finns inte i kyrkböckerna. Några fick barn får de inte under tiden på Tovehult och i februari år 1900 emigrerade hela familjen till Amerika.

I början av 1900-talet kom skomakarefamiljen Schultzén till Tovehult. De bev inte gamla här och i stället blev det två änkor och deras barn som flyttade in, den ena först och den andra sedan. En av de är änka efter skogvaktare Vassgren, och hennes vuxne son Axel var nära att stryka med i en drunkningsolycka på sjön Yxern 1907, då tre grannar miste livet på väg hem från en auktion på Brantestad. De var sex personer som åkte släde över isen när de kom för nära en vak och isen brast.

Tovehult
Notis i den svenskamerikanska tidningen Vestkusten om drunkningsolyckan.

Efter änkorna och deras barn bodde fyra familjer på torpet. Och nu för tiden är det sommartorp.

Tovehult
Ekonomiska kartan från 1944 visar torpets läge. Då fanns det en såg vid viken mittemot skolhuset.

Svar kan bli gratis

Enligt budgetpropositionen som kom i veckan ska det bli gratis att använda Svar, Riksarkivets digitala forskarsal. Idag kostar det omkring 1000 kr/år att abonnera på. Det här är förstås glädjande för många släktforskare men det finns också en oro i släktforskarleden för hur detta ska påverka Arkiv Digital. Om det kommer att innebära att AD förlorar kunder.

Det tror inte jag. AD har så många fördelar jämfört med Svar.

Det jag tror är att i stället kommer antalet släktforskare att öka om tillgången till arkiven blir gratis. Intresset för släktforskning har ökat markant på senare år, och nu blir det nog ett ännu större uppsving. Det vore roligt.

AD tror jag har en säker framtid med nya arkivhandlingar, fler register och uteckling av nya produkter. Det här kan du läsa mer om i mitt inlägg på Rötterbloggen idag.

Byken vid bruket

byk

Så här kunde det gå till att tvätta förr i tiden, innan det fanns tvättmaskiner. Ett hårt slit i förmodligne ganska kallt vatten.

Bilden är tagen vid Överums bruk 1902 av fotografen Johan Emanuel Thorin från Åtvidaberg. Med den vann han femte pris i Svenska Turistföreningens Pristävling 1902. Bilden finns publicerad i Digitalt Museum och originalet finns i Tekniska Museets samlingar. Jag råkade få ögonen på den när jag sökte efter en annan bild.

Det kan vara bra att bli påmind ibland om äldre tiders vardagsslit och de livsvillkor som gällde förr. Att få vardagslivet att fungera kunde nog vara ett heltidsarbete. 

Festligt, folkligt, fullsatt

Ja, det kan en verkligen säga om Släktforskardagarna som hölls i Halmstad i helgen, mässan där många av Sveriges släktforskare samlas. I år slogs besöksrekord med 5375 besökare. Vi som var där hade väldigt trevligt tillsammans, roligast är mötena med andra människor.

Litet axplock bland mina bilder från helgen:

Halmstad
Det var kö till DNA-testning.

Halmstad
Hallands Släktforkarförening var arrangör, och gjorde det mycket bra.

Halmstad
En av utställarna var föreningen Släktdata, som har många användbara register på sin hemsida.

Halmstad
Själv arbetade jag i Rötterbokhandeln och tog den här bilden på kollegor och kunder.

Halmstad
Dagen före mässan hölls släktforskarförbundets årsstämma.

Jag blev intervjuad om min nya bok.

Boken är klar!

Hela våren har jag jobbat intensivt med en bok och nu är den klar. Jag har skrivit och gjort layout. Det är en handbok för släktforskare om hur man forskar om sjöfolk. Att få sedan tryckt och färdig är verkligen en speciell känsla.

Boken ges ut av Sveriges Slätkforskarförbund och börjar säljas nu i helgen, på Släktforskardagarna i Halmstad. Sedan ska den kunna beställas från Rötterbokhandeln.

Den handlar framför allt om sjömanshusarkiven och de handlingar som finns där men också om många andra källor. Ett kapitel berättar om lotsar och fyrvaktare, som vi haft en hel del här i trakten. I boken använder jag flera exempel från Tjust, både bland sjömän och andra.

sjöfolksbok

sjöfolksbok

sjöfolksbok

Läs om skilsmässor

Om du inte redan känner till det kan jag tipsa dig om att domkapitlets protokoll från Linköping är digitaliserade och finns tillgängliga på Riksarkivets hemsida. Sök på "Linköpings stift domkapitel" i Nationella Arkivdatabasen (NAD) och välj enbart digitaliserat material så hittar du det. Abonnemang krävs för att se bilderna.

Socknarna i Tjust ingår i Linköpings stift. I det digitaliserade arkivet finns protokoll från år 1600 till år 1860.  

I domkapitlet behandlades och beslutades om en mängd olika ärenden. För släktforskare är det kanske främst beslut om skilsmässor som är intressanta. Det var då en kyrklig fråga och så kallat skiljobrev krävdes från domkapitlet innan en skilsmässa kunde bli verklighet. Även skrivelser om oenighet mellan makar kan förekomma och klagoskrifter från församlingsbor som inte är nöjda med sin kyrkoherdes beslut. Annat handlar om tillsättningar av tjänster och allt möjligt som rör församlingarnas och stiftens verksamhet.


28 maj 1859, paragrafen börjar på en sida och fortsätter på nästa: "Uppå gjord ansökning beslöts att skiljobrev skulle under denna dag utfärdas för fästehjonen skräddaren Nils August Solberg och Carolina Sandström från Hjorted, emellan vilka hävd under äktenskapslöfte förevarit." Vid den här tiden var trolovning lika juridiskt bindande som vigsel och ville ett par upphäva sin trolovning fick de be domkapitlet om lov. Förmodligen har det vid ett tidigare sammanträde behandlats varför de vill separera men att domkapitlet då gett dem betänketid. Källa: Riksarkivet, Domkapitlets i Linköping t.o.m. 1989-06-30 arkiv, Protokoll, SE/VALA/00506/A I a/103 (1859-1860), bildid: C0074273_00029.


Det äldsta bevarade protokollet är från april år 1600. Här verkar det handla om en Peder Nilsson i Söderby. Källa: Riksarkivet, Domkapitlets i Linköping t.o.m. 1989-06-30 arkiv, Protokoll, SE/VALA/00506/A I a/1 (1600-1632), bildid: C0074171_00027.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar