Vi gissar att det inte var så många, som trodde på VT:s högst sensationella nyhet denna onsdagsmorgon. Men VT:s reporter gjorde i alla fall ett tappert och ganska underhållande försök att måla upp en bild av slemmiga utomjordingar vid Norrlandskullen.

 

Aprilskämten i tidningar brukar vålla upprörda interna debatter på landets redaktioner. Det finns flera skolor om hur ett bra aprilskämt ska vara. I princip ska de roa och oroa, aktivera och engagera - kanske få en och annan att resa sig ur fåtöljen, lämna stugvärmen för att ge sig ut i verkligheten och söka sanningen bakom de mer eller mindre fantasifyllda rubrikerna. Den här gången försökte VT att få med allt...

 

 

I tidningen berättar man om en namngiven trio från Odensvi - bestående av en 36-årig byggnadssnickare, en 75-årig före detta smed och en 16-årig murarhantlangare - på väg in till stan som fick sitt livs chock.

 

När de närmade sig Norrlandskullen (varför de kom den vägen framgår inte av artikeln) törnade deras bil ihop med ett högst märkligt föremål. Stöten blev så kraftig att bilen slirade av vägen. Lyckligtvis kom ingen till skada. Saken var klar. Det måste handla om ett flygande tefat, enligt tidningen som hänvisade till det "bekanta Öresundsfallet" som nyligen hade gått som en löpeld i pressen. Nu skulle det bli en fråga för polis och militär att utreda.

 

 

De tre männen vittnade för tidningens reporter om en "slags roterande dimma, mörkgrå och tätnande mot centrum". Föremålet - eller tefatet - hade förmodligen skadats vid sammanstötningen med bilen, trodde trion: "Ty slanor av rökaktig grå massa hade lösgjort sig från det".

 

Och tidningen fortsatte den gastkramande historien. Ur molnen lösgjorde sig två figurer eller gestalter. Sagesmännen var lite osäkra på vad de skulle kalla dem. Men en sak var de säkra på. Figurerna kändes hotfulla och trion flydde tillbaka till bilen och låste in sig.

 

 

Den gamle smeden, som hade lite svårt att gå, höll på att råka riktigt illa ut. En av rökgestalterna försökte "slå armarna" om honom och dra omkull den gamle haltande mannen. Men som tur var lyckades han ta sig ur det "ganska slappa och lite hala greppet" och sätta sig i säkerhet med de andra i bilen.

 

Just då - när dramatiken var som störst - lyfte den grå roterande dimman från ängen och de hängande slanorna sög åt sig de lösgjorda figurerna. På några sekunder var allt över. Det grå molnet hade utplånats blixtsnabbt inför de tre männens häpna ögon.

 

- Det var en otäck chock vi fick alla tre, och det är mycket svårt att redogöra för intrycken. Men nog tyckte jag att det liknade vad man läst om flygande tefat och dylikt, sa en av männen.

 

 

Den gamle smeden kände sig olustig vid minnet av upplevelsen och omfamningen. Han sa:

 

-  Det var som man tänker sig en bläckfisk skulle sugit tag i en eller man gått ner sig i ett träsk och fötterna fastnat i dyn.

 

Tidningen berättade avslutningsvis att marken på platsen var alldeles avsvedd och att man ännu på middagen kunde förnimma en "sällsam, frän och obehaglig stank sväva över spåren av det flygande tefatet".

 

Bengt Faleij bengt.faleij@vt.se

0490-666 11