Sator har faktiskt existerat i över två decennier. Ett par längre pauser har det blivit men det har aldrig på allvar varit tal om att lägga ner, förklarar Chips Kiesbye.

 

- Nej, det blir bara roligare och roligare att spela, hävdar han.

 

 

Härom året samlades ändå medlemmarna för ett bandmöte där man diskuterade Sators framtid.

 

- Vi är utspridda och spelade så pass sällan ett tag, en till två gånger per år, vilket gjorde att vi kände oss rostiga. Vi tyckte att vi var tvungna att bestämma oss för om vi skulle vara bra eller lägga ner. Vi bestämde oss för att vara bra och nu spelar vi mycket mer igen.

 

 

Pauserna som trots allt uppstått emellanåt har högst naturliga skäl, förklarar Kiesbye.

 

- Vi har alla barn och familjer och kan inte hänga i en replokal hela dagarna längre. Man kan inte fortsätta att vara "en liga" när man blivit vuxen. Vi har ju redan gjort den där biten och känner att vi inte längre behöver den. Vi ser till att spela ofta i stället.

 

Alla har också diverse egna sidprojekt.

 

 

Konstellationen från 1988, då Sator föddes, har i princip förblivit intakt genom åren.

 

- Det enda som hänt är att det tillkommit en basist, Heikki Kiviaho. Han började för tio år sedan men är fortfarande "den nya killen" som får stå ut med sämsta platsen i bussen, säger Chips och skrattar.

 

Senaste plattan "Basement Noise" kom för fyra år sedan. Men nu är en ny på gång. Efter spelningen i Västervik är det nämligen dags för Sator att kliva in i studion igen.

 

- Vi börjar spela in på lördag. Materialet till nya skivan är till 90 procent färdigt och förhoppningsvis släpps plattan efter nyår, i alla fall någon gång under 2011. Det är vår plan och den ser ut att hålla.

 

Hur har er musik utvecklats sedan 1988?
- Genremässigt har vi inte rört på oss så mycket sedan starten. Det stora sökandet hade vi åren innan Sator, när vi spelade i andra band. När vi började var det tydligt att "det här är Sator". Sedan -88 har vi bara försökt att bli bättre och bättre på det vi gör.

 

Ibland tycker jag mig höra ett uns av rockabilly i ett par av era låtar. Är det inbillning eller stämmer det?
- Det stämmer. För dem som känner oss och har sett våra privata skivsamlingar är det uppenbart och självklart varför vi låter som vi gör.

 

Influenserna är nämligen många, poängterar Chips Kiesbye.

 

- Vi lyssnar på allt som är bra från 50-talet och framåt. Punk, rockabilly, glamrock, hårdrock... vi växte upp med artister som David Bowie och Sweet.

 

 

Vad som bjuds Västervikspubliken i kväll blir en överraskning. Men gissningsvis blir det flera gamla godingar. Det nya materialet väljer de nämligen att suga på lite till.

 

Lotta Gometz lotta.gometz@vt.se

0490-66607