Vår tids favoritanka, Kalle, blev nyligen anmäld till KO för att ha propagerat mot fildelning. Enligt anmälaren, som är en privatperson, borde sidorna där Kalle pratar om att det är fel att ladda ner musik ha reklammärkts och han menar att det är extra allvarligt att budskapet riktas till barn.
Oavsett vad man själv tycker om fildelning så är det kanske inte speciellt uppseendeväckande att en seriefigur uppmuntrar barn att inte begå brott, vilket fildelning fortfarande är. Lägg på yttrandefrihet och lite andra grundläggande fri och rättigheter och anmälan är värdelös.

 

Att barnserier förmedlar budskap tycks väcka reaktioner, som om det vore något banbrytande. Frågan är om det finns något inom medieindustrin som inte förmedlar ett budskap?

 

Folkkära sagan Pippi förmedlar invidualism och självständighet, Askungen uppmuntrar flickor att invänta en prins och Stålmannen misstroendeförklarar hela rättsväsendet genom att själv sätta sig över det. Bland seriefigurer är Kalle inte ensam om att ha en politisk ståndpunkt, hans kompis Bamse har länge blivit anklagad för att vara kommunist för att ha utmålat rika som giriga, haft en tveksam inställning till äganderätten och hyllat Kina. I Sverige är budskapen fortfarande relativt subtila i jämförelse med USA där barnboken "Help mom, there are liberals under my bed" var ett populärt inköp bland landets republikaner.

 

Även när man lämnar den tecknade världen möts man av politiska budskap. I filmen Patrik 1,5 bryts heteronormen och i såpan 7th heaven förstärks den. Till och med de märkliga klumparna Teletubbies skapade en politisk skandal i Polen då polska politiker tyckte att de könslösa figurerna såg manliga ut samtidigt som de bar handväskor. Detta förbjuds snabbt för att inte uppmuntra homosexualitet. Budskapen är troligtvis lika många som tolkningarna.

 

Att anmäla Kalle är dock lika meningslöst som att förbjuda Teletubbies. Budskap som vissa anser vara olämpliga för barn anser andra vara de rätta. Vilken tur att vi i dagens samhälle respekterar både yttrandefriheten och valfriheten vilket gör det möjligt att välja bort sådant som man kan anse vara opassande.

 

I slutänden handlar det framförallt om att det är föräldrar och inte politiker som bestämmer vilka värderingar de vill lära ut till sina barn.

 

Rola Brentlin