Det var vid en utbildningsdag för politiker i kommunstyrelsen före jul som uppgifterna om en pestkyrkogård kom upp. Läroverksplan som i dag är en parkering har pekats ut som en lämplig plats för ett parkeringshus.
– Jag hade hört att det fanns en pestkyrkogård på platsen, och ställde en fråga, men fick svaret att det bara var en skröna, berättar Bo Karlsson.
Karlsson som är intresserad av släktforskning har ägnat tid i mellandagarna åt att söka information om pestkyrkogården, och skickat in ett underlag till kommunstyrelsen.
– Det är inte någon auktoriserad information. Det vore bra om muséet gick vidare, säger han.
1711 drabbades Tjust av ett utbrott av böldpest. Enligt källor Bo Karlsson hänvisar till, bland annat Västerviks Stads Historia av Jacob Sivers från 1758, så skänkte borgmästaren Hans Bauman ett stycke mark utanför stadens dåvarande gränser. Platsen benämns dödlyckan. Det kan även ha funnits en andra pestkyrkogård för fattigt folk.
Varför är det så viktigt att reda ut om det funnits en pestkyrkogård på platsen?
– Skulle man vilja exploatera marken så kan det innebära stora förseningar om man oväntat upptäcker en kyrkogård. Det kan till exempel kräva arkeologiska undersökningar, säger Bo Karlsson.