Utveckla solkraften i Västervik

Det svenska energisystemet är i en dramatisk förändring. Förra året använde Sverige cirka 140 Terawattimmar (TWh) el, samtidigt som elproduktionen hamnade på cirka 170 TWh, vilket gör Sverige till en nettoexportör av el. Men allt detta står i begrepp att ändras.

"De flesta förknippar solceller med villatak. Men en betydande del av solenergin i Sverige väntas komma från större anläggningar som kräver miljökonsekvensbeskrivningar och tillstånd från fler aktörer", skriver debattörerna som vill se energiperspektivet ta mer plats i kommunernas planarbete.

"De flesta förknippar solceller med villatak. Men en betydande del av solenergin i Sverige väntas komma från större anläggningar som kräver miljökonsekvensbeskrivningar och tillstånd från fler aktörer", skriver debattörerna som vill se energiperspektivet ta mer plats i kommunernas planarbete.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2023-07-09 16:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En rad prognoser pekar på en elanvändning om 300 TWh eller mer till år 2045, framför allt beroende på den kraftiga elektrifiering som väntar för att ersätta fossila bränslen i industrin och transportsektorn.

Vägen framåt är tydlig. Vi måste göra allt vi kan för att kraftigt bygga ut elnät och elproduktion, vilket inkluderar alla fossilfria kraftslag. Solenergin är en nykomling som har mångdubblats under senare år, 2022 stod den för hela 2 TWh. Solenergin väntas få en allt större roll i det svenska energisystemet. Energimyndighetens senaste prognos pekar på 7,1 TWh solel redan till år 2026. Det innebär att vi kommer att få ett stort tillskott av solel – främst under perioden maj-september.

Solenergitekniken är idag både mogen och effektiv och kommer att växa utan subventioner. Enligt en undersökning från Energiföretagen/Demoskop är 92 procent av kommunala beslutsfattare positiva till solenergi i Västervik kommun – vilket bäddar för att den borde kunna byggas ut skyndsamt i kommunen. 

Men en förutsättning för denna tillväxt är att solenergin, liksom alla andra fossilfria energislag, ges rätt förutsättningar i form av regelverk och samhällsplanering. Politiker på alla nivåer behöver då agera på följande:

  • Tillståndsprocesser. Liksom för alla kraftslag dras solelen med långa och oförutsägbara tillståndsprocesser. De flesta förknippar solceller med villatak. Men en betydande del av solenergin i Sverige väntas komma från större anläggningar som kräver miljökonsekvensbeskrivningar och tillstånd från fler aktörer. 
  • Konflikt om jordbruksmark. Idag är jordbruksmark ett angeläget riksintresse. Med denna utgångspunkt säger länsstyrelsen ofta nej till etableringar på jordbruksmark. Men detta är en missuppfattning! Att kombinera jordbruk och solceller på samma yta kan vara ett sätt att kombinera olika nyttor. Mark med solceller kan också lätt återställas.
  • Planering. Solen måste med i den kommunala planeringen. I kommuners planarbete måste energiperspektivet med på ett helt annat sätt framöver. Alla Sveriges kommuner kommer att behöva bli mer aktiva i energiperspektivet av sin framtidsplanering. Ny elproduktion, nya anslutningar och ett utbyggt elnät är i alla kommuners intresse för att stärka sin lokala energiförsörjning. Detta gäller inte minst kommunerna i Kalmar län.

Framtiden är ljus och solen skiner. Regeringen återkommer ofta till att ”alla kraftslag behövs” för att klara klimatomställningen. Men för att Sverige skall klara detta måste vi också släppa loss solelens potential.