Det var en stolt muséechef, Olof Nimhed, som presenterade ett antal forskare på Västerviks museum. Museet har arbetat för att bli en partner i forskning och nu har man dragit ett riktigt stort projekt till sig. Det är arkeologer och geologer från Södertörns högskola, som tillsammans med muséet och ett privat företag ska undersöka området i Gamlebyviken. I ryggen finns sju miljoner kronor från Östersjöstiftelsen. Projektet ska pågå i tre år.

Genom att undersöka skikt i sedimenten i och omkring Gamlebyviken ska man försöka kartlägga hur landskapet förändrats under 6 000 år. Man ska försöka analysera hur människorna som levt kring viken påverkats av förändringar i landskapet, men också hur människorna kan ha drivit på förändringarna.

Ett område som geologerna är intresserade av är det miljöproblem som kallats för döda bottnar. Det är problem som finns på havsbottnar över hela världen, men Östersjön är särskilt utsatt. Utvecklingen har accelererat under 1900-talet, men samtidigt vet man att problemet funnits under perioder längre tillbaka i historien.

Artikelbild

| Forskare. Johan Rönnby, arkeolog, Elinor Andrén, geolog, Joakim Holmlund, från företaget MMT, Veronica Palm, arkeolog och Thomas Andrén, geolog ska alla delta i forskningsprojektet som sträcker sig över tre år.

Det är intressanta är att få kunskap om det kan ha varit människan som var orsaken då också, och framförallt; vad var det som gjorde att den negativa utvecklingen bröts?

– Projektet kan ge kunskap om hur mycket människan har påverkat Östersjöns miljö, och vad som kan vara en naturlig utveckling, säger Elinor Andrén, geolog på Södertörns högskola.

Det datamaterial som används av geologerna är intressant för arkeologerna.

– Vi vet att det att det finns ett bronsåldercentra i Casimirsborg, men vi vill få mer kunskap om hur man levde på bronsåldern, säger Veronica Palm på Västerviks museum.

Ny kunskap om landskapets utseende kan till exempel berätta om vilka kommunikationsvägar som fanns. Längre fram i historien kan det berätta varför gårdar ligger där de ligger.

Det är ingen slump att man valt Västervik. Området är intressant av flera skäl. Jämfört med andra platser har landskapet inte påverkats lika mycket av landhöjningen. Kustlinjen är speciell med sitta flikiga utseende, med djupa havsvikar. Här finns också rikligt med lämningar efter mänskligt liv genom historien.

– Selma Lagerlöf skrev i Nils Holgerssons resa att Tjust var ett landskap som inte kunde bestämma sig för om det var vatten eller land, säger muséechef Olof Nimhed.

Med i projektet finns företaget MMT som arbetar med kartläggning av havsbottnar. Området kring Västervik är inte nytt för dem. De har varit involverade i arbetet kring skeppsvraket Mars Makalös.

– Närmast har vi jobbat i Svarta havet på 2 000 meters djup, berättar Joakim Holmlund.