Det visar den årliga Skogsbarometern, som LRF Konsult har låtit göra, i samarbete med Swedbank och sparbankerna.

Totalt 750 svenska skogsägare har tillfrågats om sin syn på lönsamheten, vad de tror om prisutvecklingen och vad de planerar att göra med sin skog framöver.

Som vanligt i våra trakter, presenterades Skogsbarometern ute på en gård, tillsammans med skogsägare. Den här gången blev det hos paret Birgitta och Anders Ekholm på Stenserum Södergård i Odensvi.

Artikelbild

| Samlar ved. Anders Ekholm med ett lass som ska bli ved.

Gården omfattade från början 330 hektar, när Anders och hans syskon fick den. Nu är Anders kvar som ägare till allt.

På senare år har ägorna utökats med ytterligare skog i gränsen mot den ursprungliga fastigheten, så att den totala arealen nu omfattar 530 hektar.

Varför blev det mer skog?

– Vi trodde att det var en god investering och våra barn är intresserade av jakt och skog, säger Birgitta.

Artikelbild

| Test. Ett hektar med lärk har satts på prov.

Intresset för skogen har vuxit vartefter, och besluten fattas gemensamt i familjen.

– Det är ett familjeprojekt, kan man säga, säger Birgitta.

Artikelbild

| Närbild. Trädslaget i närbild är lärk.

Mer än en tredjedel av skogsägarna tycker att det är känslan av att äga skog som betyder mest. Att det är en god långsiktig investering tycker många också är viktigt. En femtedel sätter rekreation och jakt som nummer ett.

Drygt hälften av skogsägarna i Götaland lägger mer än 20 dagar per år på arbete i skogen, men få av dem – sex procent – har skogen som sin huvudsakliga inkomstkälla.

Artikelbild

| Avverkning. Birgitta Ekholm vid ett område som just har avverkats.

Birgitta och Anders Ekholm har båda andra jobb utöver skogen. Hon är revisor med eget företag och han är lärare och anhörigvårdare. De vet inte exakt hur mycket tid de lägger ner på skogen varje år, men det har blivit mer nu, när de har köpt till mer skog.

Produktionen av sågade trävaror har ökat i Sverige, eftersom det byggs mycket. Samma utveckling har produktionen av pappersmassa, där en ökande befolkning och ökat välstånd i Kina har resulterat i ökad efterfrågan på mjukt papper, till exempel toapapper. Även förpackningsmaterial ökar, i och med internethandeln.

När det gäller priserna på massaved, har de ökat i Syd- och Mellansverige. Priset på timmer är oförändrat i Götaland och något lägre i resten av landet, när man jämför tredje kvartalet i år med samma period förra året.

Fler skogsägare än tidigare tror på ökande priser de kommande åren, både för timmer och massaved.