Han är en imponerande svensk och internationell tjänsteman ? Hans Blix. Han fyller 80 nästa år men är fortfarande lika aktiv. Han har de senaste månaderna gjort 40 utlandsresor. Washington, New York och Wien i förra veckan och denna vecka i Mariehamn, Moskva och Tromsö för att bland annat träffa president Clinton. Han berättar om slutsatserna i den oberoende internationella kommission mot massförstörelsevapen som han lett. Hans yrkeskarriär har givit honom poster som folkrättssakkunnig på UD, statssekreterare, utrikesminister, generaldirektör i hela sexton år för Internationella atomenergiorganet IAEA i Wien och på 2000-talet chef för FN:s vapeninspektörer i Irak.

Hans Blix föreläser för ett fullsatt stadsbibliotek i Mariehamn om ?Den kalla freden ? dags för nedrustning?. Han får oss alla åhörare att känna både hopp och förtvivlan över situationen i världen.
Hans bild av Irakkriget är kristallklar. ?Fyra år efter kriget ser jag inte bara det upprörande och det tragiska i den väpnande interventionen som USA och England ledde och dess följder utan också hur angreppet medfört ett stopp i en global utveckling mot avspänning. En framgång finns dock att notera: Saddam Hussein är borta??

Men det finns också positiva trender. Hans Blix menar att om vi ser tillbaka i historien kan vi inte undgå den glädjande upptäckten att de fredliga områdena i världen har brett ut sig. Mellan EU-medlemmar ses krig som otänkbart. EU är tänkt som ett projekt att väva samman medlemmarna så starkt i ömsesidigt beroende att de inte kan slita sig loss och starta krig. Allt fler, menar hans Blix, betvivlar nu risken av krig mellan EU och Ryssland. I flera europeiska länder minskar territorialförsvaret och soldater utbildas i stället för FN-tjänst.
Hans Blix tror kanske att bakom denna positiva utveckling ligger den ökade närheten, det ökande ömsesidiga beroendet mellan stater. Han tar som exempel Japan och Kina. ?Inte såta vänner som vi i Norden, men starkt beroende av varandra och angelägna om att utveckla beroendet.? Men det finns svåra krishärdar som i Mellersta östern och Afrika och de olösta frågorna med Taiwan och Kashmir.

Hur ser han på utgången av presidentvalet i USA nästa höst? Med en demokrat som president tror han på bättre utsikter nå ett slut på Irakkriget. Men han menar samtidigt att demokraterna vid en seger måste visa amerikanska folket att de inte är ?softa?, mjuka, i hållningen till terrorister. Sedan finns också det militärindustriella komplexet kvar. USA:s försvarsdepartement ?talar sitt eget språk?.
Blix ser att Europa i detta läge har ett betydande ansvar. Samhörigheten mellan demokratierna över Atlanten har en stark grund. Det är ett arv som förpliktar. Han ser att också de nordiska staterna har ett särskilt ansvar för freden och den internationella rättsordningen. De nordiska länderna har också folk som är väl insatta i dessa frågor och kan delta i förhandlingar med kunskap och argument.

Hans Blix är ett föredöme för svenska diplomater. Men inte bara för svenska diplomater utan även för många andra både i Sverige och utomlands. Efter hans föreläsning i Mariehamns stadsbibliotek fick han motta stående ovationer.
Dagstidningen Nya Ålands chefredaktör Nina Fellman skriver efter föreläsningen: ?Det är kanske naivt att gripas så av beundran, men jag säger det ändå: Hans Blix, vilken kille.?