"För stora klasser."

"En stressig arbetsmiljö."

"Det finns resurser att ta hand om eleverna med störst behov."

Artikelbild

| Högstadieläraren Eva Enwall tycker att mycket fungerar bra i skolan, och att det arbetas på alla nivåer för att skolan ska bli bättre. Samtidigt säger hon att det skull ekunna bli ännu bättre med mer resurser.

"Sjunkande skolresultat i nionde klass."

Det är några av de politiska utspelen som kommit fram i den lokala valrörelsen. Skolan engagerar både politiker och väljare, därför träffade vi Eva Enwall, lärare i SO, svenska och spanska. Hon har 14 år i yrket bakom sig. Först i Västsverige, sedan några år på Ellen Keyskolan och de senaste åren på Ludvigsborgsskolan.

Hennes omdöme om sin arbetsplats är övervägande positivt:

– Det här är världen roligaste yrke. Jag tycker om kontakten med eleverna. Visst finns det jobbiga dagar, men så är det nog i alla yrken där man jobbar med människor.

Men hon lägger till att det finns det som kan bli bättre.

– Det känns som att varje läsår börjar med att vi informeras om nya besparingar, men hittills har vi kunnat lösa uppgifterna.

I år ställs man inför en ny utmaning. De särskilda internationella klasserna har avskaffats. Eleverna därifrån har börjat i de vanliga klasserna.

– Egentligen är det nog bra, men det kräver stöd. I dag har jag väldigt stor spännvidd kunskapsmässigt i klassrummet. Från elever som har svårt med vardagssvenskan till dem som vill diskutera ideologi och politik.

Ett närliggande område är de särskilda utbildningsenheterna. Tidigare fanns det små enheter med några få elever och hög lärartäthet där elever med särskilda behov kunde gå. Enheterna lades ner. Förespråkarna menade att de utsatta eleverna isolerades, och tjänade på att integreras i vanliga klasser. Kritikerna menade att eleverna inte fick sina behov tillgodosedda i den vanliga skolan. Flera partier har i valrörelsen förespråkat att man ska starta särskilda undervisningsenheter igen.

Eva Enwall berättar hur hon, och andra lärare anpassat undervisningen för att bättre passa alla elever. Man försöker att tydligt spalta upp vad som ska göras på lektionen. Det finns resurser som ska stödja de utsatta eleverna, men resurserna räcker inte alltid.

– Ibland kan jag som lärare ställas inför valet: Ska jag ta klassen vidare eller se till vad en enskild elev behöver? Det är en svår situation både för mig som lärare och för eleven. Jag förstår tanken med att integrera eleverna i klasserna, men ibland tror jag att vissa elever, åtminstone under en tid, mår bäst av att gå i en mindre grupp.

Hon pekar ut en stor utmaning som Västervik, och andra kommuner står inför. Att locka till sig duktiga lärare.

– När jag var ny i yrket kunde det vara 40 behöriga sökande till en tjänst som SO-lärare. Nu har vi fullt upp med att hitta behöriga sökande.

Hittills har Västervik legat lågt lönemässigt både jämfört med riket, och närliggande kommuner. På senare år har det dock blivit bättre enligt Eva Enwall, även om hon fortfarande tycker att det finns en bit att gå.

I årets valrörelse pekar flera partier på att Västervik har haft en nedåtgående trend när det gäller andelen niondeklassare som går ut med fullständiga betyg. Eva påpekar att även om resultatet sjunkit tidigare år så har åtminstone Ludvigsborgsskolan svängt upp det senaste läsåret.

Vad krävs för att vända trenden: Mer pengar till skolan eller kan ni ändra ert sätt att jobba?

– Det är klart att pengar och resurser inte är allt. Samtidigt tycker jag att vi hela tiden arbetar med att försöka förbättra oss.

En förklaring till de sjunkande resultaten tror hon att andelen nyanlända elever ökat sedan hösten 2015.

– Jag tycker inte att man märker att elever i dag skulle kunna mindre överlag.