Efter att ha hämtat de sårade från slagfältet och transporterat hem dem börjar myrorna att vårda de skadade kamraterna genom "intensiv slickning" av öppna sår, enligt en studie som publiceras i tidskriften The Proceedings of the Royal Society B.

Detta beteende minskar dödligheten hos de skadade soldaterna från cirka 80 procent till bara 10 procent, enligt forskarna.

"Det handlar inte om självmedicinering, som är känt hos många djur, utan snarare en behandling från kamrater, som genom intensiv slickning av såret sannolikt kan förhindra en infektion", säger Erik Frank. Han är en av forskarna bakom studien, som genomförts vid Julius Maximilian universitetet i Tyskland och Lausanne universitetet i Schweiz.

Många skadade

Vandringsmyran, som är en av världens största myror, är krigare och ger sig på termiter större än dem själva. De attackerar, med 200–600 individer, ställen där termiterna äter.

Deras jaktmetod innebär att många myror att bli skadade, ofta får de benen avbitna.

Efter attacken återvänder några myror hem med bytet och andra stannar för att leta efter skadade kamrater på slagfältet.

"Efter slaget kallar skadade myror på hjälp med feromoner, en kemisk SOS-signal som tillverkats i en speciell körtel" säger Erik Frank.

"Häpnadsväckande upptäckt"

Myrorna använder sina starka käkar för att plocka upp de sårade och dra dem tillbaka till boet för vård.

De myror som har fått för svåra skador, exempelvis förlorat fem av sina sex ben, signalerar att det inte är någon idé att plocka upp dem.

Upptäckten ställer många nya frågor, enligt Universitetet i Wuerzburg, som kallar den en "häpnadsväckande upptäckt" i ett pressmeddelande.

"Hur upptäcker myror var exakt en kompis är skadad? Hur vet de när man ska sluta vårda såren? Är behandling rent förebyggande (för att undvika infektion) eller också behandlande efter en infektion har uppstått?"