lokala artiklar

Skolan blir första kontakten med Sverige

Skola Just nu pluggar ett 30-tal barn i Västervik under väldigt speciella omständigheter. De har precis kommit till ett nytt land med ett främmande språk. När som helst kan terminen "ta slut", och de får lämna skolan.
Planeringsdags. Svenska-A-lärarna Sara Persson (längst t v) och Kerstin Ankervik (längst (t h) går igenom språkövningar med Milorad Ramadani och modersmålsläraren Alici Medic.
Foto: Anders Steiner
Laddar...

Det är torsdag förmiddag på Skogshagaskolan i Västervik, och det är dags för ett kort mötet mellan lärarna Kerstin Ankervik och Sara Persson som båda undervisar i svenska som andraspråk, modersmålsläraren Alicia Medic och de tre syskonen Milorad, Behara och Fabian Ramadani.

De tre barnen är mellan åtta och tolv år gamla, och deras familj har kommit till Lysingsbadet som asylsökande. Barnen har gått på Skogshagaskolan i tre veckor nu, hur lång deras tid på skolan blir vet man inte. Familjen väntar på uppehållstillstånd. När beslutet kommer kan det bli flytt till en annan plats i Sverige, eller om det blir avslag en avvisning.

Trots de osäkra villkoren tycker Kerstin Ankervik att det märks att barnen trivs i skolan:

- De är studiemotiverade, och man märker att de vill komma ut bland jämnåriga barn i skolklasserna

De beskriver hur barnen kommer till en helt ny värld. Det är inte bara språket som är nytt. Hela den svenska skolan är en ny värld.

- Ta bara skolmatsalen. För den som inte varit där tidigare är det något helt nytt, säger Kerstin Ankervik.

Det gör att de båda svenska-A-lärarna får fungera som förlängda armar under den första tiden, och se till att det praktiska runt barnen fungerar.

I en del kommuner har man speciella introduktionsklasser där flyktingbarn går en tid innan de slussas ut till svenska klasser. I Västervik har man valt att låta barnen komma ut i de vanliga klasserna så snabbt som möjligt.

- Under de första veckorna har vi en introduktion, men de får möta sina klasser tidigt. Kontakten med jämnåriga barn är viktig, säger Kerstin Ankervik.

Hur barnen reagerar är naturligtvis individuellt, men i syskonen Ramadanis fall har det gått bra så här långt.

- Jag trivs "super" i skolan, har mellansyskonet Milorad skrivit i en text där han beskriver sig själv.

I en annan övning berättar han på svenska hur han spelat fotboll med sin "kompis".

Barnen har placerats i varsin klass som motsvarar deras åldersgrupp. Sara Persson berättar hur klasslärare på olika sätt förberett mottagandet. Ett av barnen välkomnades med en frågestund, där klasskamraterna fick ställa frågor. De båda svenska-A-lärarna har märkt att det finns ett engagemang även bland barnen i klasserna. Man har nytta av att det finns barn med invandrarbakgrund i klasserna.

- En flicka i sexan kom fram till mig häromdagen och sade att hon gärna hjälpte till. Hon sade att hon visste hur det var att komma ny till ett land. Vi har sett hur det vuxit fram kamratstödjare i klasserna dit barnen har kommit, säger Kerstin Ankervik.

Under mötet som VT sitter med på går man igenom övningar som barnen kan göra när de sitter i sina "vanliga" klasser. Det är olika träningar i ord- och läsförståelse. Till exempel att para ihop ord med bilder.

Hur mycket svenska hinner de lära sig på så kort tid?
Redan efter tre veckor har de börjat prata en hjälplig svenska. Kerstin Ankervik och Sara Persson berättar att studiemotivationen är hög - att övningar som delas ut för att göras nästa dag blir gjorda hemma i stugan på Lysingsbadet redan på kvällen.

Vad kan föräldrarna göra för att hjälpa barnen?
- De kan hjälpa barnen att utvecklas att utvecklas i sitt hemspråk, då underlättas svenskinlärningen, säger Sara Persson.

Hon berättar att även om föräldrarna skulle kan lite hjälplig svenska så är det bättre att de pratar om känslor, aktuella händelser och vardagliga ting på ett flytande hemspråk. Lär sig barnen hemspråket bra får de begrepp som de kan hänga upp de svenska orden på när de kommer vidare i undervisningen.

De här barnen kanske får ett beslut snart. Vad är vinsten med kanske bara sex veckors skolgång i Västervik?
- Om det bara blir sex veckor skulle jag säga att det är för att barnen ska må bra, att de under den här tiden får rutiner, och känna samvaro och glädje tillsammans med andra barn, säger Sara Persson, och fortsätter: Får de gå i skolan här längre, så får de kunskaper som de har nytta av. Oavsett var de så småningom kommer att gå i skola kommer de att ha nytta av att ha läst till exempel matte och engelska här.

Här ska kommentarerna till forumet komma in via ajax, fungerar inte detta så har du en gammal webbläsare eller fel inställningar. läs mer här...
 

FRÅGAN

Hur många timmar sover du per natt?

Mindre än fem
Mellan fem och sex timmar
Mellan sex och sju timmar
Mellan sju och åtta timmar
Mer än åtta timmar

TT:s valkompass


Tipsa VT

Senaste inlägget

Inlägg av Jan-Gunnar Johansson
Ulvaeus om sin vision

Dagens förstasida

Läsarnas bilder juLi
Läsarnas bilder juli 2014. Foto: Åke Varnås


BILDSPEL PÅ VT.SE
Bildspel från Visfestivalen 2014


valkommen till varlden
Boka en kostnadsfri annons!

Varje lördag publicerar vi bild och text på nyfödda i VT och dygnet runt på vt.se.
Du kan själv dygnet runt boka din egen annons och ladda upp din favoritbild - helt kostnadsfritt.

Vill ni vara med, boka din annons här!

Hjälp med barnfotografering?
Boka enkelt en tid hos Walters Foto, telefon 0490 - 174 50.
Pris endast 99 kronor. 

Sök aktuella bebisbilder här!

Bebisbilder t om vecka 11 2012 - klicka här!  
  familjebokning


Webbkamera i Västervik
webbkameror

VT i mobilen - mobil.vt.se
..



Charter
LMS
Hotel