Mattemodellen TRR ett nytt bottenmärke för kommunen

Med stigande förfäran läser man om det nya pedagogiska förhållningssättet TRR som införts i Västerviks skolor.

Gråtande elever och små möjligheter till flexibilitet är verklighet med den nya mattemodellen TRR, skriver debattören som frågar sig om barnen på lågstadiet verkligen ska behöva vara försökskaniner.

Gråtande elever och små möjligheter till flexibilitet är verklighet med den nya mattemodellen TRR, skriver debattören som frågar sig om barnen på lågstadiet verkligen ska behöva vara försökskaniner.

Foto: Linda Forsell/SvD/TT

Insändare2023-10-16 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Beslutet verkar ha tagits på politiker- eller tjänstemannanivå utan någon som helst förankring i lärarkåren. Tvärtom, lärarna vittnar om elever som gråtande försöker hänga med i ett tempo som märkligt nog inte avgörs av elevgruppens kunskaper utan av ett förutbestämt manus. När en elev är sjuk eller inte förstår har lärarna små möjligheter att ta om eller förtydliga utan är tvingade att fortsätta enligt manus. 

Som pappa till en pojke på lågstadiet ser jag med stigande oro på detta jippo, som han och hans kamrater tydligen tvingas vara försökskaniner i. Jag kan förstås inte särskilt mycket om pedagogik, men så mycket förstår jag att den som gråtande inte förstår vad som lärs ut på lektionen kommer förstå än mindre på nästa lektion. Och nästa. Och nästa. 

Jag känner inte till på vilka grunder beslutet att arbeta enligt systemet TRR togs, men för de allra flesta hade det väl varit självklart att inhämta åsikter från professionen, det vill säga av lärarna. Dessa har istället fått berätta om sina erfarenheter genom media, och vittnar om något som verkar vara något som få vill förknippa med sina barns skolgång. 

Västervik har väl aldrig låtit höra om sig som en kommun som bryr sig särskilt mycket om skolan, men här verkar ett nytt bottenmärke ha nåtts. Man tar sig för pannan!