Skogsnäringen behövs för att hela Kalmar län ska leva

Skogsnäringen skapar arbetstillfällen, bidrar till lokal köpkraft och stärker välfärden i Kalmar län. Samtidigt har skogsnäringen utmaningar kring kompetensförsörjningen. För att fortsatt kunna bidra till en levande landsbygd behöver skogsnäringen satsa på att attrahera kompetent och engagerad personal.

Skogsnäringen skapar en viktig samhällsnytta, både för den levande landsbygden och för klimatomställningen, skriver debattören.

Skogsnäringen skapar en viktig samhällsnytta, både för den levande landsbygden och för klimatomställningen, skriver debattören.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2024-01-15 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vår tids största utmaning är att möta behoven från en växande befolkning samtidigt som vi behöver minska vår negativa klimatpåverkan genom att ställa om till fossilfritt och förnyelsebart. För att klara denna gröna omställning behöver vi bruka skogen mer än vad vi gör i dag. Skogsnäringen är därför en framtidsbransch.

Samtidigt har skogsbruket under många år fått allt svårare att rekrytera personal med rätt kompetenser. Det råder stor brist på skogsmaskinsförare, manuella skogsarbetare och personer med högre skoglig utbildning.

Skogsnäringens utmaningar kring kompetensförsörjning är ett hot inte bara mot klimatomställningen, utan också mot den levande landsbygden i Kalmar län och resten av Sverige. I dag bidrar skogsnäringen till en levande landsbygd på flera sätt.

För det första skapar skogsnäringen arbetstillfällen även utanför storstadsregionerna. Enligt nya siffror från SCB som Skogsstyrelsen har bearbetat hade totalt 45 607 personer i Sverige inkomst från skogsbruk 2021, varav 2 507 personer i Kalmar län.

Till skogsnäringen räknas dock inte enbart skogsbruket, utan också råvaru-, massa- och pappersindustrin. Hela skogsnäringen sysselsätter ungefär 120 000 personer över hela landet, vilket motsvarar drygt två procent av det totala antalet sysselsatta i den svenska ekonomin.

Därutöver skapar varje jobb inom skogsnäringen närmare ytterligare två jobb bland underleverantörer. Det kan handla om allt från lokalvård och underhåll till avancerade it-tjänster.

Den ständiga utvecklingen av nya och bättre produkter i skogsbruket skapar också efterfrågan på tekniska innovationer och samarbeten mellan näringsliv och universitet. Även det skapar sysselsättning.

För det andra bidrar skogsnäringen till starkare lokal köpkraft genom att ge inkomster till många personer. Det kommer affärer, restauranger och andra småföretagare på landsbygden till godo.

För det tredje skapar skogsnäringen skatteintäkter lokalt och nationellt. De som arbetar inom skogsnäringen eller hos dess underleverantörer betalar kommunalskatt och i vissa fall statlig skatt, och skogsbolagen betalar statlig skatt. På så sätt bidrar skogsnäringen till välfärden runtom i hela Sverige.

För att skogsnäringen även i framtiden ska kunna bidra till en levande landsbygd så behöver vi satsa på att attrahera kompetent och engagerad personal. Personligen tror jag att en viktig nyckel ligger i att lyfta fram den samhällsnytta som skogsnäringen skapar, både för den levande landsbygden och för klimatomställningen.