Inte helt oväntat replikerar Patrik Strömer, generalsekreteraren för Svenska Snustillverkarföreningen, på vår kritik om att sänka skatten på snus. Som alltid försöker tobaksindustrin så tvivel genom att ifrågasätta oberoende forskningsresultat som visar på samband mellan olika tobaksprodukter och alla de hälsorisker som nikotin innebär oavsett produkt.
Strömer menar att vi inte ska oroa oss över att vuxna människor använder nikotin och bortser helt ifrån att det nästan bara är barn som börjar med någon form av nikotin. A Non Smoking Generation undersökte debutålder för både vitt snus, brunt snus, e-cigaretter och vanliga cigaretter i deras senaste Novus-undersökning. Undersökningen visar att majoriteten av debuterna för samtliga produkter ligger mellan 14 och 16 år och bland vuxna tobaksbrukare var det 96 procent som hade börjat i tonåren eller tidigare.
Strömer påstår även att det är snusets förtjänst att Sverige har lägst andel rökare i EU. Det finns flera förklaringar till att många svenskar har fimpat under de senaste decennierna. Sverige har länge haft kraftfulla politiska åtgärder på tobaksområdet, såsom skatter, åldersgräns, marknadsföringsregleringar och att vi var tidiga med att införa rökförbud på till exempel arbetsplatser på 90-talet, rökfria serveringar 2005 och rökfria uteserveringar 2019. Om man tittar på statistiken blir det tydligt att svenska kvinnor fimpade långt innan de började snusa.
Strömer hävdar att rökningen inte ökar i Sverige, men bortser från det faktum att det fortfarande är många unga som röker. Bland landets gymnasieelever röker 20 procent i någon omfattning visar en undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), en siffra som dessutom ökade signifikant från mätningen året innan. I samma åldersgrupp är det 40 procent som svarar att de har testat vitt snus och 48 procent svarar att de har testat e-cigaretter. Det totala tobaks- och nikotinbruket bland gymnasieeleverna är 62 procent.
Enligt WHO är priset på nikotin- och tobaksprodukter det viktigaste styrmedlet för att förebygga nikotinberoendet så att sänka priset är således en dålig idé för folkhälsan.
Barn och unga är extra känsliga för nikotinets beroendeframkallande egenskaper. Vi vet att nikotin medför hälsorisker, men de långsiktiga konsekvenserna av ungas bruk av nikotin kommer vi kunna se först om många år. Vi behöver därför skydda barn och unga från riskerna med tobaks- och nikotinanvändning och beroende redan nu. Det är hög tid att regeringen står upp för folkhälsan i stället för tobaksindustrins vinstintressen.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden
Helen Stjerna, generalsekreterare Non Smoking Generation
Linnea Hedman, docent i folkhälsovetenskap vid Umeå Universitet
Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus, docent vid Karolinska institutet
Louise Adermark, docent i neurobiologi, Göteborgs Universitet