Att hävda Pink Floyd-tesens budskap kan naturligtvis vara lustigt givet rätt avsändare, tillfälle och publik. Liksom budskapet ibland faktiskt kan vara befoget i seriösare sammanhang - som i fråga om vänstern vilja att i det närmaste tvinga alla till akademiska studier - i kontrast till det system med alternativ som lärlingsplatser och yrkesförberedande utbildningar, som borgerligheten vill skapa ökade möjligheter för.

 

Det är inte meningen att alla ska bli stöpta i samma form. Vissa väljer bort akademiska studier och det behöver inte vara av ondo. Det finns mycket annat viktigt att göra och högre studier är varken ett måste eller ens någon garanti för att lyckas i livet. Men om de som vill studera vidare skulle göra det tidigare, skulle alla vinna på det. Samhället skulle undvika att som i dag tappa massa produktionstimmar av kvalificerad arbetskraft i onödan.

 

För som det ser ut i dag utbildar sig svenskar sent, alldeles för sent. Så sent att vi tillsammans med Danmark har Sveriges äldsta studenter i en internationellt jämförelse, enligt utbildningsdepartementet.

 

På individnivå kan det knappast vara fel att utbilda sig även om man råkar börja lite senare i livet. Skälen att dröja med högre studier är naturligtvis lika många som antalet äldre studenter. Men sett i ett bredare perspektiv, leder tendensen med svenskens uppskjutna högskolestudier till negativa konsekvenser för samhällsekonomin och därmed i förlängningen för gemene man.

 

Man hör ibland unga säga att de vill "leva lite först", med åsyftning på att skjuta upp studierna. Som om påbörjan av högre studier vore början på slutet av livet? Sådana antaganden faller på sin egen orimlighet, och de flesta nyutexaminerade studenter kan nog intyga om motsatsen.

 

Därför är Alliansens förslag om att införa tre terminer per läsår i stället för två, välkommet. Att hela Alliansen och Socialdemokraterna ställer sig bakom förslaget, visar dessutom på den breda, befogade politiska viljan att underlätta för studenter att läsa klart snabbare, och därmed kunna komma ut tidigare i arbetslivet i egenskap av kvalificerad arbetskraft.

 

Med det sagt,  krävs det att vi rannsaker oss själva för att säkerställa vår konkurrenskraft som kunskapsland även in i framtiden, i en värld där allt fler blir allt högre utbildade. Att satsa på att svenska studenter blir klara tidigare ligger helt i linje med den målsättningen - liksom med arbetslinjen - och skulle gynna den enskilda individen såväl som samhället i stort.

 

Ian Koehl