Under en veckas tid har hon och hennes kollegor från Kalmar läns museum genomfört en arkeologisk utgrävning i området inför dragningsarbetet med den biogasmack som ska anläggas där. Utgrävningarna pågick under sju dagar, sista veckan i maj.

 

- Dessa gropar var nog det mest intressanta vi fann under den arkeologiska förstudien, säger hon.

 

- De är drygt 50 centimeter djupa. Min kollega Kenneth Alexandersson hittade även en stor bit obränd lera i en av dem, ett fuktigt och kladdigt stycke. En bit forntida keramik hittades i sanden ovanpå och vår teori är att gropen har använts till att hålla leran fuktig för senare bearbetning och tillverkning av lerkärl.

 

Hur gamla kan lämningarna vara?
- Det är inte helt lätt att datera dem eftersom de fynd vi plockade i åkerjorden, när maskinen schaktade av ytan, har en spännvidd på cirka 4000 år. Det rör sig om flintskrapor och flintavslag, kvartsitavslag, slaggbitar samt keramik från forntiden fram till våra dagar.

 

 

- I de undersökta anläggningarna hittade vi förutom flinta också krukskärvor av bronsålderstyp och annan keramik, som troligen är från järnåldern. Boplatsen i området, som är identifierad sedan tidigare, är förmodligen en så kallad blandad boplats från flera tidsåldrar. I det fina läget, med lättbrukad sandig jord och nära till sjön och till skogsmark, har man säkert velat bo under lång tid.

 

- Vi har samlat kolprover och kommer nu att låta göra analyser för att få säkrare dateringar, säger Hella Schulze.

 

 

Klart är i alla fall att boplatsen bör vara något större än vad som tidigare registrerats, enligt Schulze.

 

- De lämningar vi hittade visade att den fortsatte något åt både norr och söder, även söder om banvallen. Sammanlagt undersökte vi cirka 25 anläggningar, alltså konstruktioner, av skilda slag. De flesta var gropar, troligen avfallsgropar, några möjligen stolphål, och några få var eldstäder med skörbrända stenar.

 

Lotta Gometz lotta.gometz@vt.se

0490-66607