Det blir första gången på festivalen men inte första gången i staden för Markus Krunegård. Han är Norrköpingssonen som gjort framgångsrik musikkarriär med Laakso, Hets! och som soloartist. Men det var inte musiken som först förde honom till Västervik för många år sedan.

– Nej, det var hockey. Jag spelade mycket sport som liten och har spelat en hel del i Västervik. Men jag har aldrig varit på Visfestivalen, men självklart hört talas om den.

Intervjun sker mellan hallontuggorna i föräldrarnas trädgård i Norrköping, en uppladdning inför de 15 spelningar som finns med på årets sommarturné.

– På ett sätt är väl festivalen en institution i musiksverige, man har ju hört en del om hur det gick till när det verkligen begav sig. Det var nog lite hårdare och bättre fest när Cornelis var i staden.

Själv hoppas Markus Krunegård på att det blir lite lugnare för hans del.

– Vi ska koncentrera oss på att spela det som vi tror kan passa bäst. Vi har repeterat in lite låtar som vi tror ska passa för i sommar. Det blir nytt och gammalt.

För tio år sedan släpptes "Markusevangeliet", skivan som blev startskottet på solokarriären. Under året har Markus Krunegård släppt tre nya låtar, bland annat "O A O A E vi förlorade" som är en duett tillsammans med Miriam Bryant.

Hur kommer det att låta framåt, de tre låtarna du släppt i år spretar ganska mycket?

– Ja, och det ser inte jag som något dåligt. När jag skrivit en låt vill jag göra något nytt, det blir naturligt att det låter olika. Men skivan släpps den sjunde september, då får du facit.

Spelningen på Visfestivalen kommer bli speciell tror Krunegård, även om han själv inte har något särskilt starkt förhållande till den svenska visstraditionen.

– Det är klart jag har hört det man "ska ha hört" men mer har jag i så fall lyssnat på finska visor. Men i Sverige är det svårt att inte på något sätt inspireras av vistraditionen, det kan ske omedvetet.

Krunegård tror att spelningen i ruinen kan bli något extra.

– Vi som band har inte spelat tillsammans på fyra år, det har inte varit så dumt med en paus. Nu är vi laddade för att spela igen, det blir liksom som första gången.

– Och jag har sett bilder på hur det ser ut, det ser jättemysigt ut. Man får anpassa sig till den scen man spelar på. På Visfestivalscenen blir det lite som att jag bjudit in till fest och ska få alla att trivas och ha kul.