En dryck med mycket grädde mättar bättre än en lågfettdrink, trots att de innehåller samma kalorimängd.

Allt enligt en unik studie av forskare vid Linköpings universitet, vars resultat presenteras i tidskriften Peptides.

Forskarna, under ledning av Fredrik Nyström, har systematisk jämfört resultaten av att dricka 750 kalorier som en söt lågfettdrink eller som en gräddbaserad högfettshake. Volym och antalet kalorier har varit desamma.

Artikelbild

| Sötsaker. Fredrik Nyström gillar efterrätter och choklad och får hålla noga koll på vikten.

Teamet testade också om det gjorde skillnad att inta dryckerna som en stor drink eller fem mindre, med 150 kalorier i varje, en gång i halvtimmen. Undersökningen har gjorts på friska frivilliga personer, sju män och sju kvinnor, i åldrarna 20–26 år. Alla fjorton deltagarna testade alla fyra olika sätt att konsumera de sammanlagt 750 kilokalorierna och drack dryckerna i närvaro av studieledarna.

Det visade sig att samtliga testpersoner under tre timmar höll sig mättare på fettdrinken än lågfettvarianten.

Vi har fått lärt oss att "en kalori är en kalori oavsett var den kommer ifrån".

– Ja, men det är inte sant, säger Fredrik Nyström, vilket ju studien visar.

Artikelbild

| Bästa lunchen. Jordnötter är den bästa lunchen, tycker Fredrik Nyström.

Fett, och särskilt mättat, ska ju vara skadligt?

– Det är fel det också. Många nya studier pekar på att det är sockret, inte fettet, som är boven till fetma, diabetes 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.

Fredrik Nyström faller tillbaka på den strid som på 1960-talet utspelade sig mellan två forskare om huruvida det var fettet eller sockret vi borde akta oss för.

AncelKeys hävdade att det var fettet, John Yudkin att det var sockret. Keys avgick som segrare.

Där och då började fettskräcken, enligt Nyström. En skräck som briserade på 80-talet då mataffärerna började digna av lågfettsprodukter och vi uppmanades äta mer kolhydrater som bröd, pasta, ris och potatis för att hålla oss mätta. En skräck som, menar Nyström, resulterat i att människor fått felaktiga kostråd i många decennier.

I höstas läckte interna dokument ut som visade att sockerindustrin i USA betalat forskare för att de skulle tona ned sambandet mellan socker och hjärtsjukdom. Amerikanska medier uppmärksammade detta stort.

Varför ligger då de svenska kostråden fast?

– Det är både konstigt och väldigt synd. Det finns tre–fyra mycket röststarka professorer som vägrar ta till sig de nya kunskaperna och som myndigheter och läkare tror blint på. När det gäller studier om exempelvis kirurgi och läkemedel rättar sig vården efter studier samma dag som de kommer ut, men inte när det gäller kostkunskap.

Kommer ett paradigmskifte?

– Det får vi verkligen hoppas, men här finns stora vinstintressen inblandade. Dels från läkemedelsindustrin, som kan ha ett intresse i att sälja exempelvis bantningsmediciner. Men framför allt från livsmedelsindustrin, som naturligtvis tjänar massor av pengar på att ta ungefär lika mycket betalt för lättmjölk som för fet mjölk, men sedan sälja fettet separat. Men det verkligt märkliga är ju att så många inom sjukvården har fortsatt att tjata om felaktiga kostråd.

Enligt din studie ska vi inte heller äta tre mål mat, plus två–tre mellanmål, per dag.

– Nej, det är en tokig idé att man ska äta lite och ofta för att hålla uppe energiförbrukningen. Det fungerar tvärt om. Genom att småäta hela tiden hålls visserligen metabolismen uppe, men det är inte lika mycket som efter stora måltider, vilket resulterar i att kroppen förbrukar mindre energi för att ta hand om maten. Det gör kroppen energisnål att småäta, vilket är logiskt.

Ni undersökte också mättnadskänslan.

– Mot slutet av de tre timmarna, som försöket handlade, var deltagarna mer mätta om de druckit fettdrinken än lågfettsvarianten. Vi fann alltså data som passar med att det är lättare att överäta om man väljer lågfettprodukter, som ofta innehåller stora mängder socker. Feta kalorier mättar mer än söta.

Väntar du dig en kritikerstorm nu?

– Nej. Det kan omöjligt bli värre än när jag för några år sedan påvisade att dagliga, måttliga mängder rödvin är nyttigt, ger ett förbättrat kolesterolvärde och inte resulterar i viktuppgång. Det handlade om 1,5 dl för kvinnor och 3 dl för män.

Så du känner dig inte hotad?

– Nej. Jag ägnar mig inte åt mainstreamforskning inom livsstilsområdet, som generellt lättare ges forskningsanslag. Så fort du ifrågasätter paradigmer blir du ifrågasatt och "fel" åsikter gallras tyvärr ofta ut. Men jag anser att det är min plikt som forskare att ifrågasätta just invanda tankemönster. Dessutom är en ny studie av medelhavskost, med reducerat kolhydratintag, som jag bedriver nu, delfinansierad av Hjärt- och lungfonden, så det börjar vända åt rätt håll. Finare kan det inte bli när man forskar om hjärtsjukdomar!

Hur bedömer du studiens resultat?

– Stort. En liknande studie har aldrig tidigare gjorts och resultatet är statistiskt säkerställt. Försöken är väl övervakade och slutsatserna rena, det vill säga inget står och väger, resultaten är entydiga och pekar åt samma håll.

Finns det på lång sikt några risker med att äta mycket fett?

– Inte enligt de studier som finns. Exempelvis vår största svenska, "Malmö kost cancer" med 28 098 individer, där man inte såg minsta tendens till risk av att äta mycket mättat fett under fem år.

Vad äter professorn själv?

– Det beror på den rådande kroppsvikten, men generellt är jag restriktiv med kolhydrater. Jag är dock svag för efterrätter och choklad, så jag får passa mig. Under vintern tillåter jag mig att väga några kilo mer. Till lunch äter jag alltid nötter, under en period cashewnötter, men de innehåller lite för många kolhydrater, så nu har jag återgått till min gamla beprövade lunch, jordnötter.