Projektet inleddes på Återbruket i Västervik. I en låda med svårsålda vinylsinglar upptäckte jag Västerviksbandet Ruinens brants debutskiva ”The hörn”. Den spelades in i Ingemar Lundhs legendariska IL-studio och uppmärksammades i tidskriften Schlager 1981. Bland böckerna hittade jag essäsamlingen ”Varför håller man på?” av Fredrik Sjöberg.

Nästa stopp var i Oskarshamn. På en loppis, med alldeles för många ”Absolute music”, fanns Sahara Hotnights coveralbum ”Sparks”. En sen kväll på Hultsfredsfestivalen var Maria Andersson och Josephine Forsman discjockeys backstage. Deras låtval var oväntat och personligt, precis som materialet på ”Sparks”. Men tyvärr är det bara versionen av Anekas gamla hit ”Japanese boy” som slår originalet. Jag grävde också fram en cd med Sertab Erener. Hon är en stor stjärna hemma i Turkiet och vann 2003 Eurovision Song Contest med ”Every way that I can”. Albumet innehåller bland annat en inspelning av Dylans ”One more cup of coffee”. Sertab överträffar elegant mästaren med sin orientaliskt färgade tolkning. Innan jag körde vidare köpte jag även Louise Hoffstens cd ”From Linköping to Memphis”. ”Soul med stort S” skrev Lennart Persson om skivan i Expressen 2005. Jag kan bara instämma. Numera spelar jag den stråkförsedda balladen ”Make the most of it” minst fem gånger om dagen.

I Mönsterås prickade jag av tre äkta retrobutiker. I den första låg en bunt välbevarade jazzskivor. Jag hittade tidiga ep-skivor med både Miles Davis och Monica Zetterlund. Det finaste fyndet var dock Lars Gullins ep ”Blue mail” från 1960. Min dröm är att en dag komma över hans obskyra singel med Örebromissionens bibelskolas sångare. I den sista affären fanns Albert Camus roman ”Främlingen” (1942) som ljudbok och Alfred Hitchcocks thriller ”Studie i brott” (1958) på dvd.

På Kupan i Kalmar fick jag äntligen tag på Patricia Kaas debutalbum ”Mademoiselle Chante” på vinyl. Hon tävlade för Frankrike 2009 i Eurovision Song Contest. Patricia Kaas var den självklara vinnaren enligt mig, trots att det officiellt var en norrman med fiol som tog hem segern. I en annan back väntade Les Rita Mitsoukos lp ”Marc & Robert”. Avigt expressiv funk. Sångerskan Catherine Ringer hade en tveksam karriär på 1970-talet som aktris i några ”vuxenfilmer”, innan hon 1980 bildade den framgångsrika duon. Avslutningsvis köpte jag en cd med Sarah Assbring. Hennes artistnamn El Perro Del Mar betyder på svenska ”Hunden från havet”. Musiken är drömskt bitterljuv. Trots fem hyllade album väntar hon fortfarande på ett genombrott.

Efter tio butiker kände jag mig ganska nöjd. Men det är en speciell känsla att slumpmässigt leta fram nya kulturupplevelser. Att för nästan inga pengar alls ”boosta” sin livskvalité.