Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Torpet i Locknevi

Det är roligt med gamla torp, för alla har de en historia. Säkert finns det ett och annat som varit i samma släkt hela tiden men det vanligaste är att många familjer kommit och gått.

Har du ett gammalt torp har du säkert ibland funderat över de som bott där före dig. Det vet jag att min f d elev och arbetskamrat Tina Lingefjord gjort. Hon hyr numera torpet Tovehult i Locknevi socken. Locknevi är Tjust härads västra utpost, även om socknen inte hör till Västerviks utan till Vimmerby kommun.

Tovehult
Sommartorpet Tovehult i Locknevi. Foto: Tina Lingefjord.

Första gången torpet Tovehult finns omnämnt i arkiven är 1865. Då är det inte ett torp utan en backstuga. En backstuga var ett mindre hus utan tillhörande mark för odling, det hörde till en gård och var inte friköpt. I det här fallet är huvudgården Orrhult. 1865 är Orrhult en gård på en fjärdedels mantal, alltså en förhållandevis stor gård, och ägs av Sixten Lind i Blackstad som verkar ha köpt den 1862. Han brukar inte gården själv utan har anställda till det.

På Tovehult har jag räknat ihop att 39 personer bott från 1865 till 1960, fördelat på tio familjer. De flesta har bara stannat några år och flera av dem emigrerar till Amerika. Förmodligen har en del av de boende varit anställda arbetare på Orrhult.

Tovehult
Den första familjen på Tovehult 1865. Bild från Arkiv Digital.

Den första familjen på torpet Tovehult är Johan Isak Larsson och hans hustru Brita Stina Jonsdotter, som flyttar in 1865. De kom då från Frödinge, där de föddes 1806 respektive 1809. Johan Isak och Brita Stina hade tre barn: Anders Petter född 1841, Adolf född 1843 och Christina 1846. I maj 1870 emigrerade Johan Petter till Amerika och kanske var det han som var den svenske skomakaren Peter Johnsson i San Fransisco vid förra sekelskiftet.

1892 flyttade familj nummer två in på torpet: Anders Johan Johansson, född 1856 i Kristdala, hustrun Karolina Sofia Andersdotter, född 1851 i Hjorted, och dottern Elin Sofia, född 1882. Anders Johan har först titeln kapten, som senare ändras till båtförare. Kanske har han varit sjökapten när de bodde i Gladhammar. Tovehult ligger ju nära sjön Yxern. Kan man ha haft någon slags båttrafik på sjön och han har kört båtar där, kanske pråmar? Är det någon som vet? Någon förklaring finns inte i kyrkböckerna. Några fick barn får de inte under tiden på Tovehult och i februari år 1900 emigrerade hela familjen till Amerika.

I början av 1900-talet kom skomakarefamiljen Schultzén till Tovehult. De bev inte gamla här och i stället blev det två änkor och deras barn som flyttade in, den ena först och den andra sedan. En av de är änka efter skogvaktare Vassgren, och hennes vuxne son Axel var nära att stryka med i en drunkningsolycka på sjön Yxern 1907, då tre grannar miste livet på väg hem från en auktion på Brantestad. De var sex personer som åkte släde över isen när de kom för nära en vak och isen brast.

Tovehult
Notis i den svenskamerikanska tidningen Vestkusten om drunkningsolyckan.

Efter änkorna och deras barn bodde fyra familjer på torpet. Och nu för tiden är det sommartorp.

Tovehult
Ekonomiska kartan från 1944 visar torpets läge. Då fanns det en såg vid viken mittemot skolhuset.

Torp och backstuga

Nyhägn
Torpet Nyhägn under Kilmare i Gladhammars socken. Eget foto.

Många släktforskare funderar kanske på vad det är för skillnad på torp och backstuga. Och var en backstuga verkligen ingrävd i en backe? Nej, så var det inte.

Gränsen mellan torp och backstuga är inte glasklar men i princip är ett torp ett mindre hus med odlingsbar mark och en backstuga är ett mindre hus utan odlingsbar mark.

Backstugan kallas backstuga för att den står på bar backe, det vill säga utan mark. En liten kålgård kunde höra till backstugan och kanske så mycket mark som vi idag har till en normal villatomt eller ett radhus. Backstugorna byggdes som regel på en bys allmänning, det vill säga mark som inte odlades av en enskild gård utan i stället kunde vara betesmark för byns kreatur.

Torpet hade mark på en gårds ägor, oftast den sämsta jorden. Torparen betalade sitt arrende genom dagsverketn på gården, för bonden var det alltså ett sätt att skaffa sig arbetskraft utan att behöva föda familjen.

Vid mitten av 1800-talet fanns det ungefär 100 000 torp i Sverige, bebodda av omkring en halv miljon människor, eller en sjundedel av invånarna.

Ett torp kunde förvandlas till backstuga om gårdsägaren tog tillbaka torpmarken. En backstuga kunde utvecklas till ett torp om backstugusittaren fick möjlighet att uppodla jord kring stugan. Detta finns det åtskilliga exempel på i husförhörslängderna.

Står det ett T eller ett B i husförhörslängden betyder det som regel torp eller backstuga. Många hus som vi idag skulle kalla villor kallades förr backstuga och senare lägenhet. Det var hus som bara byggdes för att vara bostad åt till exempel en lönearbetare som inte bodde på sin arbetsplats. Detta blev vanligt under industrialiseringen.

Källa till uppgifterna om torp och backstugor är boken "Torp, torpare och torpinventeringar" utgiven av Sveriges Hembygdsförbund 2015. En mycket intressant bok som berättar om både husen och människorna, torparkontrakten och hur man gör en torpinventering.

Ingatorp
Backstugan Nyhemmet i Ingatorps socken utanför Eksjö. Foto: August Christian Hultgren 1914. Då bodde fattighjonet Johanna Petersdotter och hennes dotter Matilda Sofia Johansdotter i stugan. Bild från Östergötlands museum.

Kvinnor till sjöss

Kvinnor har alltid arbetat, som bekant. För många har arbetet varit oavlönat och kanske bara taget för givet av omgivningen när arbetet skett i hushållet, med jorden och med djuren. Men på 1800-talet blev det allt vanligare för kvinnor att yrkesarbeta, i takt med en ökad industrialisering. Fler och fler yrken öppnades för kvinnor, liksom utbildningsvägar.

Kvinnor har arbetat till sjöss sedan långt tillbaka. Hur långt vet jag inte men här har vi ett bevis på kvinnors arbete ombord redan vid mitten av 1800-talet:

Västerviks sjömanshus arkiv
Ångskonaren Westervik fördes av kaptenen Jonas Fredrik Sandström. Den 30 mars 1861 mönstrade han en ny besättning med bland annat tre kvinnor. Bildkälla: Arkiv Digital, Sjömanshuset i Västervik (H) DIa:1 (1853-1870) Bild 920. Klicka här för att se bilden i större format.

De tre kvinnorna ombord på ångbåten Westervik hette Johanna Maria Olsson, Johanna Andersson och Johanna Carlsson. Johanna var uppenbarligen ett populärt namn 1830-1840. De var 27, 20 och 28 år gamla och arbetade som restauratris, kokerska och uppasserska. Någon lön finns inte antecknad för två av dem, bara för Johanna Carlsson som fick 8 riksdaler per månad, vilket var mindre än hälften än vad någon av männen hade i lön. De var mönstrade ombord men inte inskrivna i sjömanshuset, som männen var. Först 1935 kunde kvinnor bli inskrivna i sjömanshus, därför är de mycket svårare att hitta i arkivhandlingarna. Man måste veta var man ska leta efter dem.

Kapten Sandström hade anställt kvinnor tidigare. 1860 mönstrades Maria Olsson, Johanna Pettersson och Maria Lovisa Andersson ombord på S/S Westervik. 1859 arbetade två kvinnor ombord och 1858 en uppasserska som hette Augusta Willringhaus, då 21 år gammal. Detta verkar vara det första året med kvinnor mönstrade ombord.

Med all säkerhet var ångbåten Westervik en passagerarbåt, kanske gick den mellan Stockholm och Västervik vid denna tid, eller kanske söderut i Östersjön.

Stor-Erik
Ombord på bogserbåten Stor-Erik arbetade en kvinna som kocka 1916, då den här bilden togs i Gävle hamn. Fotograf okänd, bild från Sundsvalls museums fotosamling.

Björn Ulvaeus släkt

Igår blev jag påmind om att Björn Ulvaeus fyllde år, 73 år måste det vara eftersom han är född 1945. För fyra år sedan bloggade jag här på VT om hans släkt. Numera är han ju än mer aktuell i Västervik så därför länkar jag in det blogginlägget här, så kan den som är intresserad läsa det igen.

Läs om Björn Ulvaeus släkt.

De späda barnen dog

Många barn som föddes förr dog tidigt av sjukdomar som vi idag har bot mot. Säkert var också undernäring och dålig hygien en viktig faktor i barnadödligheten. Vi har nog alla som släktforskar stött på de familjer där flera barn dör som spädbarn, ibland fler som dör än som överlever tills de blev vuxna.

Kring 1750 dog en femtedel av alla barn i Sverige innan de fyllt ett år. Kan du tänka dig det? Vart femte barn dog? Först i slutet av 1800-talet hade spädbarnsdödligheten minskat till hälften, det vill säga tio procent. Siffrorna gick stadigt neråt, men med en ökning under nödåren 1773, 1837 och 1868. 1773 dog nästan vart tredje spädbarn.

Under andra halvan av 1700-talet var medellivslängden 34 år för män och 37 år för kvinnor. Det var den stora spädbarnsdödligheten som drog ner medellivslängden. Den som överlevde till 20-årsåldern kunde förvänta sig att leva till närmare 60-årsdagen. På 1890-talet var medellivslängden 51 år för män och 54 år för kvinnor. Idag är den cirka 80 år för män och 84 år för kvinnor.

Statistik om äldre tiders dödlighet och medellivslängd finns hos Tabellverket som sedan blev Statistiska Centralbyrån. Man kan söka i Tabellverkets gamla statistik hos SCB.

De Cederflychtska pensionärerna

fattighuset
Cederflychtska fattighuset ligger alldeles intill Sta Gertruds kyrka. Foto: Eva Johansson.

Cederflychtska fattighuset är välkänt i Västervik. Det byggdes 1749 efter en generös donation året innan från Anna Cederflycht på Helgerum. Idag är det Kyrkans hus men det har också varit lasarett och kontor för kommunens socialförvaltning och säkert använts för andra ändamål också.

Arkitekten Carl Hårleman ritade huset, som blev både stiligt och präktigt.

I fattighuset fick 16 fattighjon plats, dock inga "lättingar eller vanfrejdade" enligt Anna Cederflychts gåvobrev. De bodde fyra i varje kammare. I huset fanns också gudstjänstlokal och sjuksal. Sysslomannen, föreståndaren på fattighuset, hade hela andra våningen som tjänstebostad.

Hjonen på fattighuset skulle komma från Västrums, Gladhammars, Hallingebergs och Västerviks socknar, fyra från varje. Den som inte ville flytta in till fattighuset i stan kunde få stanna på hemorten men då få halv pension, enligt donationsbrevet. Det finns släktforskare som stött på begreppet Cederflychtspensionär i husförhörslängderna i dessa socknar.

fattighuset
Fattighuset hade förstås sin egen bokföring men vilka hjonen på fattighuset var kan också framgå av kyrkböckerna. Bildkälla: Arkiv Digital.

I Västerviks församlings ministerialbok C:6 finns till exempel en lista på "Pensionairer i Cederflyktska fonden, som tillsättes av Kyrko-rådet, och stadfästes av Landshöfdinge-Ämbetet". Den här listan är inklämd mellan de församlingsbor som dött 1836 och 1837, så förmodligen gäller det dem som just då var Cederflychtspensionärer.

De var snickare Kjellbergs änka, pigan Sophia Dahlberg, hattmakare Berggren, sadelmakare Eklund, Kihlströms änka, Anna Maja Lönngren, änkefru Risell, garvare  Brunbergs änka, Kapten Wennerberg, Hultströms änka, hattmakare Pettersson, Söderbergs änka, änkefru Bergman, kopparslagare Lindgrens änka, sjömannen O Hammarstrand, änkan Anna Bengtsdotter (Brunstedts svärmor), mademoiselle Carin Cederblom, Widerlövs änka, Cajsa i Fattighuset (Tillianders Cajsa), timmerman P Lönnqvist, gubben Hallqvist, sjömansänkan Lisa Enström, snickare Fröbergs mor, madame Mems, änkefru Ullbom och mamsell Lena Maria Sezler. Det är 27 personer och bara 16 fick ju plats. 14 av dem är understrukna, kanske är det de som bodde i huset och de andra hade enbart pension.

fattighuset
Ovanför porten kan vi läsa om Anna Cederflycht och donationen 1748. Foto: Eva Johansson.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

Bloggar

Politikerbloggar