Gentekniken har blivit en av 2000-talets stora frågor, och svaren splittrar ofta de politiska partierna. Problemet för gentekniken är att den finns inbäddad i andra metoder eller produkter, och det krävs experter för att hantera den. Då är det svårt att se teknikens fördelar och lättare att finna nackdelar. Vi kan klara oss utan genteknik, men med hjälp av den skulle livskvaliteten bli bättre för det stora flertalet. För människor med genetiska sjukdomar, blir den markant bättre. I dag kräver exempelvis dvärgväxt, immunbristsjukdomar och blödarsjuka inte längre svåra behandlingar.
De rika har kanske råd med dyrare sjukvård och lägre effektivitet i jordbruk och industri, men inte de fattiga. Ett exempel är riset. När man i Indien förr "valde" riset som kulturgröda hade man inga andra alternativ. Men ris saknar vitamin A. Därför är ögonsjukdomar vanliga bland fattiga som inte har råd att variera sin kost. Med genmodifierat ris, skulle miljoner människor slippa att bli blinda.

I dag tillkommer ny teknik i allt snabbare takt när framsteg kombineras och förstärker varandra. Nya tekniker möjliggörs och dessa kommer att bli lika viktiga och kontroversiella som gentekniken.
Den tröskel som måste överskridas för introducera en ny teknik i samhället har höjts av särintressen som ser som sin uppgift att begränsa innovationer. Tidigare än förespråkarna har man uppfattat teknikens kopplingar till samhället. Att motståndarna redan organiserar sig, långt innan risker och möjligheter kan analyseras, borgar för en låg debattnivå.
Hittills har inte gentekniken orsakat någon katastrof, men om en tillräckligt laddad incident inträffar kommer stödet för tekniken att sättas på prov: är den så användbar, viktig och acceptabel för många att riskerna kan hanteras, eller leder bilden av större risker än nytta till att man tar avstånd från den?

Fel debatt kan leda till en tekniksyn, där de goda effekterna inte kan förverkligas. Rätt debatt gör människor delaktiga och underlättar att tekniken integreras med våra värderingar. Man måste våga föra ett öppet och förutsättningslöst samtal för att pröva nya idéer. När bör debatten tas?
Forskarna måste motivera varför de anser att forskningen är viktig och nyttig samt försvara dess moraliska egenvärde. Det krävs ett långsiktigt idéarbete för att gentekniken skall bli accepterad, inte bara informationskampanjer och fler naturvetare. Tanken att motståndet skulle kunna informeras bort, uppfattar inte värdegrunderna bakom motståndet.
Humanismen borde ha en viktig uppgift i att se teknikens goda möjligheter och komma med kunskap som leder till bättre applikationer.
Det är ju människor som skall dra nytta av gentekniken. (SNB)

Waldemar Ingdahl