Johannes Regell, Socialisterna, tycker att intervjun stöder mycket av det han sagt i valrörelsen.

– Man säger att det inte görs några nedskärningar i skolan längre, men det sker fortfarande.

Skola och barnomsorg har fått en större budgetram, men då pekar Regell på att eleverna och barnen blivit fler. Med det i åtanke så har det blivit svårare att klara ekonomin ute enheterna, anser han:

Artikelbild

| Annette Torstensson (C), barn- och utbildningsnämndens förste vice ordförande, tror inte att nya resursskolor är den bästa lösningen för barn med särskilda behov.

– I praktiken måste man skära ner.

Han hänvisar till den senaste personalenkäten.

– Där har 46 procent svarat att de kan få psykosomatiska besvär som ont i magen, huvudvärk och sömnbesvär av jobbet, säger Johannes Regell.

En annan politiker som reagerat är barn- och utbildningsnämndens förste vice ordförande Annette Thorstensson (C). Hon har tidigare försvarat nedläggningen av resursskolorna, och pekat på att det istället växt fram särskilda undervisningsgrupper i anslutning till vanliga skolor. I intervjun beskriver läraren Eva Enwall hur man som pedagog kan slitas mellan olika krav när det finns elever med särskilda behov i klassrummet. Samtidigt som hon trodde att det var en bra tanke att försöka integrera eleverna i vanliga klasser, sade hon att det kunde finnas elever som åtminstone under perioder skulle må bäst av att undervisas i en mindre grupp.

– Jag negligerar inte problemen, säger Annette Thorstensson.

Samtidigt säger hon att hon tycker att det finns bättre sätt att stödja elever med särskilda behov än att starta de särskilda resursskolorna igen. Bland annat efterlyser hon ytterligare samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin och socialförvaltningen.