I måndags berättade vi om Emma Mellblom, från Gamleby, som har rest till Tyskland för att få behandling mot en form av den fästingburna bakterieinfektionen borrelia. Hennes diagnos är fastställd genom en utländsk testmetod som inte är godkänd i den svenska sjukvården. Nu ser hon och hennes familj ingen annan utväg än att genomgå den vård som erbjuds på en tysk klinik; kraftig och långvarig intravenös antibiotikabehandling.

Johanna Sjöwall, specialistläkare i infektionsmedicin, medicine doktor och borreliaforskare vid Universitetssjukhuset i Linköping, säger att det inte finns några vetenskapliga belägg för att ge långvarig intravenös antibiotikabehandling vid borreliainfektion.

– Komplikationerna kan vara många och allvarliga. Att genom en kanyl föra in potent antibiotika i blodet är riskfyllt. Att gå till privat vård i Tyskland är heller inte rätt väg. Det är inte bara en sorts antibiotika som används, utan ofta olika sorter med en bred verkningsmekanism, som bland annat slår ut tarmfloran och kan öka risken för andra allvarliga infektioner.

Artikelbild

Vetenskap. Ivar Tjernberg, överläkare och borreliaforskare, Kalmar läns landsting.

De alternativa utländska borreliatesterna som man kan få tag på är inte vetenskapligt underbyggda, menar Johanna Sjöwall.

– Man anser i Sverige att olika alternativa diagnosmetoder inte uppfyller de kvalitetskrav som ställs i svensk sjukvård. Om utredning sker med metoder som inte är vetenskapligt beprövade kan diagnosen bli felaktig och rätt behandling fördröjas.

De diagnosmetoder som finns inom svensk sjukvård är enligt Johanna Sjöwall tillräckligt bra, förutsatt att de används på rätt sätt och alltid i kombination med en klinisk bedömning.

– Men en patient kan alltid få en "second opinion", en förnyad bedömning inom svensk sjukvård, om man misstänker något som man inte fått bekräftat.

Artikelbild

| Infektion. Borrelia är en infektionssjukdom som sprids av fästingar.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala finns ett centrum för utredning av bland annat fästingburna infektioner.

– Dit kan läkare remittera patienter som har svårtolkad symptom, säger Johanna Sjöwall.

Artikelbild

I Sverige behandlas borrelia olika beroende på infektionens art. Det vanliga är en tablettkur med antibiotika i 10 till 14 dagar.

– Är man dålig och inte kan ta tabletter är behandlingen intravenös antibiotikabehandling i två veckor. Den kliniska erfarenheten, med stöd av vetenskapliga studier, är att denna behandlingslängd är tillräcklig för att bota borreliainfektionen. Längre tids behandling ger inga ytterligare vinster.

Ivar Tjernberg, överläkare, medicine doktor och borreliaforskare, Kalmar läns landsting, berättar att det pågår en hel del forskning kring borrelia i Kalmar, Jönköping, Linköping, Uppsala och Umeå.

– Det finns flera forskningsprojekt i gång. Här i Kalmar handlar ett projekt om diagnostik; hur sjukvården använder utredningsmetoder och vad det är som gör att de misstänker borrelia. Forskaren ska studera journaler för att ta reda på vilka tester som tagits och om det bidragit till diagnos.

En färsk Holländsk studie har inte kunnat påvisa att långvarig antibiotikabehandling ger resultat vid borreliainfektion.

– Vi ska vara restriktiva och infektion ska vara säkerställd innan antibiotika ges. De tester och behandling som vi ger ska vila på vetenskapliga grunder, inget annat, säger Ivar Tjernberg.