Forskningen måste ta helhetsgrepp när alkohol och amning studeras

Västervik2008-04-21 06:59
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Livsmedelsverket ämnar utge nya råd avseende alkoholkonsumtion för ammande kvinnor. Råden, som skickas på remiss i dagarna har lett till reaktioner från olika håll. I media påpekar bland annat professor och mikrobiolog Agnes Wold att det i princip inte föreligger någon biologisk risk för barnet om den ammande modern konsumerar alkohol. Barna- och Mödravårdcentralen i Västervik med flera, gick ut med insändare där livsmedelsverket uppmanas fundera över sitt förslag utifrån det lilla barnets perspektiv. Livsmedelsverket har i uppdrag att i konsumenternas intresse aktivt arbeta för goda kostvanor och framställer därtill kostråd. De bestämmer inte över människors liv utan den enskilda individen kan utöva sin fria vilja att lyssna på dessa råd eller avstå. Idag tycks livsmedelsverket framställa rekommendationer baserade på enbart kvalitativ vetenskap och detta är ett misstag! Denna ensidighet i vetenskapssynen är ett problem och genomsyrar även vetenskapssamhället i stort. Vetenskapsbegreppet bör vidgas, då det är alltför snävt tilltaget och bortser från den psykosociala kontext människan befinner sig i. Vetenskap baserat på kvantitativa studier (som sällan är intresserade av historiska eller holistiska samband utan vill ha väl definierade variabler för god reproducerbarhet) har av tradition fått mer utrymme och tyngd än kvalitativa studier (som ser till helhetsbilden/kontexten). Ska vi stirra oss blinda på den till synes låga alkoholkoncentrationen i bröstmjölken hos kvinnor som dricker 1-2 glas vin i veckan, som enligt kunskapsansatsen i kvalitativa studier visar sig vara utan större korrelation till mentala skador hos barn. Eller ska vi också ta hänsyn till en helhetssyn, där vi känner till alkoholens direkta och indirekta skador på samspelet mellan barn och föräldrar? Det kvarstår fortfarande obesvarade frågor kring fysiologiska och psykosociala konsekvenser av ammandes alkoholkonsumtion. Till exempel möjligheten att gener som ansvarar för tendens till alkoholism blir aktiverade vid exposition för alkohol tidigt i livet, eller exakt hur stor andel av en population alkoholkonsumerande ammande mödrar som tenderar att bli riskkonsumenter eller överkonsumenter.
Läs mer om