Trots att Ipred-lagen bara varit i kraft sedan 1 april har regeringen nu tillsatt en utredare som ska utreda lagen. Justitieminister Beatrice Ask menar att utredaren ska granska balansen mellan skyddet av immaterialrätten och den enskildes integritet.

 

Det man kan känna tveksamheter inför i den utredning som regeringen tillsatt är de uppgifter som utredaren har. I ett TT-meddelande står det att utredaren ska granska vad upphovsrättsinnehavaren gör med utlämnade ip-adresser, hur många som används för att skicka varningsbrev, skadeståndskrav och hur många som leder till domstolsprocess.

 

Att utreda vad som händer efter att uppgifter har lämnats ut kommer knappast leda till en seger för integriteten eftersom det är vid själva utlämnandet av uppgifter som den grova kränkningen görs och den är det som bör utredas och göras om.

 

Polisen skulle aldrig lämna ut uppgifter om fingeravtryck till exempelvis en butiksägare för att denne hävdar att ett brott har begåtts. Ägaren skulle då uppmanas att lämna in en polisanmälan och polisen skulle utreda och fastställa om ett brott har begåtts. Detta är en självklar rättsprincip, men inte när det gäller internet. Där är det av någon anledning legitimt att lämna ut uppgifter om enskilda medborgare till företag som själva får göra en utredning.

 

Problemet med Ipred-lagen är inte upprätthållandet en befintlig lagstiftning utan snarare frånvaron av rättsäkerhet när man ger polisiära befogenheter till privata företag.

 

Det är glädjande att justitiedepartementet har börjat prata om integritet och förstått allvaret i frågan. Däremot räcker det inte att prata om integritet. Trovärdighet för regeringen i dessa frågor kommer när de visar handlingskraft och att de förstår hur de genomförda lagstiftningarna faktiskt kränker integriteten.

 

 

Rola Brentlin