- Det var så nära att Kerstin och jag hade köpt "TB 350", en pråm i Stockholm. Affären var klar, men vi saknade kontanter, det rörde sig endast om 1 800 kronor och skulle bara ordna ett lån. Då dök ett par andra spekulanter upp med pengar i handen och köpte "TB 350" och det blev den legendariska vispråmen Storken där Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och hela viskulturen fick ett genombrott.

- Om vi köpt pråmen kanske Svensk kulturhistoria tagit andra vägar, säger Egil Bergström.
Han och hustrun fick andra flytetyg att lägga händerna på, projekt som sträckt sig över fyra decennier och som ingen ser slutet på ännu.

Egil Bergström växte upp i Saltsjöbaden och hade inte ens hunnit fylla 17 när han träffade sin blivande fru. De har hängt ihop sedan dess och redan före 19 års ålder blev de föräldrar. Fem söner fick de, tyvärr omkom den äldsta sonen 1980.
- Hela livet har varit ett familjeliv, vi har aldrig haft något vuxenliv utan barn, säger Egil Bergström. För i takt med att våra söner växte upp började barnbarnen dyka upp. Äldsta barnbarnet är 15 år och snart föds barnbarn nummer sju.

När makarna Bergström inte fick köpa Storken så köpte de skutan Linnéa, det var Kerstins idé. Där tog livet en rejäl vändning för Egil Bergström. Han orkade inte med studierna i nationalekonomi och den akademiska karriären, som kunde ha slutat på riksbanken, fick ett hastigt slut.

- Jag var redan byggnadsingenjör och utbildade mig till lärare när jag körde i nationalekonomi. Som byggnadsingenjör hann jag faktiskt vara med och rita på Vattenfalls kärnkraftverk Ringhals II, något ironiskt eftersom jag nu har en helt annan uppfattning om kärnkraft och knappast skulle befatta mig med ett sådant arbete.

Egil och Kerstin flyttade ombord på Linnéa och ganska snart började de segla utmed Östersjökusten på somrarna, år 1975 hade de riggat så pass att det gick att slå av motorn och gå för segel. Då startade de den seglingsverksamhet som de alltjämt driver varje sommar.
- Då upptäckte vi den unika skärgården i Västervik och sökte oss neråt. Första vintern bodde vi på Linnéa i Källvik sedan köpte vi huset i Gamleby.
Första året veckopendlade makarna till Norrköping där de arbetade som lärare på Waldorfskolan. Men från hösten 1985 har Egil Bergström haft skutrenovering som sitt enda arbete.

De senaste 21 åren (!) har varit ett enda långt arbetspass med renovering av skutor och det passet kommer att räcka långt över pensionsåldern för Egil Bergström. År 1984 dockades Linnéa i Göta kanal, Söderköping för en sju månader lång renovering.

- När Linnéa var klar och vi körde sista lasset från Söderköping kom skonaren Vega in i bilden. Vi bildade stiftelsen Människan och havet för att kunna återställa Vega, som då var ett vrak, i segelbart skick.
Sedan 16 år tillbaka pågår arbetet med Vega vid Kasimirsborg utanför Gamleby. Sjösättningen ska ske om ett par veckor.

Under arbetet med Linnéa och Vega har Egil Bergström blivit en auktoritet inom skutbyggarbranschen i Sverige. Bland annat anlitades han som konsult när Gävle kommun byggde Briggen Gerda. Han står bakom ritningen och det tekniska utförandet.
- Jag ångrar mig inte och jag har aldrig tvivlat på allvar. Nu vet vi att både Linnéa och Vega gick att klara av. Vi har levt ett liv utan några större inkomster och utan "normal" ekonomisk trygghet, men ändå ett rikt liv. Jag har inte behövt avstå från något jag velat ha. Vi har fått segla massor, jag gillar verkligen att segla med skolklasser.

Makarna har hunnit med att resa en del, bland annat till Grekland där Egil Bergström kunnat praktisera den grekiska han lärde sig som barn under semestrar på 50-talet.

- Våra ambitioner var att skapa ett besöksmål i Västervik, ett skutvarv med allt vad det innebär som en förlängning på den tradition som finns i staden. Av det blev ingenting och det beklagar jag, men inte för vår skull utan för Västerviks. Det hade varit en perfekt attraktion genuint förankrad i skeppsbyggarstaden.
- Men vi går vidare och så snart Vega är klar ska Linnéa upp på slipen för att repareras, jag kommer aldrig att sakna arbete, säger Egil Bergström.

Hans Brandin