Det finns en stor risk att grovfodret till nötkreatur inte kommer att räcka hela vintern.

– När man ser att fodret tar slut kommer det att bli svårt att få iväg djur till slakt, eftersom slakterierna inte ökar takten om det inte finns efterfrågan på köttet. Kommunen har varit på tårna och det är viktigt att vara förberedd redan i höst, säger Joakim Andersson, ordförande i LRF Västervik.

Om en lantbrukare har möjlighet att förvara sitt kött kan man göra något som kallas återtag. Djuren slaktas på slakteriet och skickas sedan tillbaka till gården. Slakterierna har alltså kapacitet att slakta, om lantbrukaren begär återtag. Men det är få lantbrukare som kan förvara stora mängder kött. Hemslakt är ett annat alternativ, men där är livsmedelslagarna stränga.

Artikelbild

| ”Kommunen arbetar för att kunna rädda kött som annars skulle behöva kasseras”, säger Akko Karlsson (MP), 1:e vice ordförande i miljö- och byggnadsnämnden.

Akko Karlsson (MP), 1:e vice ordförande i miljö- och byggnadsnämnden, säger att de undersöker möjligheten att underlätta slakt på gårdarna. Man ser även över var mobila frysar och kylrum skulle kunna stå.

– Hamnområdet och Lofta skola är möjliga platser. När det gäller hemslakt har vi inlett en diskussion med Livsmedelsverket om att lantbrukare ska kunna sälja hela eller halva djur.