Karin Oscarsson, Tjustbygdens diabetesförenings ordförande, fick själv diabetes som tioåring 1964.

– Då användes glassprutor som man fick koka och sterilisera själv. Blodsockret mätte man bara vid läkarbesök på sjukhuset någon gång om året, berättar hon.

Tjustbygdens diabetesförening finns på plats och informerar i Västerviks sjukhus foajé under tisdagen. Både Karin Oscarsson och styrelsemedlemmen Mikael Wikström kommer att vara där.

Artikelbild

| Världsdiabetesdagen. Mikael Lundén säger att det värsta scenariot är att en diabetiker misstänks vara full och hamnar i fyllecell. "Det har hänt att diabetiker som inte fått hjälp dött."

Mikael Wikström är pappa till en femåring med diabetes.

– Vi blev medlemmar i Diabetesförbundet nästan direkt när vår son Charlie fick diabetes 2014. Då var det främst för att få en inblick i den världen, säger han.

Mikael Wikströms engagemang har vuxit under åren. Charlie går på förskola och där finns extra personal som hjälper Charlie att hålla koll på sina blodsockernivåer, en extra resurs som inte är en självklarhet överallt och det är något som Mikael Wikström är mycket tacksam för.

– Men det är vi föräldrar som måste utbilda personalen på förskolan. Varje gång Charlie får en ny resursperson har vi varit på förskolan i två veckor och utbildat personalen. Problemet är att vi inte får någon ersättning för den här tiden. Vi måste offra egen semester och lediga dagar, säger Mikael Wikström.

Artikelbild

| Diabetes. På brickan i Mikael Lundéns nyckelknippa står att han är diabetiker och uppmanar till att ringa 112.

Han tycker att föräldrar till barn med diabetes borde få ersättning via Försäkringskassan för detta, på samma sätt som föräldrar till barn med funktionsnedsättning får tio så kallade kontaktdagar per år.

Mikael Lundén, som fick diabetes när han var sju år, har satt en bricka som visar att han har diabetes på sin nyckelring. Han tycker att det är jätteviktigt att öka kunskapen om sjukdomen.

Artikelbild

| Världsdiabetesdagen. Mikael Lundén säger att det värsta scenariot är att en diabetiker misstänks vara full och hamnar i fyllecell. "Det har hänt att diabetiker som inte fått hjälp dött."

– Det värsta scenariot är att en person med diabetes misstänks vara full och hamnar i fyllecell. Det har hänt att diabetiker som inte fått hjälp dött, säger Mikael Lundén.

Karin Oscarsson och Mikael Wikström håller med om att kunskapen om diabetes behöver förbättras, både bland privatpersoner och inom vården.

– Det vore jättebra om folk fick lära sig första hjälpen i hur man hjälper en person som har fått en diabeteschock, på samma sätt som vi lär oss hjälpa någon som får stroke eller hjärtinfarkt, säger Mikael Wikström.

Än så länge finns inget botemedel.

– Självklart längtar jag efter dagen då de hittar ett botemedel. Men jag tror det ligger väldigt långt fram i tiden tyvärr, säger Mikael Lundén.