Litteratur I år firar Örebro 750 år som stad. Av den anledningen har skribenterna Astrid Lindén och Clas Thor givit ut en bok som presenterar författare som på olika sätt har anknytning till staden. I det mycket vackra och välkomponerade arbetet presenteras 300 författare och poeter som verkat i Örebro.

En av dessa är Arne Lindström. Han bodde i staden under perioden 1907-1925 och satt som ”gästande redaktör” på Örebro Dagblad 1943.

Men åren 1944-1966 var Lindström Västerviks-Tidningens mycket uppskattade chefredaktör och skrev gärna både kulturartiklar och konstrecensioner i tidningen. Arne Lindström gick bort 1967, året efter han gått i pension.

Artikelbild

| Clas Thor.

Boken "Författarna och staden" berättar Örebros historia genom olika författares pennor och skrifter. Alltifrån Biskop Tomas Frihetssång från 1439, där han berättar om mordet på hövitsmannen Engelbrekt Engelbrektsson, till sagoboken Prinsen och pojken, från 2013, av Isak och Roberth Fearon.

Paret Lindén och Thor presenterar med texter, dokumentärbilder och nytagna fotografier, en författarlista av det mest imponerande slaget. Här möter vi författare som Olaus Petri, Christina Warg, Fredrika Bremer, Kata Dahlström och givetvis Hjalmar Bergman.

I porträttet av Hjalmar Bergman, född 1883, får läsaren en inträngande bild av Örebros store författare och bakgrunden till de personer och miljöer som finns i Bergmans Wadköping. Redan som 21-åring debuterar Hjalmar Bergman som författare med dramat Maria, Jesu moder. Ett verk som han sänder till Ellen Key för att få en förhandsåsikt om arbetet. Han presenterar sig för den så respekterade författarinnan och nämner Örebro som ”en stad vars enda goda är dess vattenledningsvatten.”

Recensionerna av denna Bergmans debutbok är positiva och böckerna, ofta inspirerade av stadens människor och intriger, strömmar sedan ut som ett pärlband ur författarens hand. Här kommer, bland andra, Hans nåds testamente, Markurells i Wadköping, Chefen fru Ingeborg och Flickan i frack. Böcker som blivit levandegjorda både på teaterscenen och som TV-dramatiseringar. Hans sista verk, Clownen Jac, kom ut 1930 och kan ses som författarens avsked till livet. Hjalmar Bergman dog 1931 i Berlin.

Boken om det litterära Örebro illustreras frikostigt med dokumentärbilder, men också med intressanta konstverk. Här finns ett utsökt porträtt av Bergman, utfört av Nils Dardel i Paris 1924. Så presenteras författare och skribenter, journalister och poeter i detta storslagna verk om 300 kulturarbetare från Örebrotrakten.

I en romantisk bild, ett fotografi, av dimman som lättar över Svartåns stränder simmar en kvinna ut över ån. Vågorna bryter vattenspegeln. Här skriver bokens redaktör och författare Clas Thor i Poetiskt längs Svartån:

Jag är den evige vandraren men också

tröstaren och svalkaren.

Den vandrande ån driver oss att bli åvandrare,

att ägna oss åt ögats gastronomi och poesi.

Vid samma stränder vandrade Arne Lindström i sin ungdom. I sin andra diktsamling Besvärjelser (1947) skriver han så, i dikten Återkomst:

Fjärran från dessa stränder, skuggade av träden,

har år av mitt liv förrunnit,

fjärran från det trögt framglidande,

mörka, ogenomskinliga vattnet vari lindar speglar sig.

Detta är mitt enda hem.

Författarna och staden – Örebro 750 år i litteraturen, är en verkligt välkomponerad kavalkad av bilder och berättelser om en stads historia. Jag bugar och bockar, gratulerar staden till dess jubileum och författarna till hyllningsboken.

(Ombud för Sveriges författarförbund i Kalmar län)