– Jag fick plugga till historieprovet tre gånger, säger Souzan Talostan.
– Kanske var bråket en konspiration för att de inte ville ha prov, föreslår läraren Fredrick Åhlin.
Alla börjar fnissa. Inget är så allvarligt att man inte kan skämta om det.
Anledningen till att historieprovet sköts upp gång på gång är att undervisningen vid IM-programmet ställts in två gånger de senaste veckorna. Nu är provet skrivet. Souzan och de andra fick visa sina historiekunskaper från stenåldern och fram till de första civilisationerna i Mesopotamien och Egypten.
Fortfarande patrulleras dock skolan av väktare.
LÄS MER: Efter skolbråket: Mejeriet under bevakning
Eleverna som VT möter har inte varit inblandade i bråken. De tittar lite osäkert på varandra när vi ställer frågor om vad som hänt.
– Man säger att de började bråka om en flicka, säger en av dem.
Alla tre säger att de tycker om undervisningen, men Yahya Mayow lägger till:
– De sista veckorna har inte varit så roliga. Det har varit kaos.
Nu har det blivit lugnare. Läraren Fredrick Åhlin säger att det tyvärr inte krävs så många personer för att skapa problem.
– Elever har sagt till oss att det var skönt att vi fortsatte med undervisningen som vanligt efter det första bråket.
Enligt honom hindrade det konflikten från att växa ytterligare. Elever slapp att välja sida mellan de bråkande parterna.
LÄS MER: Gripna för bråket släpptes efter förhör
De tre eleverna befinner sig i lite olika livssituationer.
Souzan, som kommer från Syrien och vill bli journalist, och Yahya, som kommer från Somalia och vill jobba med människor, hade inte nått gymnasieåldern när deras familjer flydde till Sverige.
Äldst av dem är Hashem Abo Kaleifa från Syrien. Han fyller snart 19 år. Det betyder att han inte kommer att få börja ett nationellt program på gymnasiet. Gränsen går vid 18 år. Istället är hans mål att fortsätta på IM-programmet. Där kan han ta gymnasiebetyg. När han fyller 20 år är han gammal nog att börja på Komvux. Då får han avsluta det som återstår för att få högskolebehörighet. Målet är att bli flygingenjör. Han hade gått ett år i syriskt gymnasium när familjen flydde till Sverige. På IM-programmet gäller för honom, som för alla andra, att läsa in svenskt låg-, mellan- och högstadium.
– Spännvidden är väldigt stor mellan eleverna. Från de som inte kan läsa och skriva till de som i princip redan har en gymnasieutbildning i sitt hemland, säger Fredrick Åhlin.
Han lägger till att mest synd är det om elever som var i slutet av sin gymnasieutbildning i sitt hemland. Här i Sverige får de börja om från början.
IM-programmet har mer än fördubblats i storlek de senaste åren. Nu går 150 elever på IM-språk, som är det första steget för nyanlända. På IM Individuellt finns mellan 50 och 60 elever. Av dem är drygt hälften svenskar som behöver studera upp sina betyg för att få behörighet till något av de nationella programmen.
Hashem, Souzan och Yahya går alla på IM Individuellt.
– Det är bra att det är många svenska elever, säger de, och berättar att det annars kan vara svårt att få kontakt med svenska jämnåriga.
Räcker resurserna till när ett program vuxit så mycket?
– Vi får de resurser vi behöver. Problemet är lärarbristen. Framförallt i "svenska som andraspråk", men även andra typer av lärare. Det är inte unikt för Västervik, så är det i hela Sverige, säger Fredrick Åhlin.