Det var i våras som Nils Svartz utsågs till vikarierande generaldirektör för myndigheten, där han jobbat som överdirektör sedan den startade 2009.

Uppdraget gäller tillsvidare, vilket innebär att Nils Svartz sitter kvar på posten till dess att regeringen utnämner en ny. Då han fyller 65 nästa år räknar inte Nils Svartz med att fortsätta i ledningen för MSB.

– Men det kan hända att jag fortsätter som senior advisor och jobbar med utredningar, säger han.

Artikelbild

Nils Svartz växte upp i Västervik men flyttade härifrån 1973, för juridikstudier i Lund. Han flyttade aldrig "hem" igen utan jobbade på platser som Gävle och Katrineholm innan han hamnade i Stockholm där han fortfarande bor.

Under sin karriär har han jobbat bland annat inom Rikspolisstyrelsen och justitiedepartementet.

Ett av de större uppdragen var som projektledare för att utveckla de pass som ersatte de gamla, handskrivna svarta, och som användes under en kort period innan de nuvarande EU-passen infördes.

– Det är knappt någon som minns de blå passen som kom i slutet av 1980-talet. Man kunde få dem direkt i handen om man hade med sig alla handlingar när man kom till kassan. Handläggningstiden kortades från tre veckor till sex minuter så det var en hög servicenivåhöjning, berättar Nils Svartz.

Som utvecklingschef inom Stockholmspolisen tog han senare fram specifikationer på vad polisen behöver för kommunikationssystem. Det slutade med att han hamnade på Krisberedskapsmyndigheten och blev chef för det så kallade Rakelsystemet, ett kommunikationssystem som flera instanser använder – polis, räddningstjänst och ambulans.

– Jag hade egentligen tänkt komma tillbaka till polisen efter uppdraget men i stället hamnade jag i krisbranschen och stannade där. Och det har jag inte ångrat, säger han.

Under åren som överdirektör på MSB har Nils Svartz även gjort utredningsuppdrag åt regeringen; samverkan mellan myndigheters tillgång till helikopter och Utredningen om försörjningen av statens behov av IT/teletjänster med synnerliga säkerhetskrav.

Vad är det som är så bra med att jobba inom krisbranschen?

– Att vi gör så viktiga saker. Allt vi gör, gör vi för att andra ska bli bättre. Vi jobbar med en bred palett med allt från vardagsolyckor till krig.

Personligen brinner Nils Svartz särskilt för det civila försvaret. Det vill säga den planering som sker i fredstid för att viktiga samhällsfunktioner ska fungera även i krig. Som matleveranser, utbildningar, barnomsorg. Men även i fredstid fyller civilförsvaret en viktig funktion vid större händelser som påverkar samhället. Nils Svartz nämner stormar, pandemier, skogsbränder och flyktingströmmar som exempel.

Han poängterar också vikten av att alla medborgare ser över sin krisberedskap.

– Vi har knappast brist på resurser här i Sverige, däremot på kunskap om hur man klarar sig i sådana situationer. Men har man tänkt igenom hur man ska klara sig utan ström och vatten i 72 timmar så har man kommit långt, säger han.

Vad ser du som det största hotet mot säkerheten i Sverige just nu?

– Det är svårt att gradera hotbilden men cyber- och informationssäkerhetsfrågor är områden som alla måste jobba med, både myndigheter och företag.

Hur är det då – behöver vi vara oroliga för krig?

– Vi ser inte någon ökad risk jämfört med tidigare för att Sverige ska hamna i krig. Men situationen har blivit svårare att bedöma. Vi vet inte vad som händer och om den bild som ges av Sverige är sann, säger Nils Svartz och utvecklar:

– Inte minst inför valet 2018 är det viktigt för oss att identifiera om det bedrivs påverkanskampanjer med nättroll som vill splittra oss och få oss att tro att Sverige är ett sämre land än vad det är. Eller tvärtom, att förmedla att allt går som tåget även om det inte gör det.

Numera finns inga av Nils Svartz släktingar kvar i Västervik. Mamman är borta sedan tio år och även bröderna har flyttat härifrån.

– Det gör att jag återvänder allt mer sällan. Men för några år sedan gjorde jag en campingtur till Lysingsbadet med familjen, berättar han.