Med Barack Obama vid rodret är det en svår utmaning för republikanerna att hitta en värdig motkandidat som har en chans att vinna över den oerhört populära Obama. Inte nog med en populär sittande president, de har ett eget parti som drar åt olika håll och uppgiften att ena och mobilisera republikanerna kommer att kräva en och annan partistrateg.

 

Republikanerna har ett stort stöd och förtroende för ekonomiska frågor och det råder inga tvivel om att amerikanerna i större utsträckning än svenskar gillar individuell frihet, låga skatter och en liten stat. Där har republikanerna historiskt haft sin starka bas och även ett enat parti.

 

Sprickan efter åren med Bush är dock påtaglig. Att hävda att republikanerna står för lägre skatter samtidigt som skattetrycket under 8 år förändrades marginellt är svårt. Det är snarare en aggressiv utrikepolitik framför en konservativ inrikespolitik som symboliserar Bushs tid vid makten. Många republikaner som väntade in en ny Reagan-era är besvikna på Bush-administrationen som snarare utökat statens roll under sina år vid makten.

 

Det är inte bara besvikna republikaner som är utmaningen utan även sprickan inom partiet. Moraliska dilemman och gränsdragning mellan tro och lagstiftning sätter ständigt partiet i nya frågeställningar och splittrar väljarbasen.

 

I förra valet försökte man tillfredställa båda sidor genom att komplettera den mer liberale McCain med den konservativa Palin. Vem av dem

som skrämde bort väljarna är en fråga, vem
av dem som inte lyckades mobilisera dem är en annan. Lärdomen är att det är dumt att självmant försätta sig i en uttalad konflikt inom väljarbasen. Att försöka vinna den liberala rösten och samtidigt behålla den konservativa genom att profilera sig i symbolfrågor för båda sidor är inte en rimlig strategi. Sarah Palins hemmafruprofil var svår att smälta för de mer liberalt sinnade republikanerna och McCains ställnings i migratiosnfrågan var inte acceptabel för den absoluta högern i södern.

 

Samtidigt ska man vara försiktig med att skylla förlusten på Sarah Palin och tro att de konservativa grupperna minskar i USA. I en undersökning gjord nyligen av amerikanska Gallup svarade 51 % av amerikanerna att de anser sig vara "pro-life" dvs motståndare till fri abort. Konservatismen lever kvar och är en oerhört viktigt röst i det kommande va-

let. Det verkar även vara den analysen som republikanerna själva har dragit. Bland de kandidater som det spekuleras kring idag finns före detta pastorn Mike Huckabe, Mormonen Mitt Romney och numera superkändisen Sarah Palin.
Alla tre har en tydlig värdekonservativ profil som säkerligen kan tilltala de blint lojala kärntrupperna.

 

Frågan är bara om det är tillräckligt för att kamma hem en valvinst? Mittenväljarna spelar roll och det är tveksamt om någon av ovanstående kandidater har vad som krävs för att kunna tilltala även dem. Tiden får avgöra om vem som bäst kan lösa den republikanska ekvationen. Att önska vore dock en riktig republikan med individens som utgångspunkt som åter kan sätta friheten på kartan i USA.

 

Rola Brentlin