Sent på söndagseftermiddagen arrangerade naturum Västervik, tillsammans med Naturskyddsföreningen i Tjust och Tjust Fågelklubb, en föreläsning med rubriken "Lär dig hitta till tjäderspelet".

Föreläsaren Emil V. Nilsson hälsades välkommen av Larsgunnar Nilsson, som för övrigt också är hans pappa.

En snabb handuppräckning bland publiken, drygt 20 personer, visade att de flesta har sett tjäder, men betydligt färre har sett tjäderspel.

– Spelet är som något hemligt, som händer i skogen, sa Emil, som har ägnat mycket tid åt att försöka hitta tjäderspelet.

Det gäller nämligen att vara på rätt plats, och i rätt tid, för att få se det.

Men det finns knep, för den som är intresserad.

Med hjälp av personliga filmsnuttar, berättade Emil hur man gör för att komma de skygga fåglarna inpå livet.

För att hitta deras spelplatser, får man helt enkelt gå runt i skogen på vårvintern och leta efter lämpliga miljöer, alltså en blandning av blandskog med blåbärsris, hällmarkstallskog och tuvullskärr – inte skvattramsmyr! – i närheten.

När man har hittat en sådan, gäller det att detaljstudera marken. Har man tur, ligger där en hög med "ostbågar" – alltså spillning – på marken.

Tjädern livnär sig på tallbar under vinterhalvåret, så ett bra tips är att titta efter spillning under tallar.

Riktigt bingo blir det om man hittar en hög med även mycket lös spillning ovanpå, för då betyder det att en tjädertupp har suttit där på sin nattkvist, och då ligger spelplatsen inom 50 meter.

För att kunna se den spelande tjädern på nära håll, är det bra att sätta upp ett gömsle, men det råder delade meningar om ifall man kan sätta upp det dagen innan eller om det måste vara en månad innan, så att de vänjer sig.

När man sedan kryper in där, kanske någon gång i mitten på april, ska det vara en timme före solnedgången, i god tid innan tuppen kommer flygande till sin nattkvist. Sedan gäller det att hålla sig kvar i gömslet tills tuppen har slutat spela på morgonen, vilket kanske sker först framåt nio.

Det gäller alltså att ha en ganska stor portion tålamod.

Men Emil V. Nilsson tycker helt klart att det är värt alla prövningar.

– Det här är bland de roligare fågelupplevelser jag har varit med om. Att bara sitta och vänta, och låta det komma till en, säger han.